| 1. |
- Allwood, Jens, 1947
(författare)
-
Språk och världsbild
- 2000
-
Ingår i: Language, Culture, Rhetoric: Cultural and Rhetorical Perspectives on Communication. Papers from the ASLA Symposium in Örebro, 6-7 November 2003, Stockholm: Association Suédoise de Linguistique Appliqueé (ASLA). - 1100-5629.
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Byrman, Ylva, 1983, et al.
(författare)
-
Med terminologen som grindvakt: Beslutsfattande i ett expertgruppsmöte
- 2022
-
Ingår i: Språk i skola, på fritid och i arbetsliv. - : ASLA, Svenska föreningen för tillämpad språkvetenskap. - 1100-5629 .- 2004-108X. - 9789187884290 ; , s. 265-286
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- I arbetslivet är möten vanliga, och ett centralt mål för mötena är fatta gemensamma beslut för att komma vidare i arbetet. I artikeln utforskas den interaktion som bildar vägen till det första (större) beslutet i ett terminologiprojekt. Projektet är typiskt för många terminologiprojekt genom att det innefattar samarbete mellan ämnesexperter och leds av en professionell terminolog. Artikelns syfte är att belysa hur interaktionen leder fram till att ett beslut fattas i detta möte där olika experter bidrar med sin kunskap. Hur är beslutsfattandet organiserat i interaktionen? Hur förhåller sig deltagarna till varandras expertiser i arbetet? En analys av topiker och epistemiska positioneringar i samtalet visar att topiken som leder fram till beslutet inte behandlas samlat och att samtalet övergår till att behandla beslutsfrågan först när samtliga ämnesexperter explicit har redogjort för sin epistemiska tillgång. Samtalet kännetecknas således av ett gemensamt epistemiskt ansvar, där beslut inte fattas förrän alla har uttryckt samma uppfattning. Det framkommer också att terminologen har en epistemisk särställning i arbetet genom att ta epistemiskt företräde att avgöra när kunskapsläget har inventerats nog och tillräckligt med delad kunskap har etablerats så att beslut kan fattas. Han intar därmed en typ av grindvaktsroll genom att ta ansvar för att beslut är välgrundade.
|
|
| 4. |
- Collberg, Philippe, et al.
(författare)
-
Scene-setting i tränares instruktioner och återkoppling
- 2022
-
Ingår i: Språk i skola, på fritid och i arbetsliv : Aktuella arenor för svensk forskning inom tillämpad språkvetenskap - Aktuella arenor för svensk forskning inom tillämpad språkvetenskap. - : ASLA. - 2004-108X .- 1100-5629. - 9789187884290 ; 29, s. 167-185, s. 167-185
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Artikeln behandlar ett återkommande språkligt mönster i idrottstränares instruktioner och återkoppling till tränande barn. Mönstret utgörs av ett tvåledat yttrande där ett instruerande led föregås av ett orienterande led med lägre informationsvärde och en delvis annan funktion. I artikeln beskrivs detta orienterande led som scene-setting, vilket syftar på att den orientering som föregår och förbereder instruktionen är nödvändig för att yttrandet i sin helhet ska fungera kommunikativt. Förekomsten av scene-setting i tränares instruktioner får konsekvenser för hur yttrandet struktureras språkligt, och i artikeln åskådliggörs detta genom analyser av två strukturer: dels en V3-struktur där en initial när-sats följs av en sats med rak ordföljd, dels en kontrasterande satsrelation som påverkar möjligheten att använda konjunktion. En central slutsats är att instruktionernas utformning är starkt påverkad av de speciella kommunikativa villkor som präglar en träningskontext som inkluderar barn.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Franker, Qarin, 1952
(författare)
-
Bilvalet har betydelse
- 2009
-
Ingår i: Språk och lärande Language and Learning. Rapport från ASLA:s höstsymposium, Stockholm, 7-8 november 2008 Papers from the ASLA Symposium in Stockholm, 7-8 November, 2008. - 1100-5629. ; 22/2009
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Artikeln ger exempel på bildmaterial som används inom framförallt språk- och litteracitetsutbildning av vuxna invandrare. Detta material analyseras, diskuteras och jämförs med aktuell forskning utifrån bl.a didaktiska, etnokognitiva och kritiskt diskursanalytiska perspektiv.
|
|
| 7. |
- Fredriksson, Christine, 1965
(författare)
-
”Ich habe gefährt – ett fel eller ett framsteg?“
- 2009
-
Ingår i: ASLA:s skriftserie. - Uppsala : Svenska föreningen för tillämpad språkvetenskap. - 1100-5629. - 9789187884221 ; , s. 189-203
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Utifrån en longitudinell empirisk studie av svenska elevers inlärning av tyska verbformer (Fredriksson 2006) belyser detta bidrag olika faktorer som påverkar språkutvecklingen vid inlärningen av främmande språk i klassrummet. Särskild fokus läggs på relationen mellan grammatisk input och elevens faktiska inlärningsresultat under en längre period. Hur blir en form introducerat och vad kommer eleven ihåg vid olika tidpunkter? Vilket samband finns det mellan en forms morfologiska uppbyggnad och elevens sätt att memorera den? Hur skulle kunskap av denna typ kunna komma till användning i språkundervisningen? Resultaten i termer av klart identifierbara utvecklingssteg stödjer teorin om en medfödd språkinlärningsmekanism och visar att undervisning av grammatik har en viktig roll att spela i främmandespråksklassrummet.
|
|
| 8. |
- Gosselke Berthelsen, Sabine, et al.
(författare)
-
Computer-aided L2 prosody acquisition and its potential in second language learning
- 2023
-
Ingår i: ASLA:s skriftserie. - 1100-5629. ; 30, s. 157-182
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Word formation processes frequently lead to systematic interactions between morphology and prosody (e.g., stress or speech melody). In this manner, the prosody on a word stem often changes when endings are added – either through inflection, derivation, or compounding. Native speakers exploit this relation between prosody and morphology during speech perception. On the one hand, they can use the prosodic features to predict morphological endings. On the other, they can use the features to distinguish words in cases where morphophonological alternations have produced minimal pairs. These lexically distinctive and the morphologically predictive functions of prosody are important processes that facilitate native speech processing. Unlike native speakers, second language (L2) learners struggle with prosody in non-native languages, especially when the L2 prosody differs from that of the native language. Yet, good command of non-native prosody has the potential to make L2 speech processing more efficient and aid morphology acquisition. In recent years, computer-assisted language training has become popular. Drawing on behavioural, neurophysiological, and production data, this article highlights the benefits of computer-aided training in the automatisation of otherwise poorly perceived and understood L2 prosody contrasts and points at critical future directions for L2 teaching and research.
|
|
| 9. |
- Granfeldt, Jonas, et al.
(författare)
-
ASLA 50 år : Ett samtal om tillämpad språkvetenskap - då, nu och i framtiden
- 2017
-
Ingår i: Språk och norm : Rapport från ASLA:s symposium, Uppsala universitet 21-22 april 2016 - Rapport från ASLA:s symposium, Uppsala universitet 21-22 april 2016. - 1100-5629. - 9789187884269 ; 26, s. 8-12
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den svenska föreningen för tillämpad språkvetenskap (Association Suédoise de Linguistique Appliquée, ASLA) bildades formellt i april 1966 och firade således 50 år som förening under 2016. Jubileumet uppmärksammades på olika sätt under året. I samband med ASLA-symposiet i Uppsala den 21-22 april 2016 hölls ett panelsamtal på temat om tillämpad språkvetenskap då, nu och i framtiden. I den här texten beskrivs kort ASLA:s bildande och något av det som kom fram vid panelsamtalet 50 år senare.
|
|
| 10. |
|
|
