| 1. |
- Aktürk Drake, Memet, 1977-, et al.
(författare)
-
Inledning : flerspråkighet
- 2021
-
Ingår i: Språk och stil. - : Uppsala University. - 1101-1165 .- 2002-4010. ; 31:1, s. 5-12
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Aktürk-Drake, Memet, 1977-
(författare)
-
Adoption in Loanword Phonology : Looking Beyond Linguistic Competence
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This paper investigates how linguistic competence and sociolinguistic incentive contribute to the preference for adopting illicit onset clusters in established loanwords in Turkish. The participants are English-Turkish bilinguals in Turkey and Swedish-Turkish bilinguals in Sweden. Competence is measured through second-language pronunciation and incentive is operationalised through second-language dominance and degree of Turkish use. The data comprise French and English loanwords that are embedded in an oral fill-in-the-blanks test and that have phonetically similar counterparts in English and Swedish. The results show that the bilinguals in Sweden have significantly higher cluster adoption rates than the bilinguals in Turkey due to an overlap of high competence and high incentive in the Swedish context where Turkish is a minority language. Statistical analyses show that incentive has greater impact than competence in this sample.
|
|
| 4. |
- Aktürk-Drake, Memet, 1977-
(författare)
-
Det flerspråkiga Konstantinopel
- 2010
-
Ingår i: Dragomanen. - 1402-358X. ; 13, s. 28-35
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna artikel ger en översikt över den språkliga mångfalden i Konstantinopel mellan åren 330 och 1930 samt belyser de faktorer som har påverkat flerspråkigheten i staden.
|
|
| 5. |
- Aktürk Drake, Memet, 1977-
(författare)
-
Has language as resource been the basis for mother-tongue instruction in Sweden? : On the evolution of policy orientations towards a uniquely enduring bilingual policy
- 2023
-
Ingår i: Language Policy. - : Springer. - 1568-4555 .- 1573-1863.
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This paper provides a comprehensive analysis of the motivations that key policy documents have put forward as justifications for Sweden’s mother-tongue instruction in immigrant and historical minority languages as a multicultural policy that has endured for nearly half a century. The diachronic development of these motivations is analysed in four periods and interpreted with the help of Ruiz’s (1984) orientations in language planning. The corpus consists of 26 key policy documents making up the coordinative discourse among policy actors. Based on an innovative mix of qualitative and quantitative methods, the motivations are presented in a three-tiered taxonomy consisting of motivational units, themes and language-planning orientations. The results point to both continuity and change in how mother-tongue instruction has been justified over time. Confirming previous research, the results show that the language-as-resource orientation has played a central role in justifying both the establishment and the maintenance of mother-tongue instruction in Sweden and that language as right complemented this orientation. Furthermore, the study illustrates that the language-as-problem orientation need not always be detrimental to bilingualism and minority-language maintenance. Contrary to some claims in the literature, it is argued that language as extrinsic resource is not necessarily underpinned by neoliberalism, as there are also social liberal and conservative inroads to this orientation. The paper concludes that although the language-as-resource orientation plays an indispensable role in supporting bilingualism in education, not only the language-as-right orientation but also the language-as-problem orientation should not be neglected.
|
|
| 6. |
- Aktürk Drake, Memet, 1977-
(författare)
-
Hur blev engelskt /w/ ett marginellt fonem i standardsvenskan?
- 2021
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Många språk i världen har så kallade ”marginella fonem” d.v.s. fonem med begränsad distribution och/eller frekvens. En underkategori till dessa består av fonem importerade från andra språk genom lånord. Fenomenet är ganska vanligt eftersom vart femte språk i världen tycks ha minst ett importfonem (Maddieson 1984). Denna presentation kommer att fokusera på det engelska fonemet /w/ som kan förekomma i ansatsposition i uttalet av engelska lånord i svenskan. Med hjälp av uttalsbeskrivningarna i sju upplagor av Svenska Akademiens Ordlista från 1923 till 2015 kommer det att illustreras hur detta engelska segment blev ett marginellt fonem i svenskan. Importgraden för segmentet operationaliseras genom tilldelning av en siffra mellan 0 och 1 för varje möjlig förekomst i varje upplaga. Om ordet stavas med eller om uttalsbeskrivningen bara innehåller [v] tilldelas värdet 0 (ingen import) i t.ex. vinsch eller tweed [tvid]. Tvärtom blir värdet 1 (full import) om uttalsbeskrivningen bara innehåller ett vanligt eller upphöjt ”o” i ansatsposition i t.ex. walkie-talkie [oåkitåki] eller tweet [toit]). Vid fall med två uttalsvarianter (w eller v) tilldelas [w] som första variant värdet 0,6 (partiell import) i t.ex. weekend [oikend / vikend] och som andra variant 0,4. Beräkningarna visar att import av /w/ började registreras i SAOL i och med upplagan 1986 då den genomsnittliga importgraden var 27 procent och har gradvis ökat till 68 procent år 2015. I analysen av senaste upplagan fanns det 50 ord med ett ansats-/w/ i originalformen och av dessa kunde hela 38 uttalas med ett importerat [w]. Dessutom har importgraden för /w/ i nyinlånade engelska ord varit 100 procent sedan 2006. Följaktligen finns det idag till och med minimala par som ”tvist vs. twist” och ”svisch vs. swish”. Denna diakrona utveckling kommer att förklaras med hjälp av begreppen kontaktintensitet (Thomason 2001) inom kontaktlingvistik och inlärningssvårighet inom andraspråksfonetik (Flege 1995).
|
|
| 7. |
- Aktürk-Drake, Memet, 1977-
(författare)
-
Hur bra har den svenska integrationskontexten varit på att främja balanserad tvåspråkighet?
- 2018
-
Ingår i: Nordand. - : Scandinavian University Press / Universitetsforlaget AS. - 0809-9227 .- 2535-3381. ; 13:2, s. 107-130
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Den här artikeln undersöker hur bra den svenska integrationskontexten har varit på att främja balanserad tvåspråkighet hos vuxna barn till turkiska invandrare. Balanserad tvåspråkighet har nämligen varit ett av målen i Sveriges mångkulturella språkpolitik. Även ingående jämförelser med motsvarande grupper i Rotterdam och Berlin presenteras. Data kommer från 430 deltagare i projektet The Integration of the European Second Generation varav 133 bodde i Stockholm. Balanserad tvåspråkighet definieras utifrån deltagarnas självuppskattade tal- och skrivfärdigheter i förstaspråket turkiska och respektive andraspråk. Resultaten visar att bara en minoritet av andragenerationens turkar var balanserade tvåspråkiga i Stockholm, som dessutom utgjorde den lägsta andelen bland de undersökta städerna. Samtidigt uppvisade gruppen i Stockholm de högsta färdighetsnivåerna i andraspråket bland de tre städerna. Analysen pekar på att den inkluderande multietniska kontexten i Stockholm haft en positiv effekt på andraspråksfärdigheterna medan den turkiska gruppens relativt ringa storlek och koncentration tillsammans med den bristfälliga implementeringen av modersmålsundervisningen i Sverige haft en negativ effekt på turkiskfärdigheterna. De andra städernas mer segregerade och enklavliknande integrationskontexter verkar istället främja turkiskfärdigheterna mer och leder därmed även till en högre förekomst av balanserad tvåspråkighet.
|
|
| 8. |
- Aktürk Drake, Memet, 1977-
(författare)
-
Hur kan politiken förklara Sveriges framgång med hög andraspråksbehärskning?
- 2020
-
Ingår i: Lisetten. - 1101-5128. ; 30:4, s. 12-14
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Den här populärvetenskapliga artikeln undersöker hur olika politikområden bidrar till den höga andraspråksbehärskningen bland vuxna andragenerationens turkar i Sverige som det stora europeiska forskningsprojektet The Integration of the European Second Generation har kommit fram till efter jämförelse med andragenerationens turkar i ytterligare tre västeuropeiska länder. Politikområden som diskuteras är integration, utbildning, bostad, arbetsmarknad och jämställdhet.
|
|
| 9. |
- Aktürk-Drake, Memet, 1977-
(författare)
-
Phonological Adoption through Bilingual Borrowing : Comparing Elite Bilinguals and Heritage Bilinguals
- 2015
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- In the phonological integration of loanwords, the original structures of the donor language can either be adopted as innovations or adapted to the recipient language. This dissertation investigates how structural (i.e. phonetic, phonological, morpho-phonological) and non-structural (i.e. sociolinguistic and psycholinguistic) factors interact in determining which of these two integration strategies is preferred. Factors that affect the accuracy of the structure’s perception and production in the donor language as a result of its acquisition as a second language are given special consideration. The three studies in the dissertation examine how the same phonological structure from different donor languages is integrated into the same recipient language Turkish by two different types of initial borrowers: elite bilinguals in Turkey and heritage bilinguals in Sweden. The three investigated structures are word-final [l] after back vowels, long segments in word-final closed syllables, and word-initial onset clusters. The main hypothesis is that adoption will be more prevalent in heritage bilinguals than in elite bilinguals. Four necessary conditions for adoption are identified in the analysis. Firstly, the donor-language structure must have high perceptual salience. Secondly, the borrowers must have acquired the linguistic competence to produce a structure accurately. Thirdly, the borrowers must have sufficient sociolinguistic incentive to adopt a structure as an innovation. Fourthly, prosodic structures require higher incentive to be adopted than segments and clusters of segments. The main hypothesis is partially confirmed. The counterexamples involve either cases where the salience of the structure was high in the elite bilinguals’ borrowing but low in the heritage bilinguals’ borrowing, or cases where the structure’s degree of acquisition difficulty was low. Therefore, it is concluded that structural factors have the final say in the choice of integration strategy.
|
|
| 10. |
- Aktürk-Drake, Memet, 1977-
(författare)
-
Phonological and sociolinguistic factors in the integration of /l/ in Turkish in borrowings from Arabic and Swedish
- 2010
-
Ingår i: Turkic languages. - 1431-4983. ; 14:2, s. 153-191
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article investigates the phonological integration of the front coda /l/ after a back vowel in the final rime of words borrowed from Arabic and Swedish into Turkish. This original donor structure is interesting because it in conflict with the core rules of Turkish phonology. Several sub-disciplines of linguistics have dealt with the role of different phonological and sociolinguistic factors in the phonological integration of lexical borrowings but there is no consensus on their respective weights in borrowing and on how their interaction is to be conceptualised. The Arabic data in the study are based on historical loanwords while the Swedish data have been obtained through an experiment. The focus of the article is the choice between adoption and adaptation as integration strategies and how different factors interact in producing the attested integration patterns. The results show that adoption is predominantly preferred to adaptation in both cases due to the dominant status of the donor languages in the contexts of borrowing. Hence, it is argued that sociolinguistic factors play the main role in these two particular cases.
|
|
