Sökning: onr:"swepub:oai:slubar.slu.se:83039" > Eskilstunaåns avrin...
Fältnamn | Indikatorer | Metadata |
---|---|---|
000 | 07145nam a2200361 4500 | |
001 | oai:slubar.slu.se:83039 | |
003 | SwePub | |
008 | 240910s2016 | |||||||||||000 ||swe| | |
024 | 7 | a https://res.slu.se/id/publ/830392 URI |
040 | a (SwePub)slu | |
041 | a sweb swe | |
042 | 9 SwePub | |
072 | 7 | a vet2 swepub-contenttype |
072 | 7 | a rap2 swepub-publicationtype |
100 | 1 | a Nygren, Ingridu Swedish University of Agricultural Sciences,Sveriges lantbruksuniversitet,Institutionen för vatten och miljö,Department of Aquatic Sciences and Assessment4 aut0 (Swepub:slu)47398 |
245 | 1 0 | a Eskilstunaåns avrinningsområde : Recipientkontroll 2015 |
264 | 1 | c 2016 |
264 | 1 | b Institutionen för vatten och miljö, SLU,c 2024 |
490 | 0 | a Rapport / Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för vatten och miljö |
520 | a -Institutionen för vatten och miljö vid SLU har på uppdrag av Hjälmarens vattenvårdsförbund varit utförare av recipientkontrollprogrammet för Eskilstunaåns avrinningsområde under 2015. Prov för vattenkemiska och biologiska analyser har tagits på 29 platser i rinnande vattendrag, samt i 13 sjöar (figur A) inom Eskilstunaåns vattensystem. Denna rapport redovisar en sammanfattning av resultaten från dessa undersökningar och klassning av den ekologiska statusen vid stationerna enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder 2007 (NV 2007:4 Bilaga A) samt Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten (HVMFS 2013:19). Väder och vattenföring Året 2015 hamnade på tredje plats bland de varmaste åren i Sverige. Det var framförallt i början och slutet av året som man hade de största temperaturöverskotten medan för årstiden ovanligt kyligt väder under maj, juni och delar av juli drog ner årsmedeltemperaturen.I princip gav varannan månad nederbörd över eller mycket över det normala medan övriga månader låg under eller mycket under. Vattenföringen låg nära eller under medel för mätperioden under de flesta av årets månader. Vattenkemi Halterna av näringsämnen är högst i Hjälmaren och Öljaren där andelen jordbruksmark i området är större än längre upp i avrinningsområdet. Högst halt av totalfosfor erhölls 2015 liksom tidigare år i Öljaren (4010) men Hemfjärden (9010) i Hjälmaren låg nästan lika högt. Den högsta kvävehalten återfanns i Hemfjärden med Öljaren och Mellanfjärden (9020) strax under. Belastningen av kväve och fosfor på Mälaren från Eskilstunaån visar inte på någon tydlig monoton trend sedan mätningarna startade 1997. Ett visst mönster kan man emellertid se. Efter en kraftig minskning av både fosfor och kväve i början av 2000-talet tycks halterna öka igen. Skillnaden mellan åren är dock stor och den beror till stor del på variationer i vattenföringen (figur A). Lägst klorofyllhalt och störst siktdjup finner man i sjöar i de västra delarna av avrinningsområdet. Störst siktdjup uppmättes även detta år i Östra Laxsjön där också klorofyllhalten var lägst. De högsta klorofyllhalterna återfanns i Öljaren och Hjälmaren där också de lägsta siktdjupen uppmättes. Vid årets provtagning var klorofyllhalten i Hjälmaren betydligt lägre än de två föregående åren vid alla provplatser. Detta till trots är det inga stora skillnader i siktdjup mellan åren. Biologi Samtliga stationer i Hjälmaren är av växtplanktonutvecklingen att döma mer eller mindre tydligt på- verkade av fosforbelastning (jämför rapporten SLU 2014:10). En statusklassning baserad på de senaste tre årens sammanvägda värden ger vid handen att status 2015 är fortsatt otillfredsställande men svagt stigande i Hemfjärden och Mellanfjärden, otillfredsställande och oförändrade i Östra Hjälmaren samt måttlig och fortsatt stigande i Storhjälmaren. Liksom 2014 hade alla vattendragsstationer även 2015 en bottenfauna med litet antal arter och låg biologisk mångfald. Surhetsindexet MISA har indikerat nära neutrala förhållanden i alla stationer i Eskilstunaåns nedströms Hjälmaren. Den ekologiska statusen avseende bottenfauna vid undersökningspunkterna är 2015 god till hög. Liksom året innan visar Frommestabäcken-Ekeby sämre resultat än tidigare under 10-talet och erhåller bara god status. I Eskils-tunaån vid vattenverket samt nedströms Torshälla är den ekologiska statusen oförändrat hög. Indexen för Eskiltunaån nedströms avloppsverket har fluktuerat men visar i år liksom 2014 på god status. Sammanställning av statusklassningar Statusklassningen av vattendragen i den västra delen (delområde A), visade alla detta år på god eller hög status (figur B). I de södra delarna (delområde C och E), samt i Svartåns nedre del (delområde B), var statusen i vattendragen med några undantag måttlig. Lillån från Logsjön (2410) erhöll otillfredsställande status medan Vibysjöns utlopp (3010, Svartån, Karlslund (2070) och Frommestabäcken vid Ekeby (3210) erhöll god status. Vattendragen öster om Hjälmaren (delområde G) erhöll alla god status. Avseende sjöarna så visade Toften och Storhjälmaren och Näshultasjön måttlig status, medan övriga fjärdar i Hjälmaren visade otillfredsställande och Öljaren dålig status. Övriga sjöar visade på god eller hög status. Till viss del beror skillnader mellan åren på att olika antal kvalitetselement ingått olika år eftersom den biologiska provtagningen på många stationer bara sker vissa år. För en fullständig klassning av ekologisk status ska även hydromorfologiska kvalitetsfaktorer beaktas, men dessa ingår inte i uppdraget. | |
650 | 7 | a NATURVETENSKAPx Geovetenskap och miljövetenskapx Geokemi0 (SwePub)105062 hsv//swe |
650 | 7 | a NATURAL SCIENCESx Earth and Related Environmental Sciencesx Geochemistry0 (SwePub)105062 hsv//eng |
650 | 7 | a NATURVETENSKAPx Kemix Oorganisk kemi0 (SwePub)104042 hsv//swe |
650 | 7 | a NATURAL SCIENCESx Chemical Sciencesx Inorganic Chemistry0 (SwePub)104042 hsv//eng |
650 | 7 | a NATURVETENSKAPx Biologix Ekologi0 (SwePub)106112 hsv//swe |
650 | 7 | a NATURAL SCIENCESx Biological Sciencesx Ecology0 (SwePub)106112 hsv//eng |
700 | 1 | a Stehn, Andersu Swedish University of Agricultural Sciences,Sveriges lantbruksuniversitet,Institutionen för vatten och miljö,Department of Aquatic Sciences and Assessment4 aut0 (Swepub:slu)49839 |
700 | 1 | a Almlöf, Karinu Swedish University of Agricultural Sciences,Sveriges lantbruksuniversitet,Institutionen för vatten och miljö,Department of Aquatic Sciences and Assessment4 aut0 (Swepub:slu)51183 |
700 | 1 | a Drakare, Stinau Swedish University of Agricultural Sciences,Sveriges lantbruksuniversitet,Institutionen för vatten och miljö,Department of Aquatic Sciences and Assessment4 aut0 (Swepub:slu)49113 |
710 | 2 | a Sveriges lantbruksuniversitetb Institutionen för vatten och miljö4 org |
710 | 2 | a Sveriges lantbruksuniversitet |
856 | 4 | u https://pub.epsilon.slu.se/id/eprint/14388/contentsx primaryx Raw objectx freey FULLTEXT |
856 | 4 8 | u https://res.slu.se/id/publ/83039 |
Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.
Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy