| 1. |
- Benner, Mats
(author)
-
Vart går högskolan?
- 2010
-
In: Vetenskap för profession. - : Högskolan i Borås. - 1654-6520. - 9789185659685 ; :15, s. 29-36
-
Journal article (other academic/artistic)abstract
- Titeln på den seminarieserie som ligger till grund för denna artikel ärFrån Högskolan i Borås till Humboldt. Anförandena och texterna förväntadesbidra till diskussionen om universitetens samtids- och samhällsroll – iSverige men också mer allmänt och principiellt. Jag gör här en betraktelseöver synen på högre utbildning och forskning i dagens (svenska ochinternationella) politiska system, samt över hur relationen mellan stat ochuniversitet har utvecklats under de senaste årtiondena.
|
|
| 2. |
- Brorström, Björn
(author)
-
Förord
- 2010
-
In: Vetenskap för profession. - : Högksolan i borås. - 1654-6520. - 9789185659685 ; , s. 7-8
-
Journal article (other academic/artistic)abstract
- Högskolan i Borås är inne i en period av stark utveckling. Vi intensifierar och konkretiserar innebörden av vår verksamhetsidé som fångas av devisen ”Vetenskap för profession”. Högskolans utbildning och forskning präglas i hög grad av flervetenskaplighet och av breddat och fördjupat samarbetet med det omgivande samhället. Vi har förvärvat examensrättigheter på forskarnivå och närmar oss idealtillståndet: Det kompletta professionslärosätet. Högskolan i Borås blir innehållsmässigt alltmer Borås universitet – från HB till BU!
|
|
| 3. |
- Forsgren, Olov
(author)
-
Det samskapande universitetet
- 2010
-
In: Vetenskap för profession. - : Högskolan i Borås. - 1654-6520. - 9789185659685 ; , s. 63-68
-
Journal article (pop. science, debate, etc.)abstract
- I denna artikel är det min avsikt att skissa på ett universitetskoncept som skulle kunna tjäna som stimulans i debatten om utvecklingen av svenska universitet. Universitetskonceptet Det samskapande universitetet tar en utgångspunkt i att universitetens uppgift är att bidra till kunskapsbildning och spridning/inhämtande av kunskap till gagn för en sund utveckling av individ och samhälle. Jag utgår även från att kunskapsuppfattningar kan avspeglas i utformning av ett universitet på motsvarande sätt som kunskapsuppfattningar kan avspeglas i utformning av pedagogiska miljöer. Ett antal filosofer och forskare har beskrivit viktiga skillnader i kunskapsuppfattningar. Min bild sammanfaller med flera av dessa beskrivningar.1 Sammanfattningsvis säger de att den analytiskt avbildande kunskapsuppfattningen under de senaste 100 åren sakta har fått ge vika för en samskapande kunskapsuppfattning där kunskap ses som skapade, användbara perspektiv under ständig utveckling.
|
|
| 4. |
- Hallnäs, Lars
(author)
-
Högskolans behov av galenskap
- 2010
-
In: Vetenskap för profession. - : Högskolan i Borås. - 1654-6520. - 9789185659685 ; 1:15, s. 57-58
-
Journal article (pop. science, debate, etc.)abstract
- Universitetets och högskolans frihet kan hotas på många sätt. Det kan handla om yttre hot i form av krav på politisk anpassning eller i form av krav på anpassad yrkesutbildning. Professionsuniversitet kan ses som själva sinnebilden för sådana yttre hot om man tänker sig att professionen definieras i världen utanför universitetet. Men idén om professionsuniversitetet kan också vara ett starkt försvar för universitetet som fristad för forskning och utbildning om man tänker sig att professioner definieras genom den utbildning som de fria professionslärosätena ger.
|
|
| 5. |
- Höglund, Lars
(author)
-
Balansgång mellan motstridiga mål
- 2010
-
In: Vetenskap för profession. - 1654-6520. - 9789185659685 ; 1:15, s. 75-77
-
Journal article (other academic/artistic)abstract
- Under ett antal seminarier i denna serie har vi kunnat höra intressanta inlägg om universitetens historia och aktuella problem. Universitet och högskolor har en rad olika mål och uppgifter. Många av dagens problem rör avvägningen mellan olika mål för, och aspekter av, universitetens verksamhet. En del nämndes redan på Humboldts tid. Humboldttanken rymmer såväl humanitet och vetenskaplig excellens som omvärld. Den rör bildning i relation till kunskap och individ, men också i relation till det omgivande samhället.
|
|
| 6. |
- Liedman, Sven-Erik
(author)
-
Fritt kunskapssökande eller mätbara högskolor?
- 2010
-
In: Vetenskap för profession. - : Högskolan i Borås. - 1654-6520. - 9789185659685 ; 1:15, s. 15-28
-
Journal article (other academic/artistic)abstract
- Sedan några årtionden kallar de flesta studenter sitt universitet för skolan, och de säger att de går i en klass. Språkbruket speglar en verklig förändring som pågått länge och som fullbordades med den så kallade Bolognaprocessen. Tidigare hade de högre studierna betraktats som en domän av frihet som föregick yrkeslivets plikter. Nu skulle tvärtom varje student från första dagen ha siktet ställt på en framtida anställning. Det viktigaste var att göra sig anställningsbar. Universitet och högskolor måste se till att varje kurs bereder väg för en maximal anställbarhet. Utilismens kalla stjärna lyser över vår samtid och inte minst över universitet och högskolor.
|
|
| 7. |
- Lindh, Maria, et al.
(author)
-
Från Högskolan i Borås till Humboldt
- 2010
-
In: Vetenskap för profession. - : Högskolan i Borås. - 1654-6520. - 9789185659685 ; , s. 9-14
-
Journal article (other academic/artistic)abstract
- I början av september 2010 publicerade Sydsvenska Dagbladet en intervju med den då nytillträdde universitetskanslern Lars Haikola. Ställd inför frågan om betydelsen av stora förändringar inom högskolesektorn – såsom ökat självstyre för lärosätena, kårobligatoriets avskaffande och införandet av studieavgifter för utomeuropeiska studenter – svarade Lars Haikola att reformer som dessa kommer att leda till en mer ”adekvat högskola” – till en högre utbildning och forskning som är ”bättre anpassad till tidens krav”.
|
|
| 8. |
- Nyström, Maria
(author)
-
Fregatten Högskolan i Borås
- 2010
-
In: Vetenskap för profession. - : Högskolan i Borås. - 1654-6520. - 9789185659685 ; :15, s. 69-72
-
Journal article (other academic/artistic)abstract
- Vilka trender kännetecknar dagens högre utbildning? Högre utbildning har idag blivit en självklarhet för nästan hälften av Sveriges befolkning. Detta har fört med sig att studenterna inte längre ser sig som någon elit, och inte heller beter sig som en sådan. Uppdraget som universitetslärare ser i viss mån följdriktigt annorlunda ut än för femtio år sedan. Studenternas kursvärderingar kan till exempel handla om tråkiga föreläsningar, något som i sin tur aktualiserar frågan om vi ska vara underhållare eller utbildare.
|
|
| 9. |
- Persson, Bengt
(author)
-
Välfärdsstatens ansvar för högre utbildning
- 2010
-
In: Vetenskap för profession. - 1654-6520. - 9789185659685 ; 15, s. 73-74
-
Journal article (pop. science, debate, etc.)abstract
- De senaste decenniernas utmaningar i form av nya krav på arbetsmarknaden (inte minst i offentlig sektor) har setts som möjliga att lösa med hjälp av längre utbildning. Staten sänder med jämna mellanrum ut vagt definierade signaler om att det inte står rätt till när det gäller utbildning, hälsa och folks säkerhet. Lärarna är för dåliga, läkarna gör fel saker och poliserna är för få. Svaret blir längre utbildning och fler utbildade. Samtidigt är det idag närmast omöjligt att få ett arbete inom offentlig sektor utan 15 års utbildning. Någonstans finns troligtvis en smärtgräns. Det förefaller inte rimligt att folk ska ha med sig 25 års utbildning för att kunna kallas professionella.
|
|
| 10. |
- Sahlin, Kerstin
(author)
-
Den svåra konsten att leda universitet och högskolor
- 2010
-
In: Vetenskap för profession. - : Högskolan i Borås. - 1654-6520. - 9789185659685 ; 1:15, s. 37-56
-
Journal article (other academic/artistic)abstract
- Det svenska universitets- och högskolesystemet har under senare år onekligen präglats av en hög reformaktivitet. Resurstilldelning har förändrats med mer inslag av konkurrens och med särskilda strategiska satsningar. Universitetens autonomi har ökat, när det gäller hur de ska organisera sin verksamhet. Jämförelser och konkurrens om forskningsmedel, studenter, framstående forskare och internationella samarbetspartners är teman som diskuteras livligt. Det har blivit mer marknad och mer politik.
|
|
