Anonymiserade examinationer : En problematiserande forskningsöversikt

• I denna rapport undersöker jag vad studier och diskussioner av anonymisering av examinationer inom högre utbildning ger vid handen. Idag finns att tillgå resultaten av ett antal större studier, vilka med bred empiri undersöker konsekvenserna av anonymisering och hur det (eventuellt) har påverkat lärares bedömning. Dessa studier har inte kunnat visa på någon signifikant skillnad (eg. minskad bias) i lärares bedömning som kan härledas till huruvida examinationer genomförs anonymiserat eller inte. Däremot, och detta är viktigt, har man pekat på risken för att den personliga och kontextuellt formade kunskapen, tolkandet och reflekterandet, liksom den utvecklande dialogen och den relationsrika högre utbildningen – alltsammans värden som är centrala i humanistiska och teologiska utbildningar –, lätt riskerar att tappas bort i en anonymiserad examinationspraxis. När man idag diskuterar om och hur man eventuellt ska införa anonymisering vid examination är det därför detta nya kunskapsläge man bör utgå ifrån. Jag föreslår att ett sätt att gå framåt, som alternativ till anonymisering, är att i olika fora och ur olika aspekter samtala kring bedömning och examination inom högre utbildning, hur och varför det görs och på vilka grunder, samt hur man på ett bredare plan kan arbeta för att minimera diskriminering – det vill säga genom att öka både lärares och studenters bedömarkompetens.

Ämnesord

HUMANIORA  -- Annan humaniora -- Övrig annan humaniora (hsv//swe)

HUMANITIES  -- Other Humanities -- Other Humanities not elsewhere specified (hsv//eng)

SAMHÄLLSVETENSKAP  -- Utbildningsvetenskap (hsv//swe)

SOCIAL SCIENCES  -- Educational Sciences (hsv//eng)

Nyckelord

anonymisering

examination

bedömning

högre utbildning

Publikations- och innehållstyp

ovr (ämneskategori)

vet (ämneskategori)