| 1. |
- Aronsson, Mattias, 1971-
(författare)
-
Dags att tänka på refrängen? Franskspråkig sånglyrik inom nätbaserad litteraturundervisning i franska
- 2020
-
Ingår i: Litteraturdidaktik. Språkämnen i samverkan. - Stockholm : Natur och kultur. - 9789127826885 ; , s. 64-89
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Kapitlet diskuterar ett kursinslag som under några terminer har genomförts inom ramen för undervisningen i franska vid Högskolan Dalarna. Kursmomentet går ut på att komplettera den traditionella litteraturundervisningen med ett inslag där franskspråkig musik används som studiematerial. De studerande kommer i samband med uppgiften i kontakt med ett brett spektrum av texter, då de exponeras för såväl musik, sång och typografisk (elektronisk) text som fotografier och rörlig bild. Ett sådant kursupplägg bygger på föreställningen om att ett multimodalt och vidgat textbegrepp kan vara fruktbart vid litteraturstudier. Det förutsätter också att man anammar den svenska litteraturhistoriska traditionen och betraktar sånglyrik som en integrerad del av själva litteraturbegreppet, och inte ser den som en sorts paralitteratur som befinner sig i periferin av den egentliga litteraturen.Kapitlet utgör ett exempel på shared practice med relevans för undervisningen i alla moderna språk. Den beskriver kursinslagets upplägg och genomförande, samt vilka kriterier som har styrt urvalet av franskspråkiga sånger inför övningen. En strävan härvidlag har varit att få med sånglyrik från skilda epoker och från olika delar av den fransktalande världen. Sångtexterna kompletterar snarare än ersätter traditionella textgenrer som prosa, poesi och dramatik i litteraturundervisningen. Språklärarens roll som litteraturförmedlare, samt det faktum att franskundervisningen vid Högskolan Dalarna är helt nätbaserad, diskuteras också i relation till kursmomentet.
|
|
| 2. |
- Castro, Andrea, 1964
(författare)
-
Skönlitteratur som inbjudan, eller vad vill skönlitteratur oss?
- 2020
-
Ingår i: Litteraturdidaktik – Språkämnen i samverkan. Ylva Lindberg och Anette Svensson (red.). - Stockholm : Natur & Kultur. - 9789127826885 ; , s. 27-41
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- I detta kapitel diskuterar författaren skönlitteraturstudiers betydelse inom utbildningar i moderna språk på universitetsnivå genom att utgå från frågan om vad skönlitteratur vill oss i stället för vad vi vill med skönlitteraturen. Efter att ha presenterat de institutionella förutsättningarna för undervisning av skönlitteratur inom högskoleutbildningarna i språk, argumenterar författaren att skönlitteratur bjuder läsaren att träda in i en värld som är gjord av språk. Utifrån ett didaktiskt perspektiv diskuteras vikten av att hjälpa språkstudenter att träna en uppmärksam läsning för att bli varse hur språk och form skapar den fiktiva världen samt för att uppmärksamma den information som går att finna i texten. Med fokus på texten som yta ges exempel på hur den litterära texten inbjuder läsaren att acceptera dess spelregler och därmed reflektera kring världen utifrån andra perspektiv än de egna. Till syvende och sist vill kapitelförfattaren bidra till en litteraturundervisning som tänker bortom idéer om dolda budskap och i stället lär studenterna värdet av att uppehålla sig vid språket och vid formen för att bli varse de särskilda sätt för uttryck som skönlitterära texter har.
|
|
| 3. |
- Dodou, Katherina
(författare)
-
Litteraturstudiers plats i det akademiska engelskämnet
- 2020
-
Ingår i: <em>Litteraturdidaktik</em>. - : Natur och kultur. - 9789127826885 ; , s. 159-184
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Inom akademiska språkämnens utbildningar är litteraturstudier en självklar beståndsdel,även om deras tillskrivna roll har varierat över tid. I anslutning till utbildningspolitiskaprioriteringar och utvecklingsprocesser i högre utbildning harlitteraturstudiers omfattning och organisation under 2000-talet förändrats inomengelskämnet. I syfte att synliggöra rådande praktiker kartlägger kapitlet litteraturstudiernasplats inom ämnets utbildningar nationellt. Kartläggningen utgårifrån en undersökning av samtliga lärosätens kursutbud i engelska på grundnivåoch avancerad nivå för år 2016. Kapitlet visar på att litteraturstudiernas omfattningi utbildningar i engelska har utökats vid flera lärosäten och att de delvis organiseraspå andra sätt jämfört med före 2007 års högskolereform. Därtill vittnarflertalet kursplaner om en vilja att framhålla litteraturstudiers vetenskaplighet pånya sätt. Samtidigt tycks litteraturstudiernas plats variera både mellan lärosätenaoch mellan utbildningsnivåerna. Detta kan endast delvis förklaras som en följd avskilda institutionella förutsättningar. Studiens resultat antyder istället att engelskämnetsidentitet befinner sig i en period av förändring och att denna påverkarlitteraturdidaktiska praktiker.
|
|
| 4. |
- Johansson, Ingela, et al.
(författare)
-
Vilken litteratur (o)synliggörs inom romanska språk i svensk högre utbildning och forskning?
- 2020
-
Ingår i: Litteraturdidaktik : Språkämnen i samverkan - Språkämnen i samverkan. - 9789127826885 ; , s. 200-228
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Studien kartlägger litteraturämnen i kandidatuppsatser och avhandlingar i romanska språk i Sverige under tidsperioden 2000-2016. Syftet är att belysa olika litteraturers roll och (o)synliggörande i självständiga arbeten. Ansatsen är deskriptiv och ämnar identifiera mönster och tendenser i materialet. Dessa mönster ska ligga till grund för fördjupade studier av områden med utvecklingspotential i de enskilda romanska språken, i grundutbildning såväl som på avancerad nivå. Materialet är valt för att fånga övergången från grundnivå till forskarnivå i utbildningen. Hypotesen som studien avser att undersöka formuleras av att uppsatser och avhandlingar speglar både undervisningens innehåll och studenters egna intressen. Hur orienterar sig studenters självständiga arbeten med avseende på reproduktion av givna traditioner och/eller innovativa ämnesval? Genom de för språken gemensamma analyskriterierna kön, epok, genre och ursprung visar de övergripande resultaten att manliga författare - företrädesvis vita och döda - starkt dominerar ämnesvalen, att 1900-talet har en stark ställning som epok, att prosagenren, underförstått romanen, är det vanligaste valet samt att franskan och italienskan för fram författarskap från Frankrike och Italien, medan spanskan och portugisiskan uppvisar större internationell bredd, med författarskap från både Latinamerika och den afrikanska kontinenten. Studien ger en inblick i möjliga datainsamlingsmetoder samt ger exempel på hur man i forskning kan presentera kvantitativa data i syfte att belysa mönster, för att därigenom få syn på förbättringsområden inom högre utbildning i romanska språk.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Mörte Alling, Annika, et al.
(författare)
-
Efterord
- 2020
-
Ingår i: Litteraturdidaktik : Språkämnen i samverkan - Språkämnen i samverkan. - 9789127826885
-
Bokkapitel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 10. |
- Nordenstam, Anna, et al.
(författare)
-
Profession, praktikfält och pengar
- 2020. - 1
-
Ingår i: Litteraturdidaktik. - Stockholm : Natur och kultur. ; , s. 187-199, s. 187-139
-
Bokkapitel (refereegranskat)
|
|
