| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Rosén, Susanne
(författare)
-
Drama ‒ planerat och spontant
- 2022
-
Ingår i: DRAMA. - Oslo : Universitetsforlaget. - 0332-5296 .- 2535-4310. ; 59:2, s. 38-41
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- På ett mindre antal förskolor i Sverige har dramapedagoger anställts. På åtminstone en förskola har det uttryckliga skälet varit att dramapedagogens kompetens anses berika förskolans verksamhet. Koppling kan göras till skrivningar i förskolans läroplan att verksamheten ska innefatta lärandeprocesser både i och genom de estetiska uttrycksformerna, alltså estetiska lärprocesser. Hur kan då dramaundervisning bidra till estetiska lärprocesser? Vilka möjligheter och hinder kan finnas för det? För att få en inblick i hur detta kan ta sig uttryck i praktiken har jag intervjuat Amanda Friberg, dramapedagog anställd på förskolan Myran i Falun.
|
|
| 4. |
- Ahlstrand, Pernilla, 1967, et al.
(författare)
-
Återkoppling i teaterundervisning – innefattande lärarens professionella omdöme
- 2024
-
Ingår i: DRAMA : Nordisk dramapedagogisk tidsskrift. - Oslo : Idunn. - 0332-5296. ; 61:3
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I följande essä kommer ett empiriskt exempel från en undervisningspraktik i rörelsegestaltning inom ämnet teater att beskrivas. Metoden action(re)call introduceras. Det empiriska exemplet diskuteras utifrån valda teoretiska begrepp. Syftet är att beskriva återkoppling som undervisningspraktik där lärarens professionella omdöme är centralt. Målet är att bidra till diskussionen om teaterns relevans som skolämne och möjlig praktik för utvecklande av, i läroplanen framskrivna, centrala förmågor. Exemplet är taget från en högskolepedagogisk kontext men metoden som används och exemplet som diskuteras är relevant även för undervisning inom grund- och gymnasieskolan. I svenska läroplaner för grund- och gymnasieskola står det att ”Skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse” (Skolverket 2011, 2022)1. I essän argumenteras det för att teater som skolämne kan utveckla förmåga till inlevelse och främja förståelse för andra människor. Essän avrundas med en praktikreflektion av undervisande lärare.
|
|
| 5. |
- Karlsson, Fredrik, 1977-, et al.
(författare)
-
Helandet i sårbarheten
- 2017
-
Ingår i: DRAMA. - Oslo : Drama og teaterpedagogene. - 0332-5296. ; :1, s. 12-17
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Magnusson, Lena O, lektor, 1963-, et al.
(författare)
-
Språk og materie er uatskillelige
- 2020
-
Ingår i: DRAMA. - : IDUNN. - 0332-5296. ; 2, s. 32-37
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- von Schantz, Ulrika, 1955-
(författare)
-
Vandrare mellan scener
- 2014
-
Ingår i: DRAMA. - Norge : www.dramaiskolen.no. - 0332-5296. ; :2, s. 16-23
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 10. |
- Österlind, Eva
(författare)
-
Dramaforskning i Sverige - två steg fram och ett tillbaka.
- 2009
-
Ingår i: DRAMA. - 0332-5296. ; :3, s. 16-23
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Hur kan svensk dramapedagogisk forskning karakteriseras? I artikeln presenteras en deskriptiv analys av doktorsavhandlingar inom området. Resultaten diskuteras mot bakgrund av Bourdieus fältbegrepp och i relation till Østerns beskrivning av dramaforskning som en specifik genre. Drama är ingen självständig forskningsdisciplin i Sverige, så en frågeställning är vid vilka ämnesinstitutioner avhandlingarna har lagts fram. Vilka perspektiv och forskningsmetoder används, och från vilka områden hämtas empirin? Översikten beskriver tio avhandlingar, framlagda 1975-2001, huvudsakligen inom pedagogik och litteraturvetenskap. Svensk dramaforskning domineras av kvalitativa metoder, och drama studeras i många olika sammanhang. Disputationsämnets inflytande på avhandlingens ämnesval är otydligt, och forskningen kan beskrivas som tvärvetenskaplig. Utvecklingen över tid visar en långsam start, en stark uppgång och därefter en tillbakagång. Sedan 2001 har tre licentiatavhandlingar men ingen doktorsavhandling publicerats.
|
|
