| 1. |
- Bečević, Zulmir, et al.
(författare)
-
(O)tryggheten och framtiden – viljan att göra skillnad
- 2018
-
Ingår i: Förortsdrömmar. - Linköping : Linköping University Electronic Press. - 9789176853542 ; , s. 141-162
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Detta kapitel handlar om ungdomar som lever och verkar i två förortsområden i två av landets större städer, och närmare bestämt ungdomarnas sätt att förhålla sig till och navigera bland omgivningens förväntningar om dem och områdena de bor i. Områdena är två av de urbana miljöer som under senare år varit föremål för omfattande – och mestadels negativ – uppmärksamhet i offentlig debatt, inte minst till följd av sociala spänningar och oroligheter som bland annat har involverat ungdomar boende i områdena. Syftet är att analysera ungdomars tolkningar av sin tillvaro och sitt identitetsskapande i förortsområdets kontext, i relation till det omgivande samhällets förväntningar och tolkningar – om dem och om området. Hur förhåller sig ungdomarna till och navigerar bland omgivningens förväntningar och tolkningar om dem och om området? På vilket sätt formar dessa förväntningar och tolkningar ungdomarnas förståelse av sin tillvaro och sin tillhörighet till området – idag och i relation till en kommande framtid?
|
|
| 2. |
- Becevic, Zulmir, et al.
(författare)
-
Otryggheten och framtiden - viljan att göra skillnad
- 2018
-
Ingår i: Förortsdrömmar: Ungdomar, utanförskap och viljan till inkludering / Magnus Dahlstedt (red.). - Linköping : Linköping University. - 9789176853542 ; , s. 141-162
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Situationen i landets förorter och särskilt för unga förortsbor har under det senaste decenniet blivit allt mer prekär. Från att ha beskrivits som en internationell förebild när det gäller välfärds- och integrationspolitik så har Sverige allt mer omtalats som ett skräckexempel. I både omvärlden och i Sverige har uppmärksamhet riktats mot ett skenande utanförskapsproblem, ett tillstånd där städernas periferier allt mer avskiljs från resten av det svenska samhället. I Förortsdrömmar presenteras aktuell forskning om villkoren för unga förortsbor. Boken utmanar dominerande berättelser om förortens utanförskapsproblem. Med en rad olika fördjupningar påvisas hur dessa problembilder banar väg för åtgärder som är ensidigt riktade mot stadens periferier. Samtidigt hamnar växande strukturella ojämlikheter i skymundan. I boken efterlyses ett skifte av perspektiv: från utanförskap som statiskt tillstånd till synliggörande av de processer som skapar ojämlikheter. Boken vänder sig till forskare och studerande inom det samhälls- och utbildningsvetenskapliga området, verksamma inom skola, polis, socialtjänst och andra verksamhetsområden som i sitt arbete kommer i kontakt med ungdomar, samt politiker och en intresserad allmänhet. Boken har en tvärvetenskaplig ansats och samlar författare med olika disciplinär bakgrund, från sociologi, socialt arbete och pedagogik till kulturgeografi, etnicitets- och migrationsstudier.
|
|
| 3. |
- Dahlstedt, Magnus, 1975-, et al.
(författare)
-
Bortom förorten
- 2018
-
Ingår i: Förortsdrömmar. - Linköping : Linköping University Electronic Press. - 9789176853542 ; , s. 223-227
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Som beskrevs i föregående kapitel så kan den nutida politiska debatten om utanförskap i den svenska förorten ses som ett uttryck för en problematik som har antagit olika skepnad, i olika tider, nämligen sammanhållningens problem. Huvudfrågan är – fortfarande: Vilka har rätt att tillhöra samhällsgemenskapen och vilka hamnar utanför? Vilka kan göra anspråk på de fri- och rättigheter som gemenskapen tillgängliggör? Vilka har möjlighet att definiera de värden som gemenskapen bygger på och de gränser som inramar den?Med denna avslutande betraktelse vill vi placera den nutida politiska debatten om utanförskapets problem i ett större geopolitiskt sammanhang. Vi gör så genom att följa ett antal tankespår som placerar dagens svenska förort i ett bredare, globalt mönster av ojämlikhet. Med detta vill vi visa på att debatten om förortsproblemet inte enbart handlar om vilka som tillhör och ska få tillhöra den svenska folkhemsgemenskapen. Debatten aktualiserar den betydligt mer djupgående frågan om människors (o)lika värde, en fråga som kan tyckas banalt ställd och enkel att besvara, men som vi menar är allt annat än självklar.
|
|
| 4. |
- Dahlstedt, Magnus, 1975-, et al.
(författare)
-
Den nya svenska förortsrörelsen – viljan att höra hemma
- 2018
-
Ingår i: Förortsdrömmar. - Linköping : Linköping University Electronic Press. - 9789176853542 ; , s. 181-199
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Detta kapitel kretsar kring just förorten som skådeplats för politiskt motstånd. Särskilt fokus riktas mot framväxten av en förortsrörelse bland förortens unga, en form av gräsrotsmobilisering som kretsar kring rumslig och social orättvisa (Sernhede m.fl. 2016; Ålund 2014b). Denna rörelse uttrycker ett lokalt förankrat, men translokalt förgrenat, motstånd mot den sociala exkludering som drabbar de boende och inte minst de unga i förortsområden runtom i landet (León Rosales & Ålund 2017). I denna organisering åberopar förortens unga sin rätt till hemmahörande på lika villkor. Rörelsen drivs av en stark vilja att höra till, artikulerad i en kamp för hemmastadiggörande. De unga kräver rätten till staden och till Sverige som inkluderande hem.
|
|
| 5. |
- Dahlstedt, Magnus, 1975-, et al.
(författare)
-
Den sociala exkluderingens mekanismer
- 2018
-
Ingår i: Förortsdrömmar. - Linköping : Linköping University Electronic Press. - 9789176853542 ; , s. 47-68
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Följande kapitel anlägger ett annat perspektiv på tillvaron i dessa områden. Fokus riktas här inte mot utanförskap som tillstånd, utan snarare mot utanförskapandet som process. Vi vill med detta kapitel lyfta fram några av de samverkande effekterna av social exkludering, som på olika sätt formar de sociala villkoren för boende i städernas förortsområden – och inte minst för unga. I kapitlet görs utblickar över huvudlinjer i aktuell svensk forskning. Denna forskning har i huvudsak fokuserat på förhållandena i områden i de tre största städerna, men de mönster av segregation som beskrivits i denna forskning känns idag igen också i både mindre och mellanstora svenska städer (jfr Salonen 2011; Fell & Guziana 2016). Det analytiska avstampet i kapitlet är en bred förståelse av social exkludering i relation till såväl formella som substantiella rättigheter (civila, politiska men framför allt sociala), som tillsammans formar möjligheterna för de ungas deltagande i samhällsgemenskapen. De processer som formar de ungas möjligheter att delta har såväl materiella som symboliskt gestaltande dimensioner, i form av föreställningar om individer och grupper samt områden, inte minst förortsområdet – ”utanförskapsområdet”. Med den sociala exkluderingens mekanismer i förgrunden har vi identifierat fyra dimensioner av social exkludering i aktuell svensk forskning, nämligen: rumslig exkludering ifråga om boendemiljö; substantiellt deltagande i, tillgång till och möjligheter ifråga om arbetsmarknad och ekonomisk hushållning; exkludering i och genom utbildning; deltagande i politik och samhällsliv. Innan vi går närmare in på var och en av dessa dimensioner av social exkludering, låt oss först inleda med att kort presentera det perspektiv på social exkludering som vi tar avstamp i.
|
|
| 6. |
- Dahlstedt, Magnus, 1975-, et al.
(författare)
-
Fritidsgården och utanförskapets kraft – viljan att förebilda
- 2018
-
Ingår i: Förortsdrömmar. - Linköping : Linköping University Electronic Press. - 9789176853542 ; , s. 127-138
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Som vi kunde se i föregående kapitel så utgör idrotten en av de domäner där unga kan utöva meningsfull fritidsaktivitet. Vi ska i detta kapitel rikta intresse mot en annan domän där unga kan utöva meningsfull fritidsaktivitet, nämligen fritidsgården. För båda dessa domäner finns sedan länge en stark tilltro till deras potential när det gäller att med den meningsfulla fritidens positiva kraft som medel åstadkomma förändring och inkludering, inte minst av unga i utanförskapets områden (Lindgren & Lundström 2008).Liksom i föregående kapitel belyser vi här hur exkluderingens olika risker i arbetet med att åstadkomma inkludering inte enbart utgör utmaningar och begränsningar, något ont som med olika medel ska överkommas. Exkluderingens risker kan även utgöra något produktivt – de möjliggör inte minst tillblivelsen av förebilden. Det är nämligen just till stor del tack vare fritidsledarnas förmåga att utgöra goda förebilder för de unga, som inkludering blir möjlig. Ovan finner vi en sekvens hämtad från ett reportage i Göteborgs-Posten. I reportaget iscensätts den unga förortstjejen Joan Amangs resa från utanför till innanför, från Göteborgsförorten Bergsjöns ”svåra hemförhållanden” till ”högskolan i Växjö”. I berättelsen gestaltas en förebildande praktik, där förortstjejens resa beskrivs som möjliggjord av de ”positiva förebilder” hon inspirerats av och följt – inte minst i egenskap av de fritidsledare som hon mötte under sin uppväxt.
|
|
| 7. |
- Dahlstedt, Magnus, 1975-, et al.
(författare)
-
Idrotten och frihetens krafter – viljan att aktivera
- 2018
-
Ingår i: Förortsdrömmar. - Linköping : Linköping University Electronic Press. - 9789176853542 ; , s. 107-124
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det här kapitlet handlar om idrott som socialpolitisk insats, om hur idrott har kommit att ses och användas som ett medel för att hantera sociala problem. Särskilt fokus riktas mot de idéer om fostran, social förändring och aktivering av unga som ligger till grund för denna sorts insats. I kapitlet undersöks specifikt tre olika idrottsprojekt som initierats i ett utsatt förortsområde (Området), i en medelstor svensk stad (Staden). Samtliga projekt representerar idrottsbaserade sociala interventioner som bygger på informellt socialpedagogiskt arbete. I fokus för detta arbete står lärande och fostran med syfte att rusta unga med färdigheter och kompetenser för demokratiskt deltagande och inkludering. Syftet med detta kapitel är att närmare undersöka hur idrott, inom ramen för dessa tre insatser, framställs som en arena för att hantera sociala problem, med särskilt fokus på fostran och aktivering av unga. Vårt analytiska fokus riktas därmed mot insatsernas socialpedagogiska inslag, i fråga om de praktiker för fostran och lärande som iscensätts. Hur gestaltas den pedagogiska praktiken inom ramen för de idrottsbaserade sociala insatser som undersöks i kapitlet? Hur framställs de önskvärda färdigheter som unga förväntas utveckla genom deltagande i idrottsaktiviteter, för att de ska kunna göras inkluderbara? Det här kapitlet bidrar med en förståelse för hur den idrottsbaserade pedagogik som kommer till uttryck i dessa verksamheter bygger på föreställningar om nödvändigheten av ungas aktivering och att de rustas med förmågor för att hantera sin egen utsatthet. En sådan förståelse är viktig som utgångspunkt för att problematisera nutida förväntningar på pedagogik och individuell förändring. Detta som socialpolitiskt svar på utanförskapets problem.
|
|
| 8. |
- Dahlstedt, Magnus, 1975-
(författare)
-
Inledning – drömmar om ett annat Sverige
- 2018
-
Ingår i: Förortsdrömmar. - Linköping : Linköping University Electronic Press. - 9789176853542 ; , s. 9-21
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den här boken handlar om en problematik som under de senaste åren ägnats stor uppmärksamhet i den offentliga debatten – ungas tillvaro i orten, stadens periferier. Debatten har inte minst följt i spåren av en serie av protester som ägt rum i städer i en rad olika länder, däribland Sverige (se t.ex. Schierup m.fl. 2014; Sernhede m.fl. 2016; Dikeç 2017). En mängd rapporter och forskningsresultat har under de senaste två decennierna pekat på en negativ spiral i svenska städer, i form av växande klyftor, tilltagande polarisering, groende frustration och ökade sociala spänningar. I detta sammanhang har inte minst tillvaron för de unga i stadens periferier beskrivits som allt mer prekär.
|
|
| 9. |
- Dahlstedt, Magnus, 1975-, et al.
(författare)
-
Lokalsamhället och gemenskapen : viljan att samverka
- 2018
-
Ingår i: Förortsdrömmar. - Linköping : Linköping University Electronic Press. - 9789176853542 ; , s. 71-87
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I detta kapitel ska vi rikta uppmärksamhet mot ett återkommande mönster bland dessa interventioner med sikte på inkludering – viljan till samverkan. Fokus riktas mot en bred repertoar av interventioner som under de senaste åren initierats i ett specifikt förortsområde, Norrby, i utkanterna av stadskärnan i en av landets större städer. I relation till Norrby, liksom i relation till andra liknande områden runtom i landet, ska vi se att det finns en stark tilltro till lokalsamhället och dess gemenskaper, dess kraft och samlade potential när det gäller att åstadkomma social förändring. Som vi ska se är denna tilltro dock inte entydig, utan tvetydig. Lokalsamhället ter sig nämligen som både problem och lösning. Lokalsamhället idag beskrivs som allt för passivt – och behöver så att säga väckas till liv. Samtidigt finns, såsom det beskrivs, en potential – lokalsamhället kan bli mer livaktigt och delaktigt. Hur ska då lokalsamhället mobiliseras, för att dess potential ska kunna realiseras och social förändring skapas? Det är kring just denna fråga som kapitlet uppehåller sig.
|
|
| 10. |
- Dahlstedt, Magnus, 1975-, et al.
(författare)
-
Sammanhållningens genealogi – viljan att ordna
- 2018
-
Ingår i: Förortsdrömmar. - Linköping : Linköping University Electronic Press. - 9789176853542 ; , s. 201-221
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Detta kapitel handlar om just viljan att förebygga konflikter och att skapa gemenskap och sammanhållning och hur denna vilja har gestaltats i olika tider. Dagens debatt om utanförskapets problem och de olika interventioner som följer i dess spår har påfallande likheter med debatten om den ”sociala frågan”, som den fördes under det sena 1800-talet. Den sociala frågan, nu som då, handlar om hur alla människor ska fås med på resan in i det framtida välfärdssamhället – där en rad interventioner riktas mot de delar av befolkningen och de geografiska områden som fallit utanför samhällsgemenskapen (Petersson m.fl. 2015). Utifrån en genealogisk belysning ägnar vi oss i kapitlet åt att spåra den samtida förståelsen av utanförskapets problem, med särskilt fokus på hur det relateras till städernas mångetniska periferier, bakåt i tiden, närmare bestämt till den senare delen av 1800-talet och just debatten om ”den sociala frågan”.Kapitlet är upplagt enligt följande: Inledningsvis redogör vi för huvudlinjerna i en genealogisk ansats, där vi argumenterar för värdet av att göra en genealogisk spårning, för att åskådliggöra hur samtida problembilder knyter an till skilda historiska praktiker. Därefter presenteras i tur och ordning de historiska praktiker som bildar en historisk fond för samtida förståelser av det så kallade utanförskapsproblemet; det tidiga 1800-talets kristna filantropi; det sena 1700-talets husförhör; det sena 1800-talets räddningsprojekt i form av Frälsningsarmén samt idén om det lokala samhällets Gemeinschaft. Efter denna genomgång närmar vi oss samtiden med fokus på återkomsten av dessa historiska praktiker som kan skönjas i form av nutida strävanden efter mobilisering av lokala krafter och uppslutning bakom gemensamma värden. Detta som uttryck för en gemensam vilja att skapa sammanhållning och ordning i en tid av hot, splittring och osäkerhet.
|
|
