| 1. |
- Nilsson, Kerstin, et al.
(författare)
-
54 forskare: Inte alla klarar höjd pensions-ålder
- 2017
-
Ingår i: Svenska Dagbladet, Stockholm. - 1101-2412.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet, så att fler klarar att arbeta i högre ålder. Att enbart genom ekonomiska åtgärder höja pensionsåldern är inte långsiktigt hållbart, skriver 54 forskare.DEBATT | PENSIONForskning visar att cirka var fjärde har en diagnos eller skada orsakad av sitt arbete. Detta gör arbetsorsakad sjukdom och skada till ett betydelsefullt folkhälsoproblem. Att då enbart genom ekonomiska åtgärder höja pensionsåldern för samtliga (yrkes)grupper utifrån deras kronologiska ålder är inte långsiktigt hållbart när individers biologiska ålder är så olika bland annat till följd av arbetslivet. Detta är en demokratifråga. Forskning om äldre i arbetslivet och hållbart arbete visar att man då främst flyttar individer från pensionssystemet till sjukförsäkringssystemet och ökar klyftorna i samhället.Debatt Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.Vi är 54 forskare som nu gemensamt har skrivit denna debattartikel. Anledningen är att vi är oroade över att cirka var fjärde blir sjuk av sitt arbete samtidigt som man i det förslag som ligger om att senarelägga ålderspensionen i princip utgår ifrån att arbetskraftsdeltagande enbart styrs av ekonomin. Vi vill trycka på betydelsen av åtgärder i arbetslivet för att komma tillrätta med ohälsan, det vill säga inte enbart ekonomiska restriktioner som tvingar folk som inte kan, vill och orkar att stanna kvar i arbetslivet till en högre kronologisk ålder.Pensionssystemet bygger på att vi ska arbeta en viss del av våra liv för att förtjäna möjligheter till pension. Vi bör dock inte enbart utgå ifrån antalet år sedan en person föddes, då korttidsutbildade generellt träder in på arbetsmarknaden tidigare än långtidsutbildade. De har alltså varit en del av arbetskraften från en yngre ålder. Människor med kortare utbildning har oftare ett arbete som innebär påfrestningar som kan inverka negativt på hälsotillståndet och som till och med kan påskynda det biologiska åldrandet. Dessutom lever korttidsutbildade generellt sett inte lika länge som långtidsutbildade, vilket delvis även avspeglar skilda livs- och arbetsvillkor.Den svenska sjukförsäkringsreformen 2008 avsåg att få tillbaka människor i arbete. Men studien fann att den faktiskt bidrog till att fler gick i tidig ålderspension av dem som var i åldern 55–64 år. Ökningen var störst bland korttidsutbildade. Mer än 5 procent fler gick i tidig ålderspension då det blev svårare att få sjukpenning och sjukersättning. Vi kan notera att det är vanligare att manliga chefer tar ut tidig ålderspension, jämfört med kvinnliga maskinskötare inom tillverkningsindustrin. I vissa yrken är det dessutom vanligare att människor, trots pension, både orkar och faktiskt ges möjlighet att arbeta vidare om de har en specialkompetens som efterfrågas. Om vi endast kombinerar ekonomiska morötter med piskor finns en stor risk att vi ökar klyftan mellan grupper som både kan och vill fortsätta att yrkesarbeta och personer som av olika skäl inte längre kan eller orkar.Ta nytta av den forskning som vi har tagit fram. Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet. Ett hållbart arbetsliv för allt fler i vår åldrande befolkning fordrar att vi samtidigt beaktar faktorer som relaterar till biologisk/kroppslig ålder, mental/kognitiv ålder samt social ålder/livsloppsfas och våra attityder som är kopplade till ålder. Vi måste ta större hänsyn till olika förutsättningar och varierande funktionsförmåga och utifrån detta anpassa de åtgärder som gör att arbetslivet blir möjligt och hållbart för allt fler även i högre ålder.”Morötter” är viktigare för en god arbetshälsa och hög produktivitet än en piska i form av oron för en dålig ekonomi.Forskning visar att pedagogik som bygger på ”morötter” oftast är betydligt bättre än ”piskor” för att nå framgångsrika och långsiktiga mål. ”Morötter” i samhället, för organisationer, företag och individer är därför viktiga för god arbetshälsa och fortsatt produktivitet och kan bidra till ett längre arbetsliv även för grupper som tidigare inte ens klarat av att arbeta fram till pensionsåldern. Genom forskning inom området har bland annat swage-modellen utarbetats. Detta är ett verktyg som visar på komplexiteten i ett hållbart arbetsliv och tillsammans med systematiskt arbetsmiljöarbete, handlingsplaner och åtgärder syftar till ett mer hållbart arbetsliv. Morötter är enligt forskningen i detta sammanhang åtgärder för en god fysisk och mental arbetsmiljö, avpassad arbetsbelastning, stödjande teknik, att man kan anpassa arbetstakten, alternativa arbetstidsmodeller vid behov. Det är viktigt att man känner sig trygg och förväntas och tillåts vara delaktig, att man blir sedd av chefen och arbetskamraterna. Att de egna arbetsuppgifterna upplevs som meningsfulla och behövda av andra skapar självförverkligande och tillfredsställelse i arbetet. Att man känner att ens arbetsuppgifter och man själv är viktig för organisationen och företaget. Att man trots högre ålder inkluderas i olika nysatsningar och får tillgång till kompetensutveckling och inte blir åsidosatt eller åldersdiskriminerad. Utvärderingar visar att de äldre medarbetarna som fick några av dessa anpassningar och möjligheter var mer effektiva, utvilade, stimulerade när de var på arbetet samtidigt som sjukfrånvaron minskade. Vilket i sin tur bidrar till ett längre arbetsliv för grupper som tidigare inte klarat av att arbeta fram till pensionsåldern. I organisationer som bygger på en deltagar- och lärandekultur rustas de anställda för att klara omställningar, nya arbetsuppgifter och vid behov även yrkesbyten.Med en åldrande befolkning där allt fler lever allt längre behöver vi arbeta till en högre ålder i framtiden för att pensionssystemet ska hålla. Men ”morötter” är viktigare för en god arbetshälsa och hög produktivitet än en piska i form av oron för en dålig ekonomi. Det kräver också att vi ändrar våra attityder och förhållningssätt till äldre på arbetsmarknaden, vilket vi bäst gör genom att organisationer och företag får incitament till och erbjuder mer individanpassade arbetsvillkor, särskilt för personer i högre ålder. Låt oss därför använda den framtagna kunskapen i praktiken för att göra arbetslivet friskt och hållbart för alla åldrar.
|
|
| 2. |
- Nilsson, Kerstin, et al.
(författare)
-
Vi är oroade över senare ålderspension
- 2017
-
Ingår i: Dagens Samhälle. - 1652-6511.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Var fjärde person blir i dag sjuk till följd av sitt arbete. Att höja pensionsåldern för alla yrkesgrupper, utan konkreta åtgärder för att minska ohälsan, är därför problematiskt och mycket oroande. Det är, enligt forskarna, inte långsiktigt samhällsekonomiskt lönsamt att utan andra åtgärder höja pensionsåldern för alla. Vi – 54 forskare – är mycket oroade över konsekvenserna av att, som föreslagits, senarelägga ålderspensionen.Förslaget utgår i princip från arbetskraftsdeltagande i princip enbart styrs av ekonomin, medan forskningen visar att det bara är en av flera faktorer som styr hur länge och hur mycket människor väljer att arbeta.Det här sättet att lösa problemet med en åldrande befolkning och ett sviktande pensionssystem är inte samhällsekonomiskt lönsamt på lång sikt, utan riskerar bara att flytta runt folk mellan olika ersättningssystem. Pensionssystemet bygger på att vi ska arbeta en viss del av våra liv för att tjäna in vår pension. Vi bör dock inte enbart utgå ifrån ålder eller antalet år sedan en person föddes då korttidsutbildade generellt träder in på arbetsmarknaden tidigare än långtidsutbildade. De med kortare utbildningstid har alltså varit en del av arbetskraften från en yngre ålder. Människor med kortare utbildning har också oftare ett arbete som innebär påfrestningar som kan inverka negativt på hälsotillståndet och som till och med kan påskynda det biologiska åldrandet. Dessutom lever korttidsutbildade generellt sett inte lika länge som långtidsutbildade, vilket delvis även avspeglar skilda livs- och arbetsvillkor.Ta nytta av den forskning som vi har tagit fram. Ekonomin är självklart viktigt för att vi ska vilja arbeta, men den är som sagt enbart en av flera faktorer med betydelse vårt arbetsliv.Hälsotillståndet, både det fysiska och det mentala, har en avgörande betydelse för hur länge och hur mycket vi orkar arbeta. Ett fysiskt och mentalt belastande arbete är en stark riskfaktor för en nedsatt hälsa i slutet av arbetslivet. Arbetstid, arbetstakt och möjlighet till återhämtning spelar en allt större roll ju äldre vi blir. Andra aspekter är arbetsinnehåll, hur meningsfulla och stimulerande arbetsuppgifterna är, balansen mellan arbete och familjesituation och fritidsaktiviteter. Organisationskultur, ledarskapet, stöd i arbetet och kompetens har stor betydelse för om vi ska kunna och vilja arbeta till en högre ålder. Vi måste ta större hänsyn till olika förutsättningar och varierande funktionsförmåga och utifrån detta anpassa de åtgärder som gör att arbetslivet blir möjligt och hållbart för allt fler även i högre ålder.Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste därför utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet. Ett hållbart arbetsliv för allt fler i vår åldrande befolkning fordrar att vi samtidigt beaktar faktorer som relaterar till biologisk/kroppslig ålder, mental/kognitiv ålder samt social ålder/livsloppsfas samt de attityder som är kopplade till ålder.
|
|
| 3. |
- Axmon, Anna, et al.
(författare)
-
Association between biomarkers of exposure to persistent organochlorine compounds (POCs).
- 2006
-
Ingår i: Chemosphere. - : Elsevier BV. - 1879-1298 .- 0045-6535. ; 64:4, s. 692-694
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Serum concentrations of CB-153 and pp'-DDE were assessed for 354 men and women from the Swedish Fishermen's Families Cohort, and were found to correlate very well (Pearson's r = 0.72). In this particular cohort the main source of exposure to persistent organochlorine compounds are consumption of contaminated fatty fish. High correlations between total PCB/CB-153 and p,p'-DDE have also been found in other population with similar exposure, but not in populations whose major source of exposure to persistent organochlorine compounds is not necessarily through the consumption of contaminated sea food. The authors suggest that when investigating a possible relation between exposure to persistent organochlorine compounds and different health outcomes in populations with exposure similar to the Swedish Fishermen's Families Cohort, there may be no need to analyze more than either CB-153 or p,p'-DDE. (c) 2005 Elsevier Ltd. All rights reserved.
|
|
| 4. |
- Axmon, Anna, et al.
(författare)
-
Estimations of past male and female serum concentrations of biomarkers of persistent organochlorine pollutants and their impact on fecundability estimates.
- 2006
-
Ingår i: Environmental Research. - : Elsevier BV. - 1096-0953 .- 0013-9351. ; 101:3, s. 387-394
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Persistent organochlorine pollutants (POPs) have been suggested to have negative effects on a number of hormonal systems. Several studies performed retrospectively have reported a possible association between POP exposure and fertility, measured as time to pregnancy (TTP). However, these studies lack biomarkers of exposure at the time when the women tried to conceive. It has previously been found that past female serum concentrations of 2,2,4,4',5.5'-hexachlorobiphenyl (CB-153) can be estimated using a complex decay model, assuming that the biological half-life is 5 years, the yearly environmental reduction of the compound has been 3% since 1976, and the reduction of body burden due to lactation is 20% for periods up to 6 months and 30% for periods exceeding 6 months. In the present study, it is established that the model is valid also for estimations of past male serum concentrations of CB-153. Furthermore, the complex decay model was found to be useful also for estimating past serum concentrations of 1,1-dichloro-2,2-bis (p-chlorophenyl)ethylene (p,p'-DDE), assuming that the biological half-life of the compound is 8 years, the yearly reduction between 1971 and 1981 was 20% and after that 9%, and the reduction of body burden due to lactation is the same as that for CB-153. However, even though the estimated past serum concentrations of CB-153 and p,p'-DDE were found to be better proxy measures of actual past concentrations than current serum concentrations, there was little change in the rank order of the population investigated. Thus, the effect estimate for TTP was similar for both proxy measures when using categorized measures of exposure. (c) 2005 Elsevier Inc. All rights reserved.
|
|
| 5. |
- Axmon, Anna, et al.
(författare)
-
Reproductive toxicity of seafood contaminants: Prospective comparisons of Swedish east and west coast fishermen's families
- 2008
-
Ingår i: Environmental Health. - 1476-069X. ; 7
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Cohorts comprising fishermen's families on the east coast of Sweden have been found to have a high consumption of contaminated fish as well as high body burdens of persistent organochlorine pollutants (POPs). Their west coast correspondents are socio-economically similar, but with considerably lower POP exposure since the fish caught on the west coast is far less contaminated. The rationale for this was that the cohorts residing on the east coast of Sweden have been found to have a high consumption of contaminated fish as well as high body burdens of POPs, whereas their west coast correspondents are socio-economically similar, but with considerably lower POP exposure since the fish caught on the west coast is far less contaminated. Among the reproductive outcomes investigated are included both male and female parameters, as well as couple fertility and effects on the fetus. A range of exposure measures, including both questionnaire assessments of fish consumption and biomarkers, have been used. The most consistent findings of the studies are those related to the fetus, where a decreased birth weight was found across all measures of exposure, which is in agreement with studies from other populations. Some markers for male reproduction function, i.e. sperm motility, sperm chromatin integrity, and Y:X chromosome ratio, were associated with POP exposure, whereas others, such as sperm concentration and semen volume, were not. With respect to couple fertility and female reproductive parameters, no support was given for associations with POP exposure. Although some associations may have been affected by beneficial effects of essential nutrients in seafood, the overall findings are meaningful in the context of reproductive toxicity and support the usefulness of the epidemiological design.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Christiansson, Anna, et al.
(författare)
-
Polybrominated diphenyl ethers in aircraft cabins - A source of human exposure?
- 2008
-
Ingår i: Chemosphere. - : Elsevier BV. - 1879-1298 .- 0045-6535. ; 73:10, s. 1654-1660
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Commercial aircrafts need a high degree of fire protection for passenger safety. Brominated flame retardants (BFRs), including polybrominated diphenyl ethers (PBDEs), may be used for this purpose. Because PBDEs readily absorb to dust particles, aircraft crew and passengers may receive significant PBDEs exposure via inhalation. The aims of this work were to assess whether PBDEs could be found in aircraft cabin dust and whether serum levels of PBDEs increased in passengers after long-distance flights. Hence nine subjects on intercontinental flights collected cabin dust samples, as well as donated blood samples before departure and after return to Sweden. Two subjects who were domestic frequent flyers were also investigated. The levels of PBDEs in dust and serum were determined by GC/MS in electron capture negative ionization (ECNI) mode. Authentic reference substances were used for identification and quantitation. PBDEs were found in all aircraft dust samples at high concentrations, higher than in common household dust. Congener patterns indicated that the technical products PentaBDE, OctaBDE and DecaBDE were used in the aircrafts. Serum concentrations in the travellers were similar to those observed in Swedish residents in general. Post-travel serum levels of BDE-28. BDE-99, BDE-100, BDE-153, and BDE-154 were significantly higher(p<0.05) than concentrations prior to travel. The findings from this pilot study call for investigations of occupational exposures to PBDEs in cabin and cockpit crews. (C) 2008 Elsevier Ltd. All rights reserved.
|
|
| 8. |
- Engström, Karin, et al.
(författare)
-
High in Utero Exposure to Perfluoroalkyl Substances from Drinking Water and Birth Weight: A Cohort Study among Infants in Ronneby, Sweden
- 2022
-
Ingår i: International Journal of Environmental Research and Public Health. - : MDPI AG. - 1660-4601. ; 19:4, s. 1-11
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In 2013, the drinking water for one-third of the households in Ronneby, Sweden, was found to be contaminated by perfluorinated alkyl substances (PFAS, >10,000 ng/L) from Aqueous Film Forming Foam (AFFF). In utero PFAS exposure can influence birth weight, but little is known about the effects at very high levels. This study aimed to examine the association between in utero PFAS exposure and birth weight. Infants with mothers from Ronneby exposed to contaminated water at home (high exposure) and infants with mothers from Ronneby not exposed to contaminated water at home (low exposure) were compared to infants with mothers from Blekinge county excluding Ronneby (referents). All infants born in Blekinge county 1995–2013 were included (n = 30,360). Differences in birth weight were only seen among infants born after 2005. For boys, Ronneby high exposure had a lower mean birth weight than referents (−54 g, 95% CI −97; −11). For girls, Ronneby high exposure had a higher mean birth weight than referents (47 g, 95% CI 4; 90). There were no differences in birth weight between referents and Ronneby low exposure. In conclusion, high exposure to PFAS may influence birth weight in a sex-specific way, although the effect estimates were relatively small.
|
|
| 9. |
- Jönsson, Bo AG, et al.
(författare)
-
Tidstrender för och halter av persistenta fluorerade, klorerade och bromerade organiska miljögifter i serum samt ftalater i urin hos unga svenska män – Resultat från den tredje uppföljningsundersökningen år 2009-2010.
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Bakgrund:Studier av tidstrender för miljögifter är viktiga för riskvärdering och åtgärder för att minska exponeringen. Studiens huvudsyfte har varit att fortsatt undersöka halter och tidstrender för klorerade, bromerade och fluorerade POPar i serum och ftalatmetaboliter i urin hos mönstrande unga män. För detta har vi valt att använda oss av mönstringsundersökningen, som de flesta svenska män hittills har genomgått vid omkring 18 års ålder.Metoder:Mönstrande från fyra olika år har studerats. År 2000 samlades serumprover från 274 mönstrande och urinprover från 234, år 2004 samlades serum- och urinprover från 200 mönstrande, år 2006 serumprover från 200 mönstrande och till sist åren 2009-2010 serumprover från 100 mönstande och urinprover från 50. Serumproverna analyserades med gaskromatografi-masspektrometri (CG-MS) med avseende på 2,2’,4,4’,5,5’-hexaklorobifenyl (CB-153), p,p’-diklordifenyldikloreten (p,p´-DDE) samt bromerade difenyletrar (BDE). Urinproverna analyserades med vätskekromatografi-tandem MS med avseende på monoetylftalat (MEP), monobutylftalat (MBP), monobutylbenzylftalat (MBzP) och monoetylhexylftalat (MEHP). I urinproverna från 2009-2010 analyserades dessutom oxiderade ftalatmetaboliter till dietylhexylftalat: 5-hydroxy-MEHP, 5-oxo-MEHP och 5- karboxy-monoetylpentylftalat (5-cx-MEPP) samt diisononylftalat: 7-hydroxy-MiNP, 7-oxo- MiNP och 7-karboxy-monometylheptylftalat (7cx-MMeHP). Trender analyserades med Jonckheere-Terpstra testet.Resultat:Medianhalten i serum för CB-153 för åren 2000, 2004, 2006 och 2009/2010 var 65, 19, 34 och 22 ng/g fett. Medianhalten för p,p´-DDE för åren 2000, 2004, 2006 och 2009/2010 var 88, mindre än detektionsgränsen (De kreatininjusterade medianurinhalterna för åren 2000, 2004 och 2009-2010 var för MEP 83, 24 respektive 12 nmol/mmol, för MBP 24, 20 respektive 5 nmol/mmol samt för MBzP 4, 4 respektive 1 nmol/mmol. För MEHP var värdena Medianhalterna för BDE-47 var 1,32 (2006), respektive 0,63 ng/g blodfett (2009/2010), för BDE-99 0,38 ng/g blodfett respektive Även halter av perfluorerade ämnen bestämdes i proverna från år 2009/2010.Konklusion:Det har skett en påtaglig minskning av serumhalterna av CB-153 och p,p’-DDE hos unga män mellan 2000 och 2010 och beror säkerligen på att dessa ämnen inte längre används i Sverige sedan lång tid tillbaka. De minskade koncentrationerna av ftalatmetaboliter i urin avspeglar troligen en lägre exponeringsnivå till följd av en minskad användning av ftalater i olika produkter ute i samhället. Det finns dock andra ftalater där exponeringen i stället ökar enligt litteraturen. Halterna av de bromerade föreningarna minskade i de flesta fall vilket även detta beror på en minskad eller avslutad användning.
|
|
| 10. |
|
|
