Att handleda hoptvinnat examensarbete med dubbla examinationskriterier vid Lärarprogrammet med inriktning bild och visuell kultur på HDK, GU

• Detta bidrag bygger på ett löpande utvecklingsarbete av examenskurserna i bild och slöjdlärarutbildningarna på Högskolan för Design och Konsthantverk vid Lärarprogrammet, Göteborgs universitet. Vi vill utveckla förutsättningarna för studenternas arbetsprocess i examensarbetena där de förhåller sig till dubbel handledning, det vill säga blir handledda i både vetenskaplig-uppsats och konstnärlig-gestaltning. Syftet här är att beskriva teoretiska och metodologiska perspektiv för studenternas dynamiska process där studenterna hanterar skillnader och icke-skillnader utifrån dubbla examinationskriterier. De teoretiska och metodologiska perspektiven vi har utgått från har posthumanistisk och onto-epistemologisk inriktning. Den radikala tanken som uppstår med ett onto-epistemologiskt perspektiv är att begriplighet är ett görande av världen, oberoende ett avskilt humanistiskt subjekt (Barad, 2007, 149). Inom inriktningen Bild och visuell kultur har vi under ett antal år arbetat med att ta fram examensarbeten som bygger på konstnärlig gestaltning. Detta tema har tidigare behandlats i artikeln Bedömning och examination i bildlärarutbildningen (Karlsson Häikiö, 2014). Detta utvecklingsarbetearbete har varit intressant men inte helt okomplicerat då en lärarexamensuppsats skall motsvara de skriftligt och didaktiskt akademiska kriterier för en kandidatnivå samtidigt som studenterna på kort tid (10 veckor) också skall hinna göra ett gestaltande arbete. Vi har utvecklat en modell där studenten har en valbarhet i var denne vill lägga sin betoning i sitt examensarbete. Vid examination har vi således alltid två examinatorer, en lektor för att examinera den skriftliga delen och en konstnär för att examinera den konstnärliga delen. I detta paper har vi valt att fokusera på fenomenen som uppstår i studenternas examensarbetsprocess. Dessa fenomen ses som intra-aktivitet (tillskillnad mot interaktion) utifrån agentiell realism, en posthumanistiskt teoretisk vinkling (Barad, 2003). Det teoretiska och metodologiska perspektiv som vi vill framhålla som särskilt använbart är hoptvinnat (entanglement) som är ett teoretiskt perspektiv och en diffraktiv metodik. Haraway (1997) introducerade begreppet diffraktion i relation till reflektion. Bägge uttryck beskriver optiska fenomen och är hämtade från naturvetenskapen. En reflektion kan ses som en linjär och regelstyrd process mellan orsak och verkan medan diffraktion ifrågasätter denna typ av lagbundenhet. Diffraktion innebär istället att som forskare se sig själv som en del av det som undersöks och att fokusera på skillnader istället för lagbundenheter i en ständig (re)konfigurering av världen. (Barad, 2007; Haraway, 1997, van der Tuin, 2011).

Ämnesord

SAMHÄLLSVETENSKAP  -- Utbildningsvetenskap (hsv//swe)

SOCIAL SCIENCES  -- Educational Sciences (hsv//eng)

Publikations- och innehållstyp

vet (ämneskategori)

kon (ämneskategori)