SwePub
Sök i LIBRIS databas

  Utökad sökning

onr:"swepub:oai:DiVA.org:uu-524426"
 

Sökning: onr:"swepub:oai:DiVA.org:uu-524426" > Defining generalise...

Defining generalised joint hypermobility : Aspects of reliability, validity and the association to pregnancy induced pain

Schlager, Angela (författare)
Uppsala universitet,Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap,Allmänmedicin
Kristiansson, Per, Docent (preses)
Uppsala universitet,Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap
Nilsson-Wikmar, Lena, Senior professor (preses)
Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska institutet, Fysioterapi
visa fler...
Olsson, Christina, Docent (preses)
Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska institutet, Fysioterapi
Bergman, Stefan, Professor (opponent)
FoU Spenshult, reumatologisk forskning och utveckling
visa färre...
 (creator_code:org_t)
ISBN 9789151321127
Uppsala : Acta Universitatis Upsaliensis, 2024
Engelska 73 s.
  • Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
Abstract Ämnesord
Stäng  
  • The aim of this thesis was to evaluate the definition of joint hypermobility and generalised joint hypermobility with aspects of reliability, validity and the association between generalised joint hypermobility and pregnancy-induced pain. Generalised joint hypermobility is used to reflect hereditary systematic connective tissue fragility. In study I, the inter-rater and intra-rater reliability, were evaluated in 49 women and men through 12 joint mobility tests included in three instruments for defining generalised joint hypermobility. In study II, the criterion validity was evaluated in 339 women in early pregnancy between the self-reported five-part questionnaire to identify generalised joint hypermobility, with the Beighton score. In study III, 255 women in early pregnancy were included to evaluate if a subset of joint mobility tests could define generalised joint hypermobility and establish limits for joint hypermobility. In study IV, 99 women pain-free before pregnancy were included to investigate the first onset of self-reported pain during pregnancy comparing women with and without generalised joint hypermobility, by parity and pain location. The reliability was good-to-excellent for both inter- and intra-rater reliability, for the majority of the joint mobility tests. The five-part questionnaire to identify generalised joint hypermobility with a cut-off level of ≥ 2 entailed the highest clinimetric values. However, the odds of having generalised joint hypermobility with a positive self-reported five-part questionnaire were low and yielding a false positive rate of 38%. No subset of joint mobility tests could define generalised joint hypermobility. Different combinations of joint mobility tests in upper- and lower limbs and the axial skeleton were compiled and evaluated for different standard deviation levels, where plus two standard deviations were most difficult to achieve. Women with generalised joint hypermobility and multiparous women experienced substantial earlier onset of self-reported pain during pregnancy, mainly in the lower back region. Thoroughly measured joint mobility and defining generalised joint hypermobility through different combinations of joint mobility tests, probably increased the precision of defining generalised joint hypermobility. Generalised joint hypermobility seems to be important for early development of pain during pregnancy. To identify women with generalised joint hypermobility in early pregnancy might be important in order to offer proper information, advice and rehabilitation. 
  • Syftet med avhandlingen var att utvärdera definitionen av överrörlighet både i enskilda leder och för generell ledöverrörlighet avseende reliabilitet, validitet och sambandet mellan generell ledöverrörlighet och graviditetsinducerad smärta. Generell ledöverrörlighet används för att spegla en ärftlig systematisk bindvävsskörhet. I studie I ingick 49 kvinnor och män för att utvärdera inter- och intrabedömar reliabilitet av 12 ledrörlighetstester inkluderade i tre instrument som används för bedömning av generell ledöverrörlighet. I studie II inkluderades 339 kvinnor i tidig graviditet för att utvärdera kriterievaliditet mellan ett självrapporterat frågeformulär och Beighton skalan som båda bedömer generell ledöverrörlighet. I studie III inkluderades 255 kvinnor i tidig graviditet för att utvärdera om en delmängd av ledrörlighetstester kan definiera generell ledöverrörlighet och gränsvärden för överrörlighet i enskilda leder. I studie IV utvärderades debut av första självrapporterade smärtan under graviditet i relation till generell ledöverrörlighet, paritet och smärtlokalisation för 99 gravida kvinnor som var smärtfria före graviditeten. Inter- och intrabedömar reliabilitet var bra till utmärkt för majoriteten av ledrörlighetstesterna. Det självrapporterade frågeformuläret med ett cut-off värde på ≥ 2 hade högst klinimetriskt värde för att identifiera generell ledöverrörlighet. Men oddsen för att klassificeras med generell ledöverrörlighet med ett positivt självrapporterat frågeformulär var låga och gav ett falskt positivt svar på 38 %. Ingen delmängd av ledrörlighetstesterna kunde definiera generell ledöverrörlighet. Olika kombinationer av ledrörlighetstester i övre och nedre extremiteterna och ryggraden sammanställdes och användes för att definiera generell ledöverrörlighet. Dessa utvärderades enligt olika standardavvikelse nivåer, där plus två standardavvikelse var svårast att uppnå. Kvinnor med generell ledöverrörlighet och de som fött barn tidigare hade betydligt tidigare debut av självrapporterad smärta under graviditeten, främst lokaliserad i nedre delen av ryggen. Noggrant mätt ledrörlighet och att använda olika kombinationer av ledrörlighetstester i både övre och nedre extremiteterna och ryggraden kan förbättra definitionen av generell ledöverrörlighet. Generell ledöverrörlighet verkar spela en viktig roll för att utveckla smärta tidigt i graviditeten. Att identifiera dessa kvinnor är viktigt för att bekräfta eventuell generell ledöverrörlighet, ge korrekt information, råd och rehabilitering.

Ämnesord

MEDICIN OCH HÄLSOVETENSKAP  -- Klinisk medicin (hsv//swe)
MEDICAL AND HEALTH SCIENCES  -- Clinical Medicine (hsv//eng)

Nyckelord

Family Medicine
Allmänmedicin

Publikations- och innehållstyp

vet (ämneskategori)
dok (ämneskategori)

Hitta via bibliotek

Till lärosätets databas

Sök utanför SwePub

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy