| 1. |
|
|
| 2. |
- Andersson, Helena, et al.
(författare)
-
Universal Design for Learning : svensk översättning textversion
- 2020
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract
- The evolution of CAST’s UDL Guidelines has been a dynamic, collaborative, and developmental process. We shared the first version of the Guidelines—Version 1.0—in 2008. Since that time, we have collected and specifically solicited feedback from the field. This feedback, along with the expanding research in the areas of UDL, education, cognitive science, psychology, and neuroscience, has led us to develop different representations of the Guidelines over time. Each of these representations has a particular goal and traces our learning not only as an organization but as a field more broadly.Version 2.2 (2018)This latest version—Version 2.2—does not represent the “correct” version. Instead, we see this version as yet another representation to more fully explore and articulate the promise of UDL. We have made several structural changes to the graphic organizer to better support educators and other stakeholders who are new to UDL and to more clearly articulate the goal of UDL. About the Graphic Organizer describes these structural changes in more detail, while our FAQ may help answer questions you have about the UDL Guidelines and their relationship to the UDL framework.
|
|
| 3. |
-
Nio förstelärares arbete i grundsärskola och gymnasiesärskola : resultat från en forskningscirkel
- 2017
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Forskningscirkeln har genomförts tillsammans med nio förstelärare från två kommuner som arbetar inom grundsärskola och gymnasiesärskola. Inom ramen forskningscirkeln har de drivit utvecklingsprojekt under läsåret 2016/2017.Grundsärskola och gymnasiesärskola utgör arenan för deltagarna i forskningscirkeln och de nio förstelärarna har drivit egna utvecklingsprojekt inom sina respektive verksamheter. Trots att de nio förstelärarna arbetar på olika stadier, med olika elevgrupper och utifrån olika förutsättningar samlades de kring några centrala teman. I de olika utvecklingsprojekten har skolutveckling utifrån elevernas delaktighet och inflytande, bedömning för lärande, elevhälsa, kommunikation och kollegialt lärande stått i förgrunden.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Östlund, Daniel, 1974-, et al.
(författare)
-
Att utvecklas till expert på sitt eget lärande
- 2018
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- För att elever ska nå skolframgång krävs det att elevens lärande sätts i centrum. Trondman formulerar det på följande sätt: ”Att jag som elev kan lära mig så att jag lär mig att jag kan lära mig” (Lund & Lund, s. 202). Med andra ord menar Trondman att elever som kan utveckla sin kognitiva förmåga också utvecklar en tilltro till sitt eget lärande och sin förmåga att lära. Att som elev ”fatta att man kan fatta och vill fortsätta att utveckla sin förmåga att fatta” (s. 202) är därmed ett nödvändigt utfall av undervisningen för att eleverna ska ges möjlighet att bli agenter i sitt eget lärande, det som enligt UDL beskrivs expert learners. En viktig utgångspunkt utifrån idén om expert learners är begreppet metakognition (Boyle, Rosen & Forchelli, 2016). Metakognition kan relateras till de olika strategier som elever tillägnar sig i sin lärandeprocess och sedan använder för att engagera sig i en uppgift och i själva lärprocessen arbeta självreglerande genom att själv initiera och styra det egna lärandet. Spencer (2011) uttrycker att elever måste få visa på sin kunskap på det sätt som passar den enskilda elevens sätt att lära bäst. Elever kan behöva olika mycket stöd i arbetet, men målet är att alla elever ska utvecklas till experter på att lära, dvs. att de ska lära sig hur de lär bäst och vad de behöver använda för strategier för att nå bästa resultat (CAST, 2018).
|
|
| 7. |
- Anderson, Lotta, et al.
(författare)
-
Assessments for learning in grades 1-9 in a special school for students with intellectual disability in Sweden
- 2017
-
Ingår i: Problems of Education in the 21st Century. - 1822-7864 .- 2538-7111. ; 75:6, s. 508-524
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The aim of this research is to analyze teachers’ and paraprofessionals’ work and reflections on assessments for learning in a Swedish compulsory special school. Research has shown that assessment for learning is a powerful tool to improve student achievement. The theoretical perspectives discuss concepts such as situated learning and collaboration. The research adopted a participatory design; the researchers followed four teams, totally 20 teachers and paraprofessionals’ work through video observation, discussions, feedback and lectures on assessment. The teams documented classroom teaching and assessment of students' abilities in different subject. The data in this study are based on teams’ written texts. The texts are analyzed using a qualitative content analysis and contribute to research on formative assessment by including teachers as well as paraprofessionals. Results show, that professions have developed their educational philosophy and their ability to give children feedback, which will help their learning. The results also highlight the discussion between learning and caring, regarding the duties of teachers and paraprofessionals. A challenge for the teams is to unite the children’s care needs with the curriculum knowledge requirements and ensure them to learn within a holistic perspective. Teaching and assessing students with extensive learning difficulties and in need of alternative communication is another challenge for the teams as well as awareness that change processes take time.
|
|
| 8. |
- Anderson, Lotta, et al.
(författare)
-
Special needs teachers’ assignments and work in special schools for students with intellectual disability in Sweden
- 2019
-
Ingår i: Book of abstracts, Nordic Network for Disability research (NNDR) Inclusion and exclusion in the wefare society 8-10 march in Copenhagen, Denmark.
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Special needs teacher (SNT) in special school for students with intellectual disability (ID) is a new profession, which has not been explored to greater extent and therefore it is important to highlight their professional role. The aim was to analyze what characterizes the SNTs work and assignments and what collaborations they engage in inside and outside the special school. Changes made to the policy document of the National Agency of Education 2011 and set new demands on SNTs, with stronger focus on skill assessment and improving the academic performance of students with ID. International research has also noted a trend towards an increased focus on academic skills in the teaching of students with ID. To collect data of SNT’s perceptions about competence, school assignments and collaboration, a questionnaire was constructed. The study group consisted of 88 respondents with special needs teacher degrees from three universities in southern Sweden. Lipsky's concept (1980) 'street level bureauucracy' constitutes the theoretical framework. The results showed that most SNTs had long work experience from a special school for ID before they started the special needs training program. When SNTs describe their work and assignments, classroom education is in the forefront. Other assignments e.g., supervision or subjectdevelopment exist, but not to the same extent as classroom teaching. It is also common for SNTs to collaborate with professionals both inside and outside the special school. A significant difference exists in interaction between primary and upper secondary school, as they have a common principal. One conclusion that was drawn was that SNTs have many collaboration partners, possess many different skills, and most of them continue as class teachers after the special needs teacher’s degree.
|
|
| 9. |
- Anderson, Lotta, et al.
(författare)
-
Speciallärare i särskolan : en profession i gränslandet mellan policy och praktik
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet är att analysera vad som kännetecknar speciallärare i särskolansarbete och uppdrag och vilken samverkan de bedriver inom ochutanför grund-och gymnasiesärskolan och vilka andra aktörer desamarbetar med. Efter det att Lgr 11 infördes finns ett utökat fokuspå akademiska färdigheter i särskolan, vilket ställer nya krav på lärarnaskompetens. Speciallärare med examen från tre universitet isödra Sverige deltog i enkätstudien. Resultaten visar att en majoritetav de svarande har lång erfarenhet innan de började sin utbildningtill speciallärare. De beskriver mötet med eleverna i klassrummetsom en viktig del av sitt arbete och uppdrag. Handledning eller ämnesutvecklingförekommer men inte i samma utsträckning somklassrumsundervisning. Samarbete med professionella utanförsärskolan är vanligt. En slutsats är att specialläraren har många samarbetspartners,besitter olika färdigheter och en majoritet fortsättersom klasslärare efter examen.
|
|
| 10. |
- Anderson, Lotta, et al.
(författare)
-
Swedish special needs teachers’ views on their work and collaborations in education for students with intellectual disabilities
- 2019
-
Ingår i: The New Educational Review. - : Institute of Education and Communication Research in Silesian University of Technology, Poland. - 1732-6729. ; 57:3, s. 225-235
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The aim is to analyze what characterizes the work of special needs teachers and what collaborations they engage in in schools for students with intellectual disability. Special needs teachers with degrees from three different universities in southern Sweden participated in the survey. The results show that a majority of the respondents had long experience before they started the special needs training program and they describe the direct encounters with students in the classroom as an important part of their work. Supervision and subject-development also exist, but not to the same extent as classroom teaching.
|
|
