Kyrkbänksteologi : En studie av gudstjänstfirares liturgiska praktikers teologi

• The purpose of this study is to explore the theology of worshippers’ liturgical practices and to answer how theology appears in and through the worshippers’ liturgical practices. The studied phenomenon is theology in the liturgical life. This is researched through a case study where the unit of analysis is the theology of the worshippers’ liturgical practices. The empirical material is generated through methods inspired by ethnography: a field study with participant observations, and interviews. The abductive analysis is carried out in four steps with two types of theoretical resources: practice theories, and theological theories. With a strong concept of practice, I identify eleven liturgical practices: to sit, to listen, to receive, to give, to create community, to gather, to pray, to sing hymns, to read the Bible, and to confess. By using Natalie Wigg-Stevenson ́s and Christian Scharen ́s theological interpretation of practice theory, I show how theology appears as bodily knowledge that is incarnated by the worshippers and passed on to other worshippers. By showing what it is to be habituated as a worshipper, I reveal how agency varies and affects the worshippers. I show through the analysis how the worshippers conceive God as an agent whom they direct their practices toward. In that way it is possible to understand the liturgical practices as the worshippers’ ways of relating to God, whom they have gotten to know through those same practices. Therefore, I argue that theology is both embedded in and expressed through the liturgical practices. Using the “four voices of theology”, inspired by the ARCS-team’s (Helen Cameron, Deborah Bhatti, Catherine Duce, James Sweeney, and Clare Watkins) methodological framework, I then study how the aspect of language in theology relates to the liturgical practices. Various theological voices are identified. The analysis shows how the articulation of theology is characterized by polyphony and that the worshippers can, at least in part, articulate the theology of the liturgical practices. I argue that it is possible for the theology of liturgical practices to be articulated into spoken language by the sayings of worshippers. With the help from theories about theological wisdom, borrowed from the theologian Paul S. Fiddes and others, I highlight how theology emerge when the worshippers articulate their experiences of liturgical practices. The analysis, using phronesis, sofia, and hokmah, shows how the worshippers know God through the liturgical practices. The worshippers experience theology in and through the liturgical practices and can, at least in part, articulate it. Hence, I argue that there is a dynamic relationship between the personal and communal concerning the body and language as aspects of theology. This relates to the theology in the liturgical life. Thus, I discuss how the theology of the worshippers’ liturgical practices is in motion wherever worshippers engage in practices. The theology is relational by being created in the common social field where the meaning of worship is shared. I also discuss how the theology is lived by the worshippers, in the liturgy and with a God whom they know as a living God.

• Syftet med avhandlingen är att undersöka gudstjänstfirares liturgiska praktikers teologi och besvara min övergripande forskningsfråga, om hur teologi framträder i och genom gudstjänstfirarnas liturgiska praktiker. Det övergripande fenomenet som studeras är gudstjänstlivets teologi. Studien är en fallstudie i två exempelförsamlingars gudstjänstliv, och analysenheten är gudstjänstfirarnas liturgiska praktikers teologi. Det empiriska materialet genereras genom etnografiskt inspirerade metoder: en fältstudie med deltagande observationer och intervjuer. En abduktiv analys sker i fyra steg med två typer av teoretiska resurser: praktikteorier och teologiska teorier. Den praktikteoretiska analysen, med en stark förståelse av praktik, resulterar i att elva liturgiska praktiker presenteras: att sitta, att lyssna, att ta emot, att ge, att gemenskapa, att samlas, att be, att stå upp, att sjunga psalm, att läsa Bibeln och att bekänna. Genom att använda Natalie Wigg-Stevensons och Christian Scharens teologiska förståelse av praktikteorier visar jag dels hur teologi framträder som kroppsligt kunnande som inkarneras genom gudstjänstfirarna, dels hur teologi traderas. Genom att synliggöra vad det är att vara van gudstjänstfirare kan jag analysera hur agens varierar och påverkar gudstjänstfirarna. I undersökningen framgår att gudstjänstfirarna uppfattar Gud som en aktör som de liturgiska praktikerna riktar sig mot. På så vis klargörs att de liturgiska praktikerna är ett sätt för gudstjänstfirarna att relatera till den Gud som de lärt känna genom samma praktiker. Utifrån detta argumenterar jag för att teologi är inbäddad och uttryckt i och genom liturgiska praktiker. Med analysteorier inspirerade av ARCS-teamets (Helen Cameron, Deborah Bhatti, Catherine Duce, James Sweeney och Clare Watkins) metodologiska förhållningssätt – här benämnt som teologins fyra stämmor – undersöker jag hur teologins språkliga aspekt kommer till uttryck i och genom de liturgiska praktikerna. Olika teologiska stämmor identifieras. Jag visar att artikulerandet av teologi präglas av flerstämmighet och att gudstjänstfirare till viss del uttrycker de liturgiska praktikernas teologi. Utifrån detta argumenterar jag för att de liturgiska praktikernas teologi framträder i språklig tolkning genom gudstjänstfirarna. Med analysteorier om teologisk visdom, hämtade från bland annat teologen Paul S. Fiddes, synliggörs hur teologi framträder i gudstjänstfirarnas berättelser om sina erfarenheter av de liturgiska praktikerna. Med hjälp av tre olika begrepp (fronesis, sofia och hokmah) framkommer att gudstjänstfirarna känner Gud genom de liturgiska praktikerna. Jag identifierar hur gudstjänstfirarna erfar teologi i och genom de liturgiska praktikerna och att gudstjänstfirarna i viss mån kan artikulera denna erfarna teologi. Utifrån detta argumenterar jag för att det finns ett dynamiskt samspel mellan det gemensamma och personliga både i fråga om teologins språklighet och kroppslighet. Undersökningens resultat relateras avslutningsvis till fenomenet gudstjänstlivets teologi. Jag diskuterar hur gudstjänstfirarnas liturgiska praktikers teologi är i rörelse när gudstjänstfirarna ägnar sig åt liturgiska praktiker. Teologin är också relationell genom att skapas och traderas i det gemensamma sociala fält där gudstjänstlivets mening delas. Dessutom lyfter jag fram i vilken mening de liturgiska praktikerna är levande, genom att relatera till de enskilda gudstjänstfirarna, till det gemensamma gudstjänstlivet och till Gud, som beskrivs som levande.

Ämnesord

HUMANIORA  -- Filosofi, etik och religion -- Religionsvetenskap (hsv//swe)

HUMANITIES  -- Philosophy, Ethics and Religion -- Religious Studies (hsv//eng)

Nyckelord

worshippers

liturgical practices

theology of practices

lived theology

liturgical theology

liturgical studies

participation

liturgy

practical theology

Uniting Church of Sweden

Church of Sweden

gudstjänstfirare

liturgiska praktiker

praktikers teologi

levd teologi

liturgisk teologi

liturgik

gudstjänstdelaktighet

liturgi

praktisk teologi

Equmeniakyrkan

Svenska kyrkan

Practical Theology including Religious Behavioural Sciences

Praktisk teologi med religionsbeteendevetenskap

Publikations- och innehållstyp

vet (ämneskategori)

dok (ämneskategori)