| 1. |
- Borsgård, Gustav, 1984-
(författare)
-
Litteraturens mått : politiska implikationer av litteraturundervisning som demokrati- och värdegrundsarbete
- 2021
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Avhandlingens syfte är att undersöka politiska implikationer av idén om litteraturundervisning som demokrati- och värdegrundsarbete i förhållande till det ideal om mätbar kunskap som präglar samtidens utbildningspolicydiskurser. Det som står i fokus är 2011 års gymnasiereform, som tolkas mot bakgrund av en genomgripande förändring av den globala och europeiska utbildningspolicydiskursen från och med millennieskiftet. Avhandlingen undersöker hur subjekt, samhälle och relationen däremellan förstås av aktörer inom policy, forskning och av lärare. Analysen är uppdelad i en transnationell nivå, en nationell nivå och en didaktisk nivå. Avhandlingen visar också hur policydiskurser rekontextualiseras mellan de olika nivåerna.Vad gäller den transnationella nivån visar avhandlingen hur EU:s utbildningspolicy lägger stor vikt vid utbildningens samhällsekonomiska funktion samtidigt som demokratiska aspekter av utbildning tonas ned. EU framhäver även värdet av entreprenörskap och kopplar kreativitetsfrämjande aspekter av konst och humaniora till arbetsmarknaden och ekonomisk tillväxt. I ramverket till OECD:s PISA-studier lyfts reading literacy fram som viktigt för såväl kritiskt tänkande som ekonomisk utveckling. Läsningen av skönlitteratur specifikt definieras dock som en individuell angelägenhet och fritidsaktivitet. Genom att anlägga ett psykologiskt perspektiv på skönlitteraturen och lyfta fram den som en individuell – snarare än samhällelig eller strukturell – angelägenhet sker en av avpolitisering av litteraturläsningens emancipatoriska värde.Vad gäller den nationella nivån visar avhandlingen hur skolans syn på demokrati och litteratur har genomgått förändringar sedan 1940-talet. Framför allt har demokratin gradvis kommit att förstås som ett ”fullbordat” projekt, snarare än som någonting som kan utvecklas eller fördjupas. Med hjälp av Gert Biestas tre dimensioner av medborgarfostran gör avhandlingen en kritisk genomgång av tongivande teorier om litteraturundervisning som demokrati- och värdegrundsarbete, och argumenterar för att merparten av teorierna fokuserar på medborgarfostran som socialisering snarare än subjektivering. Med andra ord innebär demokratiarbetet en anpassning till, snarare än en kritik av, det omgivande samhället. Avhandlingen använder sig också av Peter Dahler-Larsens begrepp konstitutiva effekter för att visa hur 2011 års gymnasiereform tonade ned demokratiska aspekter av litteraturundervisning i förhållande till den föregående läroplanen.Vad gäller den didaktiska nivån använder sig avhandlingen av kvalitativa lärarintervjuer som visar hur lärares didaktiska val ramas in av styrdokumenten och olika administrativa uppgifter. Avhandlingen argumenterar för att lärarnas tolkning av styrdokumenten innebär ett rekontextualiseringsfält inom vilket lärarna förhandlar med läroplanens bestämmelser. I flera fall väljer lärarna att bortse från aspekter av styrdokumenten för att i stället grunda sina didaktiska val på den egna lärarerfarenheten. Det avslutande kapitlet argumenterar för att en viktig politisk implikation av idén om litteraturundervisning som demokrati- och värdegrundsarbete – i synnerhet när den kombineras med strävan efter mätbarhet – är att utbildningens subjektiveringsdimension marginaliseras. Avhandlingen argumenterar för att utbildning skulle kunna handla mindre om fastslagna värden och mätbara kompetenser, och mer om elevers behov av att lära sig hantera icke-vetande.
|
|
| 2. |
- Pulls, Sofia, 1981-
(författare)
-
Skrivande och blivande : konstruktioner av skönlitterärt skrivande i handböcker och läromedel 1979-2015
- 2019
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The focus of this study is descriptions of literary writing in pedagogical texts. The aim is to analyse how writing and writing subjects are constructed in pedagogical texts on writing published in Sweden between 1979 and 2015. The analysed texts comprise three different kinds: handbooks for creative writing, textbooks for upper secondary school and textbooks for teachers of writing. In the thesis the constructions of writing and writing subjects are connected to different discourses of writing as well as ideological tendencies in society. The study starts by reviewing relevant research about writing in school, in leisure time or in the field of creative writing. Roz Ivanič’s framework for analysing discourses of writing is presented and expanded with two further discourses: the discourse of support and the market discourse. Furthermore, theoretical perspectives from Michel Foucault, Zygmunt Bauman and Richard Sennett are presented. In the analysis constant and changing norms of writing are discussed in relation to the presented framework and theoretical perspectives. The analysis reveals the close connection between the writer and the written text, in the handbooks and in Strömquist’s Skrivprocessen. To succeed as a writer one needs to start from one’s own experiences, since it is crucial to put something personal, a part of oneself, into the writing. At the same time writing is said to create the writing subject, which means that one should both find – or create – and express the self through writing. After this, writing as either work or play, and the purpose of writing, are analysed. Chapter three discusses the handbooks and is chronologically structured. While writing during the 1980s was constructed as a political act, in recent years it is instead constructed as an activity aimed at finding happiness or making money. Chapter four analyses the textbook Svenska timmar and shows how literary writing was a key part of textbook writing in 1989, but is almost non-existent in the textbook from 2011. The construction of the writing subject goes from the playful and creative writer, to a writer concerned with being correct and writing accurately. In chapter five the results are linked to tendencies in society. The changes in the constructions of literary writing can be seen as part of a neo-liberal, individualized ideology, as well as an exception from, or counterpart, to the same. The final chapter concludes by discussing the constructions of writing and writing subjects, focusing on the connection between writing and reading – and the handbook as a genre.
|
|
| 3. |
- Almqvist, Louise, 1993-
(författare)
-
Störande litteraturundervisning : litteratur, demokrati och värdegrundsarbete
- 2024
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The aim of this study is to develop a pedagogical approach to the teaching of literature in relation to value-based work, specifically regarding questions of sexuality and gender. The starting point for this approach is the pedagogue Gert Biesta’s vision of democracy as something that needs to be exercised within education, rather than a set of values that should simply be transmitted to the students. He also stresses the teacher’s role to actively interrupt the students’ predispositions for the education to be unpredictable, risky, and truly democratic. I combine this approach to teaching with queer theoretical, especially queer temporal, perspectives on sexuality, gender, and literature for ways to disrupt various interpretations of fiction. I also use Rita Felskis theories on literary engagement to interrupt and disrupt previous readings. In the analysis this approach is used to analyze readings of six books – three novels and three picture books: Moominpappa at Sea (1965) by Tove Jansson, Mamman och havet (2012) by Sara Stridsberg and Anna-Clara Tidholm, Darling River (2010) by Sara Stridsberg, Else-Marie and Her Seven Little Daddies (1990) by Pija Lindenbaum, Popular Music from Vittula (2000) by Mikael Niemi, and Kivi & Monsterhund (2012) by Jesper Lundqvist and Bettina Johansson. I study various previous readings of the texts, such as reviews, research, student essays and comments on online forums. This gives an idea of how the text have been read before, and how they are likely to engage the intended readers of this dissertation – interpretations which I disrupt using queer theoretical perspectives. The final chapter problematizes and further develops the thesis’ theoretical framework and discusses its implication for the teaching of literature, as well as for educational philosophy in general, regarding democracy, politics, and ethics.
|
|
