| 1. |
|
|
| 2. |
- Persson, Bengt, et al.
(författare)
-
Inkludering i svensk lärarutbildning
- 2012
-
Ingår i: Bildning för alla - En pedagogisk utmaning. - : Kristianstad University Press. - 9789197942232 ; , s. 223-232
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Googlar man på begreppen ”inclusion”, ”inclusive education” eller ”inkludering” får man ett närmast oräkneligt antal träffar. Inclusion som begrepp dyker upp redan på 1950-talet i USA som ett led i medborgarrättsrörelsernas strävan efter ett samhälle där diskriminering främst på grund av hudfärg skulle bekämpas. Den engelske forskaren och förkämpen för en mer demokratisk utbildning, Len Barton, beskrev i en artikel 2008 hur inkludering borde förstås: […] inclusive education is not an end in itself but a means to an end. It is about contributing to the realisation of an inclusive society with the demand for a rights approach as a central component of policy making. Thus, the question of inclusion is fundamentally about questions of human rights, equity, social justice and the struggle for a non-discriminatory society (Barton, 2008). Citatet sammanfattar kraftfullt vad inkludering handlar om. Inkludering är inte en fråga om fysisk placering utan om våra väl övervägda intentioner om ett bättre samhälle. Skolans uppgift är att med hjälp av inkluderande arbetsformer lägga grunden till en insikt om människors lika värde och vikten av skapandet av ett framtida samhälle där tolerans, respekt och likvärdighet är centrala. En sådan definition kan verka pompös och utopisk. I ett skolsystem där mätning, rangordning och konkurrens har en framträdande plats, kan skolans mer övergripande syften och ambitioner vara svåra att hävda. Ändå är det viktigt att komma ihåg att just dessa värden låg till grund för grundskolans införande på 1960-talet. Då var socialisationsmålet väl så viktigt som kvalifikations- eller kunskapsmålet vilket knappast kan sägas om 2010-talets skola.
|
|
| 3. |
- Andersson, Lars M., et al.
(författare)
-
Sverigedemokraternas valfilm förvanskar historien
- 2018
-
Ingår i: Dagens Nyheter, 7 augusti 2018. - 1101-2447.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Ingress: Den koppling som görs mellan socialdemokratisk och nazitysk politik i filmen ”Ett folk, ett parti” saknar vetenskaplig grund, skriver åtta svenska forskare.
|
|
| 4. |
- Barow, Thomas
(författare)
-
Aktuelle Trends der Lehrerbildung in Schweden. Auswirkungen auf sonderpädagogische Studienanteile
- 2010
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Aktuelle Trends der Lehrerbildung in Schweden. Auswirkungen auf sonderpädagogische Studienanteile Die Aus- und Weiterbildung von Lehrern in Schweden befindet sich derzeit in einem tiefgreifenden Umbruch. Davon betroffen sind nicht zuletzt sonderpädagogische Studienanteile in der Ausbildung von Vorschul- bzw. Grundschulpädagogen, deren Kompetenz eine wichtige professionelle Grundlage der Bemühungen um inklusive Bildung darstellt. Das Aufbaustudium zum traditionellen „Speziallehrer“, dessen Hauptaufgabe im Sonderunterricht für Schüler mit Behinderungen liegt, wurde zulasten der Ausbildung zum stärker integrativ und beratend tätigen „Spezialpädagogen“ vor kurzem wieder aufgenommen. Eingebettet sind diese Veränderungen in die bildungspolitischen Reformen der seit 2006 amtierenden bürgerlichen Regierung. Darüber hinaus entstanden im Zuge des Bologna-Prozesses und der Profilstärkung einzelner Hochschulen neue sonderpädagogische Studiengänge. Im Vortrag werden die aktuellen Entwicklungen skizziert und in den bildungspolitischen Kontext Schwedens eingebettet.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Barow, Thomas
(författare)
-
Begreppet ”obildbar” som en social konstruktion. Teoretisk diskussion och praktisk tillämpning inom den svenska sinnesslövården under 1900-talets första hälft
- 2009
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Den allmänna bildbarheten är en central utgångspunkt i all pedagogisk verksamhet. Det gäller inte minst sinnesslövårdens uppkomst under senare delen av 1800-talet. Fram till 1968 exkluderades däremot de s.k. obildbara barnen, de som inte nådde upp till bildbarhetens norm, från varje form av undervisning. Svårigheten att dra en gräns mellan bildbarhet och obildbarhet bidrog i hög grad till en osäkerhet inom olika professioner, som pedagoger och läkare. Traditionellt fungerade läsfärdighet som ett avgörande kriterium, men med intelligenstesternas uppkomst och spridning från och med 1920-talet förändrades så småningom måttstocken. I samband med sinnesslövårdens modernisering och rationalisering uppstod genom begreppet ”praktisk bildbarhet” en tendens att förskjuta gränsen för att vara obildbar och fler människor förväntades kunna tillhöra de bildbara. Skälet till den nya definitionen kan ses i en tilltagande strävan att utnyttja de sinnesslöas arbetsförmåga. Under 1930- och 1940-talen kan man i sinnesslöskolorna skönja en tolkning av begreppsparet bildbar/obildbar som står i relation dels till den individuella prestationsförmågan och dels till antalet disponibla platser. Men tills vidare kritiserades inte själva begreppet ”obildbar” varför problematiken omkring gränsdragningen kvarstod – så länge den sociala konstruktionen ”obildbarheten” existerade.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
