| 1. |
- Serenius, Fredrik
(författare)
-
Kylbehandling av nyfödda barn som drabbats av allvarlig syrebrist under förlossningen
- 2009
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- SBU:s bedömning av kunskapsläget Förlossningsasfyxi innebär att barnet i samband med födelsen drabbas av en kombination av syrebrist och nedsatt blodförsörjning. Om asfyxin är allvarlig kan barnet kort efter födelsen utveckla symtom på hjärnskada, så kallad hypoxisk ischemisk encefalopati (HIE). Vid måttlig till svår asfyxi kan skadorna på hjärna och andra organ till följd av syrebrist bli mycket allvarliga, och en del av barnen avlider. Hos dem som överlever finns en ökad risk för måttliga eller svåra funktionshinder, t ex i form av cerebral pares (CP) eller syn- och hörselskador. Kylbehandling är en ny metod för behandling av HIE efter asfyxi i samband med födelsen och ges som ett komplement till sedvanlig symtomlindrande behandling. • Kylbehandling av fullgångna nyfödda barn som har drabbats av måttliga eller svåra symtom på hjärnskada (HIE) till följd av allvarlig förlossningsasfyxi minskar risken för att barnen dör eller drabbas av svårt funktionshinder (Evidensstyrka 2)*. Det vetenskapliga underlaget är dock otillräckligt* för att bedöma metodens effekter på längre sikt än 18 månader. • Det vetenskapliga underlaget är otillräckligt* för att dra säkra slutsatser om biverkningar och komplikationer relaterade till kylbehandling. Inga allvarliga biverkningar eller komplikationer har identifierats i de studier som granskats i denna rapport, men dessa studier har inte varit specifikt upplagda för att studera detta. • Det vetenskapliga underlaget är otillräckligt* för att dra säkra slutsatser om metodens kostnadseffektivitet. Det faktum att metodens merkostnader är relativt måttliga och effekterna goda, talar dock för att metoden är kostnadseffektiv. • Det är oklart hur behandlingen ska utföras på bästa sätt. Därför är det viktigt att erfarenheter och resultat av behandlingen följs upp, t ex med hjälp av ett centralt kvalitetsregister. Det är också angeläget med fortsatt forskning för att vinna kunskap om optimal praxis och eventuella komplikationer och biverkningar.
|
|
| 2. |
- Johansson, Unn-Britt, et al.
(författare)
-
Insulinpumpar vid diabetes
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- God kontroll av blodglukosnivån är viktig för att undvika följdsjukdomar av diabetes. Vid typ 1-diabetes och en del fall av typ 2-diabetes krävs så kallad intensiv insulinbehandling med flera injektioner per dag. Den vanligaste komplikationen vid denna behandling är lågt blodglukos (hypoglykemi) vilket kan få allvarliga följder [1,2]. Ett alternativ till intensiv insulinbehandling med injektioner är kontinuerlig insulintillförsel med pump, så kallad kontinuerlig subkutan insulininfusion (CSII).
|
|
| 3. |
- Johansson, Unn-Britt, et al.
(författare)
-
Kontinuerlig subkutan glukosmätning vid diabetes
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- God kontroll av blodglukosnivån är viktig för att undvika följdsjukdomar av diabetes. Blodglukos kan mätas av patienten själv med teststickor (self monitoring of blood glucose, SMBG) eller via en subkutan sensor (kontinuerlig subkutan glukosmätning, CGM). Vid typ 1-diabetes behövs rutinmässigt upprepade blodglukosmätningar varje dygn för att uppnå god glukoskontroll.SBU har utvärderat nytta och risk av behandling med kontinuerlig glukosmätning utan eller med insulinpump (SAP) vid diabetes hos barn, ungdomar och vuxna. I utvärderingen ingår också en hälsoekonomisk och etisk analys, samt en stor praxisundersökning som omfattade samtliga diabeteskliniker i Sverige
|
|
| 4. |
- Linton, Steven J.
(författare)
-
Datorbaserad kognitiv beteendeterapi vid ångestsyndrom eller depression
- 2007
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det finns begränsat vetenskaplig stöd för att datorbaserad KBT, på kort sikt, har gynnsam effekt på symtom vid behandling av paniksyndrom, social fobi respektive depression (Evidensstyrka 3). Det är angeläget att klargöra hur urvalet av patienter till behandlingen ska gå till och vilken plats datorbaserad KBT bör ha i förhållande till övriga behandlingsalternnativ. Studier med ett mer representativt urval av deltagare och med längre uppföljningstider behövs.
|
|
