Våldsbejakande extremism och radikalisering: En översikt : [Violent extremism and radicalization: an overview]

• In Sweden, the understanding of processes of radicalization and the development of preventive work against violent extremism can be said to be framed by a few specific political decisions that were formative for the policies developed. These are dealt with in the text. Among other things, the result shows that the security discourse and preventive work are often mixed up at the policy level, which has repercussions in research and prevention. One important key to developing the work on security and prevention lies in the need for further knowledge development regarding everything from methods and field studies to policy practices. Apart from providing an account of developments in Sweden, there are also arguments for a more skeptical, reflexive, and critical attitude towards all forms of simplified categorizations of young people, which risks stigmatizing individuals and groups. By starting from a critical and reflexive social education perspective, it will become possible to contribute to understanding and to an analysis of social contexts, risks, and negative spirals. The ambition of trying to predict which individuals will potentially commit crimes of terror represents a dead end. On the other hand, there are possibilities of identifying risk environments, subcultural groups that cultivate extreme opinions, and then to approach these groups in various ways in order to develop effective social pedagogical work and positive and GLM-based trajectories for young people at risk for radicalisation.

• På relativt kort tid har arbetet med förebyggande socialpolitiska åtgärder mot våldsbejakande extremism kommit att få stor uppmärksamhet i Sverige. Föreliggande text är en kortfattad kunskapsöversikt med fokus på ungas radikalisering och våldsbejakande extremism. Texten utgör en första delrapport i ett Erasmus-finansierat projekt kallat Youth Empowerment and Innovation Project (YEIP). I Sverige kan förståelsen för radikaliseringsprocesser och utvecklandet av preventionsarbetet mot våldsbejakande extremism sägas vara inramat av några specifika politiska beslut som varit formativa för de policys som utvecklats. Dessa behandlas utförligt i texten. Bland annat visar resultaten att säkerhetsdiskursen och det preventiva arbetet ofta sammanblandas på policynivå, vilket får återverkningar i såväl forskning som prevention. En viktig nyckel till hur man ska kunna utveckla arbetet med säkerhet och prevention ligger i behovet av ytterligare kunskapsutveckling vad gäller alltifrån metoder, fältstudier till policypraktiker. Utöver att redogöra för utvecklingen i Sverige, argumenteras också för behovet av ett mer skeptiskt, reflexivt och kritiskt förhållningssätt till alla former av förenklade kategoriseringar av unga, som kan riskera att stigmatisera individer och grupperingar. Genom att utgå från ett kritiskt och reflexivt socialpedagogiskt perspektiv blir det möjligt att bidra till förståelse och till en analys av sociala sammanhang, risker och negativa spiraler. Ambitionen att försöka predicera vilka individer som eventuellt kommer att begå terrorbrott utgör en återvändsgränd. Däremot finns det möjligheter att identifiera riskmiljöer, subkulturella grupperingar som odlar extrema åsikter och att sedan på olika sätt närma sig dessa grupperingar för att kunna utveckla ett effektivt socialpedagogiskt arbete och skapa förutsättningar för positiva trajektorier.

Ämnesord

SAMHÄLLSVETENSKAP  -- Sociologi (hsv//swe)

SOCIAL SCIENCES  -- Sociology (hsv//eng)

Nyckelord

Social Sciences

Samhällsvetenskap

Publikations- och innehållstyp

vet (ämneskategori)

kap (ämneskategori)