Häckande fåglar på jordbruksmark utmed Botniabanans olika dragningsalternativ mellan Nyland och Umeå. Inventeringen 2015

↓ Direkt till sidans innehåll
↓ Direkt till sidans sekundära innehåll (sidomenyn)

Search: onr:"swepub:oai:slubar.slu.se:68531" > Häckande fåglar på ...

1 of 1
Previous record
Next record
To hitlist

Details
MARC

De Jong, AdriaanSwedish University of Agricultural Sciences,Sveriges lantbruksuniversitet,Institutionen för vilt, fisk och miljö,Department of Wildlife, Fish and Environmental Studies (author)

Häckande fåglar på jordbruksmark utmed Botniabanans olika dragningsalternativ mellan Nyland och Umeå. Inventeringen 2015

BookSwedish2015

Publisher, publication year, extent ...

2015
Institutionen för vilt, fisk och miljö, Sveriges lantbruksuniversitet,2024

Numbers

LIBRIS-ID:oai:slubar.slu.se:68531
https://res.slu.se/id/publ/68531URI

Supplementary language notes

Language:Swedish
Summary in:Swedish

Part of subdatabase

SwePubSwePub

Classification

Subject category:vet swepub-contenttype
Subject category:rap swepub-publicationtype

Notes

År 20021 påbörjades en före-under-efter studie med kontrollytor (en ”BDACI study”) av eventuella effekter av Botniabanan på förekomsten av häckfåglar på jordbruksmark. Under perioden 2002-2010 dokumenterades fågelbestånden före och under konstruktionen av Botniabanan. För att dokumentera situationen när Botniabanan hade tagits i bruk i full skala (åtminstone för passagerartrafik) fick studien vila fram till 2013. Under 2011 och 2012 inventerades dock alla kontrollytor för att skapa en obruten serie av base-line data (de Jong 2012). Med årets inventering avslutas ”efter” fasen av studien som därmed pågått under tre säsonger. BDACI-studier i anslutning till infrastrukturprojekt har rekommenderats och efterlysts av bl.a. Roedenbeck et al. (2007), Fahrig och Rytwinski (2009) och Benítez-López et al. (2010). Så vitt jag vet har dock några fullskalige ornitologiska BDACI-studier ännu inte presenterats i den vetenskapliga litteraturen. Värd att nämna i detta sammanhang är dock den ”impact-control” studie av effekten av vägtrafikljud på rastande fåglar av McClure et al. (2013). I Norrlands kustland utgör jordbruksmark en mindre andel av landskapets totala yta. Många jordbruksmarker ligger insprängda som ”öar” i skogs- och myrlandskapet. De arter som är knutna till jordbruksmark behöver en tillräcklig stor ”ö” med en rad olika kvalitéer för sin överlevnad. Fragmenteras en sådan ”ö” kan detta resultera i en utarmning som kan vara betydligt större än den man kunde förvänta sig av enbart arealförlusten. Det är jordbruksarternas förväntade känslighet för arealförlust och fragmentering i detta landskap som ligger bakom studiens taxonomiska urval. En stor andel av jordbrukslandskapets fågelarter har dessutom minskat kraftigt under de senaste decennierna (Svensson et al. 1999, Ottvall et al. 2008, Lindström & Green 2013). Orsakerna bakom denna minskning är bristfälligt kända men ändringar i markanvändning, andra grödor, ny teknik, minskade arealer och fragmentering av jordbrukslandskapet anses vara viktiga faktorer. Flera häckfågelarter har fortfarande relativt starka stammar i Norrlands kustland och faktorer som påverkar dessa bestånd negativt kan därför anses vara väsentliga, även på nationell nivå. Vi har valt att koncentrera arbetet kring sju arter som är tydligt knutna till det ”aktiva” jordbrukslandskapet; tofsvipa, storspov, sånglärka, ladusvala, ängspiplärka, stare och ortolansparv. Dessa sju arter kallas i denna rapport för nyckelarter. Ladusvala och stare kan anses speciellt knutna till kreatursbete och häckar dessutom i byggnader eller holkar. Ortolansparven häckar även på kalhyggen. Ytterligare nio arter räknas här som indikatorer för ett rikt jordbrukslandskap i vidare bemärkelse; mindre strandpipare, ljungpipare, enkelbeckasin, skogssnäppa, jorduggla, gulärla, buskskvätta, törnskata och rosenfink. Dessa kallas för stödarter i denna rapport. Deras förekomst tyder på att det finns andra landskapselement än ren (brukad) jordbruksmark inom området, till exempel våtmarker, kantzoner eller buskmark.

Subject headings and genre

Added entries (persons, corporate bodies, meetings, titles ...)

Sveriges lantbruksuniversitetInstitutionen för vilt, fisk och miljö (creator_code:org_t)
Sveriges lantbruksuniversitet

Internet link

To the university's database

1 of 1
Previous record
Next record
To hitlist

Find more in SwePub

By the author/editor: De Jong, Adriaan

About the subject

NATURAL SCIENCES: NATURAL SCIENCES; and Biological Scien ...; and Zoology

AGRICULTURAL SCIENCES: AGRICULTURAL SCI ...; and Other Agricultur ...; and Fish and Wildlif ...

AGRICULTURAL SCIENCES: AGRICULTURAL SCI ...; and Other Agricultur ...; and Environmental Sc ...

By the university: Swedish University of Agricultural Sciences

Search outside SwePub

Extend your search to:: Google; Google Book Search; Google Scholar

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

LIBRIS.kb.se