| 1. |
|
|
| 2. |
- Qvarfordt, Susanne, et al.
(författare)
-
Marin miljöövervakning av vegetationsklädda havsbottnar i Södermanlands skärgård, år 2010
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Återbesök av sex miljöövervakningslokaler år 2010 visade endast små förändringar i bottenvegetationen sedan år 2003. På tre transekter kunde en trend mot minskad djuputbredning anas då djuputbredningen varit större de tidigare åren, framförallt år 2003. Ett inventeringsår (år 2007) avviker en del från de övriga, vilket dock troligtvis förklaras av att inventeringen gjordes av andra utförare.Länsstyrelsen i Södermanland har under några år kompletterat det nationella miljöövervakningsprogrammet av vegetationsklädda bottnar i Askö-Hartsöområdet med regionalt finansierade lokaler i Trosaområdet, Tvären och väster om Stendörren. Den kompletterande miljöövervakningen har inkluderat sex lokaler som inventerats år 2003, 2004, 2005 och 2007. Denna rapport redovisar resultaten från 2010 års återbesök av dessa sex lokaler samt inventering av tre nya miljöövervakningslokaler. De nio kompletterande lokalerna har placerats i innerskärgården eftersom det nationella programmets lokaler främst återfinns i mellan- och ytterskärgården.Inventeringen utfördes under perioden 6-13 september år 2010 och inkluderade vegetationsinventering på nio dyktransekter enligt standardmetodiken för den nationella miljöövervakningen av vegetationsklädda bottnar på Svenska ostkusten.Resultaten jämfördes med tidigare år och med andra transekter inventerade i närområdet under år 2010. Det gjordes även en bedömning av transekternas ekologiska status enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder.De nio inventerade transekterna är typiska exempel på vågskyddade lokaler i innerskärgården. Transekternas hårdbottnar slutade generellt redan på ett par meters djup, varefter sand- eller mjukbottnar tog vid. Det innebar att makroalgernas djuputbredning ofta var mer eller mindre substratbegränsad.Dominerande arter i växtsamhällena var algerna grönslick (Cladophora glomerata), blåstång (Fucus vesiculosus) och brunslick (Ectocarpus/Pylaiella).Blåstångsbältet var ofta kraftigt (> 50 % yttäckning) men hade relativt liten utbredning. Blåstångsbältet sträckte sig ned till ca 3 m djup varefter spridda ruskor förekom ned till 4-5 m djup. Övriga fleråriga alger förekom generellt endast sparsamt på transekterna. På mjuk- och sandbottnar växte ett kärlväxtsamhälle dominerat av borstnate (Potamogeton pectinatus) men även slinga (Myriophyllum sp) och ålnate (Potamogeton perfoliatus) var vanliga arter.Jämförelser av vegetationens, blåstångens och kärlväxternas djuputbredning med transekter i närområdet visade generellt att miljöövervakningslokalerna återspeglar förhållandena i innerskärgården. I Trosaområdet hade de två miljöövervakningslokalerna dock mindre utbredning av blåstång och kärlväxter än en närliggande transekt inventerad under 2010.Jämförelser mellan år på de sex lokaler som inventerats tidigare visade att inga stora förändringar i djuputbredning och yttäckning har skett. I de flesta fall kan variationen mellan år förklaras av naturlig mellanårsvariation i arternas förekomst.På tre transekter kan emellertid en trend mot minskad djuputbredning anas då djuputbredningen varit större de tidigare åren, framförallt år 2003.Bedömningen av ekologisk status enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder indikerade generellt hög status för området. Två transekter bedömdes ha hög status, tre god - hög status och en god. De två transekterna utanför Trosa bedömdes endast ha god - måttlig status, en bedömning som stöds av observationer av både större djuputbredning och artrikedom på en närliggande transekt.
|
|
| 3. |
- Svensson, Ola, et al.
(författare)
-
Regional miljöövervakning av mjukbottenfauna i Askö-Landsortsområdet år 2010
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Inom det regionalt-nationellt samordnade miljöövervakningsprogrammet för bottenfauna och sedimentkvalité har 20 mjukbottenstationer i Asköområdet undersöks sedan år 2007. Stationerna ligger på djup mellan 9 och 60 meter. Denna rapport presenterar status för bottensamhället (BQI) inom Asköområdet år 2010 och jämför med programmets tidigare årliga undersökningar sedan 2007.Långtidsförändringar i området redovisas också för fyra av stationerna som undersökts årligen sedan 1970-talet inom tidigare miljöövervakningsprogram.Status för bottenfaunan bestäms med ett bottenkvalitets-index, BQI (Benthic Quality Index). I Asköområdet visar BQI en signifikant nedgång i status sedan 1970-talet. Detta beror främst på en minskning av vitmärlorna Monoporeia affinis och Pontoporeia femorata. Vitmärlorna är känsliga för låga syrehalter och har tilldelats ett högt känslighetsvärde i BQI-indexet. Deras nedgång följdes av en ökning av östersjömusslan Macoma balthica på de bottnar som tidigare dominerats av vitmärlor. Senare har den för Östersjön nya havsborstmasken Marenzelleria spp. tillkommit och förekommer nu på de flesta stationerna. Både Macoma och Marenzelleria har lägre känslighetsvärden än vitmärlorna och ger därmed området en lägre status än vid mätningarna under 1970- och början av 80-talet.År 2010 observerades det högsta BQI-värdet (BQI = 6.5) sedan det nya regionala programmet startades 2007, även om det fortfarande är lägre än på 1970-talet. Det höga BQI-värdet för 2010 beror på en viss återhämtning av vitmärlorna Monoporeia affinis och Pontoporeia affinis, samt att isopoden Jaera albifrons ökat i antal sedan 2009.En jämförelse av den biologiska mångfalden, uttryckt som antal taxa, visar en högre biodiversitet i år jämfört med 2009. Även den totala abundansen har ökat och visar de högsta värdena sedan programmets början 2007. Biomassan har också ökat jämfört med förra året, men är något lägre än 2008. Största skillnaden i biomassa beror på en ökning av blåmusslan Mytilus edulis, vilket troligtvis delvis beror på vintern 2009-2010 års kraftiga istäckning. Under hårda isvintrar kan isen skrapa loss tångruskor med associerade hårdbottenarter som sedan återfinns på de mjuka, djupare belägna, bottnarna.Sammantaget visar årets provtagning att miljötillståndet för mjuka bottnar förbättrats i Asköområdet jämfört med 2007-2009, även om den ekologiska statusen fortfarande ärbetydligt lägre än på 1970-talet.
|
|
| 4. |
- Svensson, Ola, 1965-, et al.
(författare)
-
Regional miljöövervakning av mjukbottenfaunai Askö-Landsortsområdet år 2011
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport redovisar resultaten av 2011 års undersökning av mjukbottenfaunan i Askö-Landsortsområdet. 20 stationer belägna på djup mellan 9 och 60 meter undersöks årligen avseende bottenfauna och sedimentkvalité. Undersökningen är en del av det regionalt-nationellt samordnade miljöövervakningsprogrammet som startade år 2007. Stationerna ingick mellan 1981 och 2006 i den nationella miljöövervakningen. Fyra av dem har besökts varje år sedan 1970-talet inom tidigare forskningsprojekt, och långtidsförändringar för dessa redovisas separat.Huvudfokus för undersökningen är statusbedömning av bottensamhället med hjälp av Benthic Quality Index (BQI). Statusen för Asköområdet har minskat signifikant sedan 1970-talet. Denna minskning beror huvudsakligen på ett skifte från ett bottensamhälle dominerat av vitmärlorna Monoporeia affinis och Pontoporeia femorata till ett dominerat av östersjömusslan Macoma balthica.Sedan mitten av 2000-talet förekommer nu också ett för Östersjön nytt släkte av havsbortmaskar Marenzelleria spp. Både östersjömusslan och den introducerade havsbortsmasken Marenzelleria spp. är tåligare mot låga syrehalter än vitmärlorna och har lägre känslighetsvärden i BQI-indexet. Detta ger området en lägre status än vid mätningarna under 1970- och början av 1980-talet.År 2011 beräknades BQI-värdet (20:e percentilen) för området till 5,8, en försämring sedan 2010 (20:e percentilen av BQI=6,8). Vid en jämförelse över längre tid har områdets BQI-värden minskat. Den nedåtgående trenden förefaller emellertid ha brutits och från 2001 kan en signifikant ökning av BQI observeras.Den biologiska mångfalden, uttryckt som antal taxa, följer samma mönster som BQI, med en uppgång sedan 2001. En del av förklaringen till den ökade biologiska mångfalden beror på förekomsten av havsborstmasken Marenzelleria spp. Uppmätta värden av bottenfaunans biomassa ligger nu på ungefär samma nivå som på 1980-talet, efter att under perioden 1996 till 2006 ha legat på en högre nivå.Sammanfattningsvis visar 2011 års undersökning att miljötillståndet för Asköområdets mjuka bottnar förbättrats sedan programmets början 2007, och att den ekologiska statusen har ökat signifikant sedan 2001.
|
|
| 5. |
- Almlöf, Karin, et al.
(författare)
-
Naturvärdesbedömning av sjöarna Misteln, Dunkern, Södra Kärrlången och Virlången samt Kilaån i Södermanland
- 2009
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Calluna AB har på uppdrag av Länsstyrelsen i Södermanland undersökt fyra potentiellt mycket värdefulla sjöar och ett vattendrag för att bedöma deras ekologiska status och naturvärde. I en sjö eftersöktes speciellt sjönajas och styvnate och i resten av sjöarna och i vattendraget Kilaån inventerades vattenväxter. I två av sjöarna undersöktes även bottenfauna och i Kilaån genomfördes ett provfiske. Den mest sällsynta arten som hittades var sjönajas som växte på en lokal i Södra Kärrlången. Den är bara känd från tre andra sjöar i hela Sverige. Styvnate som enligt tidigare uppgifter har funnits i Södra Kärrlången hittades inte. Eftersom utbredningen av sjönajas verkade ha minskat i sjön sedan 2005 bedöms den ha ogynnsam bevarandestatus. Även styvnate bedöms ha ogynnsam bevarandestatus i Södra Kärrlången. Inga andra rödlistade kärlväxter eller kransalger hittades i sjöarna eller i Kilaån. Både i Södra Kärrlången och Misteln hittades flera ovanliga, men inte rödlistade, arter av vattenlevande insekter och snäckor. Förutom eftersök av rödlistade arter som har ett fastställt åtgärdsprogram, syftade denna undersökning också till att bedöma sjöarnas naturvärde och ekologiska status enligt bedömningsgrunderna. Utifrån en bedömning av vattenväxter fick alla fyra sjöar en hög status. Något som styrker denna bedömning är i Misteln bottenfaunans tillstånd och i Södra Kärrlången både bottenfauna och vattenkvalitet. Sjöarnas naturvärde bedömdes som mycket högt. Kilaån bedömdes inte eftersom det saknas bedömningsgrunder för vattenväxter där, men den var tydligt påverkad av övergödning och med få arter. Inte heller fiskfaunan i ån visade något annat än allmänna naturvärden. Åtgärder för att förbättra åns status föreslås. Dunkern, Misteln och Södra Kärrlången hade ett ovanligt högt antal arter av undervattens- och flytbladsväxter och sett i ett större perspektiv har de en såpass ovanlig karaktär att de kanske borde få någon slags starkare områdesskydd. Endast Södra Kärrlången har något skydd alls och det är ett relativt svagt Natura 2000-område.
|
|
| 6. |
- Andersson, Birgitta, et al.
(författare)
-
Regionalt miljöövervakningsprogram för Södermanlands län 2015-2020
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det övergripande målet för den svenska miljöpolitiken är att vi till nästa generation ska lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. Riksdagen har beslutat om 16 miljömål som beskriver vilka kvaliteter miljön ska ha för att detta ska vara uppfyllt. Miljöövervakningen är en av de viktigaste delarna av uppföljningen av miljökvalitetsmålen.Miljöövervakningen innebär att beskriva miljötillståndet i länet. Den ska ge svar på frågan hur det står till i miljön och hur miljön förändrar sig. Miljöövervakningen omfattar ett brett område från nedfall av luftföroreningar, arter i skogen, halter av näringsämnen i sjöar, fiskbestånd i havet, fåglar i olika miljöer till miljögifter i sediment.Processen med att ta fram detta program påbörjades 2013. Arbetet har utförts av Sofi Nordfeldt, Per Flodin och Karin Brink samt ansvariga för respektive delprogram. Genom möten med Naturvårdsverket och andra länsstyrelser har övervakningen kunnat samordnas med nationell miljöövervakning och med angränsande län. Ett exempel på samordning mellan länsstyrelsernas regionala miljöövervakning och den nationella är undersökningarna av bottenfauna i Östersjön, där resultaten kan jämföras med varandra och ge en bättre helhetsbild av tillståndet än var för sig. Ambitionen är att utveckla samarbeten inom programmet under den kommande programperioden med utgångspunkt från miljömålen.Länsstyrelsen i Södermanlands län har redovisat till Naturvårdsverket det Regionala miljöövervakningsprogrammet som ska gälla 2015-2020. Programmet innehåller detaljerad beskrivning av vilka delprogram som ska utföras respektive år.
|
|
| 7. |
- BJELKSTRAND, LARS
(författare)
-
Nissöga och Flodnejonöga i Södermanlands län 2004 och 2005
- 2005
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Rapporten baseras på de inventeringar av nissöga och flodnejonöga som genomförts av Lars Bjelkstrand under 2004 och 2005. Syftet har varit att få större kunskap om utbredningen av nissöga och flodnejonöga i Södermanlands län. Resultaten kommer sedan användas till att föreslå åtgärder som kan gynna arterna. För Nissöga finns ett åtgärdsprogram som ska styra bevarandeinsatserna för arten under åren 1998-2008. Ett åtgärdsprogram för flodnejonöga skall tas fram av Fiskeriverket under de närmsta åren. Åtgärdsprogrammen ingår i den storsatsning för hotade växter och djur som Naturvårdsverket och länsstyrelserna genomför med syfte att till år 2015 minska antalet hotade arter med 30%. Åtgärdsprogram har visat sig vara framgångsrika verktyg för att förbättra situationen för hotade arter. Totalt ska 209 åtgärdsprogram för 385 arter tas fram.
|
|
| 8. |
- Bloch, Ina, et al.
(författare)
-
Växtplankton i Södermanlands län 2016
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sjöarna i årets växtplanktonundersökning var måttligt näringsrika och flera hade en betydande mängd näringsgynnande arter. Av de 12 undersökta lokalerna fick två sjöar god sammanvägd näringsstatus enligt bedömningsgrunderna. En av dessa sjöar fick måttlig status i expertbedömningen. Sju sjöar fick måttlig status och en fick otillfredsställande status, enligt både bedömningsgrunden och i expertbedömningen. Två sjöar klassificerades som måttlig enligt bedömningsgrunderna men en fick god status och en otillfredsställande status i expertbedömningen.De sjöar som sänktes i expertbedömningen hade förhöjda biomassor och gott om näringsgynnade arter (t.ex.Fragilaria crotonensis, figur 4) och hade även vid tidigare undersökningar visat tecken på näringspåverkan. Sjön som höjdes i expertbedömningen låg nära gränsen mot god status.Gonyostomum semenpåträffades i fem av sjöarna. Dess biomassa var liten eller mycket liten och har sannolikt inte orsakat obehag för personer som badat i sjön nära provtagningstillfället. Ingen sjö i undersökningen hade ett växtplanktonsamhälle som är märkbart surhetspåverkat, vilket kan visa sig i extremt låga artantal. Generellt sett var proven artrika.
|
|
| 9. |
- Bohman, Petter
(författare)
-
Inventering av skalbaggar på nyligen död tall, Böda ekopark, norra Öland
- 2008
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Naturcentrum AB har på uppdrag av Länsstyrelsen i Södermanlands län genomfört en inventering av de tre hotade skalbaggarna smal skuggbagge Boros schneideri (EN), avlång barkborre Orthotomicus longicollis (VU) och tallgångbagge Cerylon impressum (VU) på nyligen döda tallar i Sveaskogs ekopark Böda, norra Öland. Dessa arter kommer ingå i det av Naturvårdsverket planerade åtgärdsprogrammet för bevarande av skalbaggar på nyligen död tall. Av smalskuggbagge och avlång barkborre finns gamla fynd från skogarna i Böda, men arterna har idag endast säkra förekomster på Gotska Sandön. Tallgångbaggen finns spritt i landet men få fynd har gjorts under senare år. Totalt inventerades 134 nyligen döda tallar fördelade på 12 delområden inom Böda ekopark. Majoriteten av de inventerade träden fanns i de båda naturreservaten Bödakusten Östra och Bödakusten Västra. Inga fynd gjordes av varken smal skuggbagge eller avlång barkborre. Däremot noterades tallgångbaggen i 5 delområden i totalt 59 exemplar. Rikligast förekom arten i naturreservatet Bödakusten Östra, sträckan Homrevet till Fagerrör där 41 individer noterades på 10 olika tallar. Fynden av tallgångbagge gjordes uteslutande på grov, nyligen död tall angripen av blånadssvamp. De flesta observationerna gjordes under tjock bark i anslutning till grenvinkar eller andra speciella strukturer på stammen. Det går inte att utifrån denna inventering sluta sig till att smal skuggbagge och avlång barkborre inte finns i Bödas tallskogar. Böda ekopark är stor och det finns rikligt med lämpliga bestånd med gott om nyligen döda tallar. Arterna är mycket sällsynta och kända för att kunna finnas i små tätheter, vilket medför att risken att missa en eventuell förekomst är stor. Anmärkningsvärt är dock att tallgångbaggen har en stark förekomst i Bödas sandtallskogar och finns spritt, om än bitvis i låga tätheter, i stora delar av ekoparken. Resultatet från denna inventering tyder på att arten är knuten till stående, grov tall i solexponerade lägen som är angripen av blånadssvamp.
|
|
| 10. |
|
|
