SwePub
Sök i LIBRIS databas

  Utökad sökning

onr:"swepub:oai:DiVA.org:uu-472460"
 

Sökning: onr:"swepub:oai:DiVA.org:uu-472460" > Röst som ett drag i...

  • Engblom, Charlotte,1969-Uppsala universitet,Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier (författare)

Röst som ett drag i faktatexter : Exempel från nationellt prov

  • Artikel/kapitelSvenska2022

Förlag, utgivningsår, omfång ...

  • 2022-04-04
  • Uppsala :Association suédoise de linguistique appliquée (ASLA),2022
  • electronicrdacarrier

Nummerbeteckningar

  • LIBRIS-ID:oai:DiVA.org:uu-472460
  • https://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-472460URI
  • https://doi.org/10.15626/asla2022.29DOI

Kompletterande språkuppgifter

  • Språk:svenska
  • Sammanfattning på:svenska

Ingår i deldatabas

Klassifikation

  • Ämneskategori:ref swepub-contenttype
  • Ämneskategori:kap swepub-publicationtype

Anmärkningar

  • Syftet med studien är att belysa de underlagstexter som används vid det nationella provet i årskurs 3 från 2016 utifrån några utmärkande drag, och att undersöka vilka av dessa drag som eleverna återger i sina egna texter. I studien analyseras de 4 underlagstexterna och 101 elevtexter. En konventionell förståelse av faktatexter är att de karakteriseras av neutralitet och är fria från värderingar och åsikter. Typiska språkliga drag är tempus i presens, sambandsmarkörer, ämnesord och definitioner, och vad gäller innehåll kommunicerar de varaktig information om fenomen, från en mer insatt till en mindre insatt (Christie & Derewianka, 2010; Rose & Martin, 2012). Vår studie visar dock att de underlagstexter som eleverna läser till provet innehåller drag som kan anses atypiska för faktatexter. Vi diskuterar dragen utifrån begreppet röst som kännetecknas av bl.a. beskrivande ord, värderingar, metaforer, frågor och utrop (jfr McKenna m.fl., 2020). Jämförelsen visar att röstdragen i liten utsträckning återges i elevtexterna. Det kan bero på att uppfattningen om faktatexter som neutrala och utan värderande eller engagerande ord är stark även hos yngre elever. Kontexten kan också vara avgörande i och med att eleverna uppmanas att använda ett antal stödord när de återger de lästa faktatexterna. Fokus kan därmed i första hand ligga på att få med stödorden. Resultaten ger underlag för att belysa vilken syn på faktatexter och skrivande av sådana som det nationella provet i svenska och svenska som andraspråk för årskurs 3 ger uttryck för. En mer övergripande diskussion om ett möjligt behov av en vidgning av förståelsen av faktatext för yngre elevers lärande om världen och textskapande avslutar artikeln. 

Ämnesord och genrebeteckningar

Biuppslag (personer, institutioner, konferenser, titlar ...)

  • Westman, Maria,1963-Uppsala universitet,Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier(Swepub:uu)marwe333 (författare)
  • Uppsala universitetInstitutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier (creator_code:org_t)

Sammanhörande titlar

  • Ingår i:Språk i skola, på fritid och i arbetslivUppsala : Association suédoise de linguistique appliquée (ASLA), s. 15-309789187884290

Internetlänk

Hitta via bibliotek

Till lärosätets databas

Hitta mer i SwePub

Av författaren/redakt...
Engblom, Charlot ...
Westman, Maria, ...
Om ämnet
HUMANIORA
HUMANIORA
och Språk och litter ...
och Jämförande språk ...
Artiklar i publikationen
Språk i skola, p ...
Av lärosätet
Uppsala universitet

Sök utanför SwePub

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy