Sökning: onr:"swepub:oai:DiVA.org:naturvardsverket-2162" >
Övervakning av makr...
Övervakning av makrovegetation i Bottniska viken– en vägledning
-
- Gullström, Martin (författare)
- AquaBiota Water Research
-
- Isæus, Martin (författare)
- AquaBiota Water Research
-
- Berglund, Johnny (författare)
- Utförare miljöövervakning, Länsstyrelsen Västerbotten
-
visa fler...
-
- Blomqvist, Mats (författare)
- Hafok AB
-
- Karlsson, Annica (författare)
- Utförare miljöövervakning, Länsstyrelsen Norrbotten
-
- Nygård, Lotta (författare)
- Utförare miljöövervakning, Länsstyrelsen Västernorrland
-
- Wänstrand, Ingrid (författare)
- Utförare miljöövervakning, Länsstyrelsen Gävleborg
-
visa färre...
-
(creator_code:org_t)
- 2009
- Svenska 100 s.
- Relaterad länk:
-
https://naturvardsve... (primary) (Raw object)
-
visa fler...
-
https://urn.kb.se/re...
-
visa färre...
Abstract
Ämnesord
Stäng
- SammanfattningVi rekommenderar att dyktransekter enligt den nationella undersökningstypenförVegetationsklädda bottnar, ostkust (Naturvårdsverket 2004) används vidövervakning av makrovegetation. Metoden ger möjlighet till hög taxonomisknoggrannhet och kan svara upp mot i stort sett alla förvaltningsuppdrag. Denfungerar bra för att beskriva djuputbredning och täckningsgrad av arter.Skattningarna kan även omräknas till täckningsindex. Tyvärr finns det ingenfullständig metodbeskrivning. För att säkerställa kvalitén i nationella databaseroch underlätta upphandling av inventeringsuppdrag för myndigheterna bör entydlig metodbeskrivning omgående tas fram. Av samma orsaker behövs ävenmetodikkurser anordnas och i kombination med kontinuerlig interkalibrering avtäckningsgradsskattning och artbestämning kan en ackreditering av utföraregenomföras.När det gäller att designa ett miljöövervakningsprogram så bör syftet medövervakningen först definieras. Att övervaka klimatförändringen, övergödningeneller följa upp ekologisk status i vattenförekomster styr hur programmet sättsupp. Ett brett program med transekter spridda från inner till ytter skärgård dvs. iskärgårdsgradienten och en metod som har bra taxonomisk (och rumslig)upplösning ger möjlighet att nyttja data för fler syften.Vår rekommendation när det gäller att designa ett övervakningsprogram för attfölja upp storskaliga förändringar är att inte lägga stationerna alltför nära lokalautsläppskällor. Om stationerna ska användas som referens till recipienter ska dedock inte placeras för långt ut, så att de enbart beskriver förhållanden längst ut iskärgårdsgradienten.Vi rekommenderar att programmet bör följa upp flera responsvariabler t.ex.djuputbredning av arter, täckningsgrad, och diversitet. På detta sätt ökar chansenatt programmet fångar upp framtida, okända förändringar. Det är också enförutsättning för att nyttja transekterna för fler förvaltningssyften.Bottensubstrat är en av de faktorer som har störst betydelse förmakrovegetationens sammansättning och täckningsgrad. Det är viktigt att tahänsyn till detta när framtida analyser av data görs. Det är troligtvis en mycketviktig faktor när det gäller att stratifiera placering och bestämma antalet stationervid uppbyggnad av ett övervakningsprogram. I Bottniska viken är det mycketvanligt med transekter med blandade substrat eller att transekterna relativt snabbtövergår från hårdbotten till mjukbotten eftersom kusten är på många ställenflack. Detta är probelmatiskt för övervakning av ekologisk status kopplat tilldjuputbredning av arter.Våra analyser av djuputbredning och täckningsindex inom fyra skärgårdsområdenvisar att man med fördel kan stratifiera sina provpunkter utifrånvågexponering. Syftet med undersökningen bestämmer dock var i skärgårdendessa lokaler bör ligga.
Ämnesord
- NATURVETENSKAP -- Geovetenskap och miljövetenskap -- Miljövetenskap (hsv//swe)
- NATURAL SCIENCES -- Earth and Related Environmental Sciences -- Environmental Sciences (hsv//eng)
Nyckelord
- Regionalt finansierad miljöövervakning
- Regional
- Kust och hav
- Coast and sea
Publikations- och innehållstyp
- vet (ämneskategori)
- rap (ämneskategori)