| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Danielsson, Erna, 1954-, et al.
(författare)
-
Leader Normativity in Crisis Management : Tales From a School Fire
- 2020
-
Ingår i: Risk, Hazards & Crisis in Public Policy. - : Wiley. - 1944-4079 .- 1944-4079. ; 11:2, s. 139-165
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This study examines the handling of a school fire in a rural Swedish community and the role of the normalized narratives of leaders in crisis management. The article claims that leader normativity legitimizes certain positions and actions in a crisis management narrative and marginalizes others. The study uses theories on gender, boundary work and space to illuminate this claim. To explore such processes in narratives, we use feminist theory and critical management studies. The study shows that leader normativity creates gendered differences that result in both inequalities and the marginalization of any parts of crisis management that do not apply to leader normativity. The study shows that there is a strong norm of crisis management as an individualistic perspective that focuses on heroes and higher-level management as the people managing a crisis. Support for describing crisis management as a collective achievement and caring perspectives become marginalized.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
-
Genus, risk och kris
- 2020. - 1
-
Samlingsverk (redaktörskap) (refereegranskat)abstract
- Genus, risk och kris riktar fokus mot strukturer, normer och värderingar som kännetecknar det svenska samhällets syn på risk- och krishantering. Bokens olika kapitel ger exempel på och lyfter fram vikten av att kritiskt granska hur maktordningar arbetats in i processer av risk- och krishantering i nutida såväl som historisk kontext. Därtill ges förslag på teoretisk och metodologisk utveckling av forskning och praktik avseende genus och dess multipla maktordningarför risker och kriser.Risker och kriser drabbar samhället återkommande, i olika form ochmed olika konsekvenser. Arbetet med riskanalyser, beredskap och krishantering har traditionellt associerats med män och maskulinitet medan sårbarhet och utsatthet setts i förhållande till kvinnor. Författarna ger exempel på och lyfter fram hur maktordningar arbetas in i processer av risk- och krishantering.'Bland de områden som diskuteras utifrån empiriska exempel finns hemberedskap, arbetet med samhällets risker och sårbarhet, hälsorisker samt särskilda krishändelser, som den stora skogsbranden iVästmanland 2014 och den så kallade flyktingkrisen.I bokens teoriutvecklande kapitel diskuteras intersektionell riskteori samt relationen mellan maskuliniteter och klimatkrisen. Denna variation ger ett brett användningsområde i såväl teoretiska kurser som i tillämpad utbildning.Boken vänder sig till studenter på universitet och högskolor i samhällsvetenskapliga och naturvetenskapliga ämnen med inslag av frågor som rör risker och krishändelser samt yrkesverksamma inom risk- och krishantering.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Hoppstadius, Helena, 1970-
(författare)
-
Mäns våld mot kvinnor : Diskurser och kunskap i det sociala arbetets praktik
- 2020
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I avhandlingen analyseras vilken kunskap och diskurser som vägleder socialtjänstens arbete med mäns våld mot kvinnor. Avhandlingens övergripande frågeställningar fokuserar på: diskurser om mäns våld i Socialstyrelsens utbildningsmaterial, socialarbetares kunskapsbehov och hur dessa tillgodoses, samt socialarbetares uppfattningar om mäns våld mot kvinnor. Avhandlingen har ett feministiskt och intersektionellt perspektiv och bygger på två delstudier. I den första delstudien används kvalitativa metoder, och empirin består av fem utbildningsmaterial om mäns våld mot kvinnor som publicerats av Socialstyrelsen. Empirin analyserats med hjälp av Carol Bacchis policy approach What’s the Problem Represented to be?, och Norman Faircloughs kritiska diskursanalys. Empirin i den andra delstudien utgörs av enkätdata som inhämtats bland 153 socialarbetare verksamma i socialtjänsten i tre svenska kommuner med olika demografi och geografisk placering. Avhandlingen visar tre centrala resultat. För det första framställs mäns våld i könsneutrala termer och våldet beskrivs som ett relationsvåld och/eller familjevåld. För det andra problematiserar utbildningsmaterialens texter inte mäns överordning, de fäster inte heller någon särskild vikt vid strukturella orsakssammanhang. För det tredje centreras kunskapen och diskurserna kring individuella behov och orsaker. Främst fokuseras behoven hos de grupper av kvinnor som Regeringen menar är särskilt sårbara för våld. Det senare leder till att kvinnor kollektiviseras och att mäns ansvar för våldet, i synnerhet svenska män, och sambandet mellan våld, jämlikhet och andra sociala strukturer förbises. Professionell erfarenhet i ärenden där våld förekommer och utbildning inom området är faktorer som socialarbetarna anser bidragit till att öka deras kunskap. Trots detta uppger respondenter med lång arbetslivserfarenhet, hög utbildning, och fortbildning att de saknar kunskap om mäns våld mot kvinnor. Även fast att socialarbetarna upplever kunskapsbrist, visar resultatet att socialarbetarna endast tagit del stöddokument i begränsad omfattning. Den här avhandlingen bidrar med kunskap om vikten av språkanvändning och hur vi förstår mäns våld mot kvinnor. Resultatet kan användas för att ifrågasätta och utmana rådande normer om mäns våld i samhället.
|
|
| 8. |
- Lundgren, Minna
(författare)
-
Rasism mot samer på SVT Jämtlands Facebooksida
- 2017
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Den 16 mars öppnade utställningen ”Vad ska bort – främlingsfientlighet, rasism eller kolonialism?” på församlingshemmet i Funäsdalen i samband med de samiska fest- och kulturdagarna 2017. I utställningen, som satts samman av stiftelsen Gaaltije Sydsamiskt kulturcentrum, åskådliggörs den samiska situationen i det svenska kolonialsamhället i dag, och baseras på skildringar från traditionella massmedier, sociala medier samt styrregler och andra officiella dokument och skrifter. Den visar många exempel på den rasism som direkt riktas mot samer i dag. Samtidigt pågår normalisering av rasism i medierna. Ett färskt exempel är när SVT Jämtland på eftermiddagen 15 mars publicerade ett inslag på sin Facebooksida som handlade om problemen för Tossåsens sameby med vargar i renbeteslandet. Nästan i samma stund som inslaget publicerats började rasistiska kommentarer mot samer förekomma i kommentarsfältet. Vi är kritiska till SVT:s redaktörskap när sådana kommentarer tillåts ligga uppe, då administratören för FB-sidan inte snabbt gick in och markerade vilka regler som gäller för deras kommentarsfält, på ett sätt så att rasistiska kommentarer kan stoppas. Detta är ett exempel på normalisering av rasism mot samer i statliga medier. Efter att kommentarerna legat kvar på sidan i cirka ett dygn uppmärksammade vi den ansvariga utgivaren på tonen i kommentarsfälten. Några av de grövre rasistiska kommentarerna togs bort, men nedvärderande kommentarer mot samer ligger fortsatt kvar. Som vi ser det finns det stor anledning för SVT Jämtland att, utifrån kunskap om hur rasism normaliseras i samhället, kritiskt granska sitt eget utgivar- och administratörsansvar.Angelika Sjöstedt Landén Minna Lundgrenlektorer och forskare vid avdelningen för samhällsvetenskap, Mittuniversitetet
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
