| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Bergh, Niklas, 1979, et al.
(författare)
-
Invasive haemodynamics in de novo everolimus vs. calcineurin inhibitor heart transplant recipients
- 2020
-
Ingår i: ESC Heart Failure. - : Wiley. - 2055-5822. ; 7:2, s. 567-576
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Aims: Invasive haemodynamic profiles at rest and during exercise after heart transplantation (HTx) have never been described in a randomized trial where de novo everolimus (EVR)-based therapy with early calcineurin inhibitor (CNI) withdrawal has been compared with conventional CNI treatment. We report central invasive haemodynamic parameters at rest and exercise during a 3 year follow-up after HTx in a sub-study of the SCandiavian Heart transplant Everolimus De novo stUdy with earLy calcineurin inhibitor avoidancE trial. We hypothesized that the nephroprotective properties, the less development of cardiac allograft vasculopathy (CAV), and the antifibrotic properties of EVR, in comparison with CNI-based immunosuppression, would demonstrate favourable invasive haemodynamic profiles in patients at rest and during exercise. Methods and results: Ninety of 115 HTx recipients randomized to EVR or CNI treatment performed right heart catheterization at rest and 68 performed right heart catheterization at exercise up to 3 years after HTx. Haemodynamic profiles were compared between EVR and CNI treatment groups. Resting haemodynamics improved in both groups from pre-HTx to the first follow-up at 7–11 weeks post-HTx and thereafter remained unchanged up to 3 years of follow-up. During follow-up, cardiac reserve during exercise increased with higher levels of maximum heart rate (118 to 148 b.p.m., P < 0.001), mean arterial pressure (103 to 128 mmHg, P < 0.001), and cardiac output (10.3 to 12.2 l/min, P < 0.001). No significant differences in haemodynamic parameters were observed between the EVR and CNI groups at rest or exercise. Isolated post-capillary pulmonary hypertension (mean pulmonary arterial pressure > 20 mmHg, pulmonary arterial wedge pressure ≥ 15 mmHg, and pulmonary vascular resistance <3) were measured in 11% of the patients at 7–11 weeks, 5% at 12 months, and 6% at 36 months after HTx. The EVR group had significantly better kidney function (76 mL/min/1 vs. 60 mL/min/1, P < 0.001) and reduced CAV (P < 0.01) but an increased rate of early biopsy-proven treated rejections (21.2% vs 5.7%, P < 0.01) compared with the CNI group at any time point. The differences in renal function, CAV, or early biopsy-proven treated acute rejections were not associated with altered haemodynamics. Conclusions: De novo EVR treatment with early CNI withdrawal compared with conventional CNI therapy did not result in differences in haemodynamics at rest or during exercise up to 3 years after HTx despite significant differences in renal function, reduced CAV, and number of early biopsy-proven treated rejections.
|
|
| 4. |
- Bobbio, Emanuele, et al.
(författare)
-
Association between central haemodynamics and renal function in advanced heart failure: a nationwide study from Sweden.
- 2022
-
Ingår i: ESC heart failure. - : Wiley. - 2055-5822. ; 9:4, s. 2654-2663
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Renal dysfunction in patients with heart failure (HF) has traditionally been attributed to declining cardiac output and renal hypoperfusion. However, other central haemodynamic aberrations may contribute to impaired kidney function. This study assessed the relationship between invasive central haemodynamic measurements from right-heart catheterizations and measured glomerular filtration rate (mGFR) in advanced HF.All patients referred for heart transplantation work-up in Sweden between 1988 and 2019 were identified through the Scandiatransplant organ-exchange organization database. Invasive haemodynamic variables and mGFR were retrieved retrospectively. A total of 1001 subjects (49±13years; 24% female) were eligible for the study. Analysis of covariance adjusted for age, sex, and centre revealed that higher right atrial pressure (RAP) displayed the strongest relationship with impaired GFR [β coefficient -0.59; 95% confidence interval (CI) -0.69 to -0.48; P<0.001], followed by lower mean arterial pressure (MAP) (β coefficient 0.29; 95% CI 0.14-0.37; P<0.001), and finally reduced cardiac index (β coefficient 3.51; 95% CI 2.14-4.84; P<0.003). A combination of high RAP and low MAP was associated with markedly worse mGFR than any other RAP/MAP profile, and high renal perfusion pressure (RPP, MAP minus RAP) was associated with superior renal function irrespective of the degree of cardiac output.In patients with advanced HF, high RAP contributed more to impaired GFR than low MAP. A higher RPP was more closely related to GFR than was high cardiac index.
|
|
| 5. |
- Richter, Mattias, et al.
(författare)
-
Investigation of the Fuel Distribution and the In-Cylinder Flow Field in a Stratified Charge Engine Using Laser Techniques and Comparison with CFD-Modelling
- 1999
-
Ingår i: SAE Technical Papers. - 400 Commonwealth Drive, Warrendale, PA, United States : SAE International. - 0148-7191.
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This paper presents an investigation of a Volvo Direct Injection Spark Ignition (DISI) engine, where the fuel distribution and the in-cylinder flow field have been mapped by the use of laser techniques in an engine with optical access. Along with the experimental work, CFD-modelling of flow and fuel distribution has been performed.Laser Induced Fluorescence (LIF) visualisation of the fuel distribution in a DI-engine has been performed using an endoscopic detection system. Due to the complex piston crown geometry it was not possible to monitor the critical area around the sparkplug with conventional, through the piston, detection. Therefore, an endoscope inserted in the spark plug hole was used. This approach gave an unrestricted view over the desired area.In addition, the in-cylinder flow fields have been monitored by Particle Image Velocimetry (PIV) through cylinder and piston.The results from both the LIF and the PIV measurements have been compared with CFD-modelling at Volvo. The validation was made at part load when the engine was operating in stratified mode, i.e. late injection during the compression phase. Qualitative agreement was found between the calculated and measured fuel distribution around the spark plug prior to ignition.Also the PIV measurements showed a promising agreement with the flow fields obtained by CFD-modelling. In addition, the transportation properties of the fuel distribution that was monitored by LIF could to a great extent be explained by the results from the PIV measurement and the CFD-modelling.All three techniques showed promising agreements with each other and the measured properties could be used to further increase the accuracy of the CFD-modelling. The close collaboration and comparison between different techniques described in this paper increased the understanding of the processes going on in the combustion chamber.
|
|
| 6. |
- Ahrné, Karin, et al.
(författare)
-
Tillstånd och trender för arter och deras livsmiljöer – rödlistade arter i Sverige 2015
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- 2015 års upplaga av den svenska rödlistan är den fjärde i ordningen. Den är baserad på IUCN:s rödlistningskriterier och revideras vart femte år. I rödlistan bedöms risken som enskilda arter av djur, växter och svampar löper att försvinna från Sverige. Bedömningen utförs av ArtDatabankens medarbetare i samverkan med över 100 externa experter, indelade i 14 expertkommittéer för olika organismgrupper. Under arbetet med 2015 års rödlista har tillstånd och trender bedömts för 21 600 arter och 1 318 lägre taxa (apomiktiska arter, underarter och varieteter), sammanlagt ca 22 900 taxa. Av de bedömda arterna klassificerades 2 029 som hotade (kategorierna CR, EN och VU) och 4 273 som rödlistade (inkluderar även kategorierna NT, RE och DD). Förhållandet mellan antalet rödlistade och antalet bedömda arter ar 19,8 %, vilket är ungefär samma värde som 2010 och 2005. I denna rapport jämförs antalet och andelen rödlistade arter mellan olika organismgrupper, biotoper, substrat och påverkansfaktorer. Texten ar indelad i en allmän del och åtta kapitel inriktade på olika landskapstyper. Landskapstyperna utgör en grov indelning av landets miljöer enligt följande kategorier: Skog, Jordbrukslandskap, Urbana miljöer, Fjäll, Våtmarker, Sötvatten, Havsstränder och Havsmiljöer. Skogen och jordbrukslandskapet är de artrikaste landskapstyperna med 1 800 respektive 1 400 arter som har en stark anknytning dit, och ytterligare flera hundra arter som förekommer där mer sporadiskt. De faktorer som påverkar flest rödlistade arter i Sverige är skogsavverkning och igenväxning, som båda utgör ett hot mot vardera ca 30 % av de rödlistade arterna. Avverkning minskar arealen av skog där naturliga strukturer och naturlig dynamik upprätthålls, och den orsakar därmed förlust av livsmiljöer. Igenväxning orsakas av ett antal faktorer, bland annat upphörande hävd (bete och slåtter), gödsling, trädplantering och brist på naturliga störningsregimer som t.ex. regelbundna översvämningar kring vattendrag och sjöar. Andra viktiga påverkansfaktorer är fiske, torrläggning av våtmarker, tillbakagång hos värdarter (främst alm och ask som drabbats av invasiva svampsjukdomar), klimatförändringar och konkurrens från invasiva arter. IUCN:s rödlisteindex beräknas för ett urval av de bedömda organismgrupperna. Rödlisteindex visar att skillnaderna mellan rödlistorna från 2000, 2005, 2010 och 2015 är små. Ett par undantag finns dock. Groddjur och stora däggdjur har fått en något förbättrad situation sedan 2000. Totalt förefaller det ändå som att trycket mot Sveriges artstock har förblivit relativt konstant under de senaste 15 åren.
|
|
| 7. |
- Anaya, Sarra, et al.
(författare)
-
Om du inte är rasande
- 2017
-
Ingår i: Glänta. - 1104-5205. ; :4
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)
|
|
| 8. |
- Axenrot, Thomas, et al.
(författare)
-
Behovsanalys och förslag på övervakning av fisk och kräfta : Underlag för beståndsbedömningar i Hjälmaren, Mälaren, Vänern och Vättern
- 2024
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Under 2021-2023 hade SLU Aqua ett uppdrag från HaV att utvärdera den data som finns för fisk och kräftor i Sveriges stora sjöar. Projekten Miljöövervakning stora sjöarna och Bestånds- och ekosystemanalys i stora sjöar lyfter fram datainsamlingen utifrån olika syften och olika sätt.Denna rapport presenterar resultat från ett av dessa uppdrag.Eftersom uppdragen går ihop gällande inriktning och syfte är detta en sammanfattning av bägge uppdragen. Inom projektet Bestånds- och ekosystemanalys i stora sjöar gjordes en fördjupning i nuvarande datainsamling för att hitta förbättringar på hur man förvaltar fisket och ekosystemen.Inom projektet Miljöövervakning stora sjöarna utvärderades datainsamlingen och hur den utförs utifrån krav och behov inom följande direktiv:VattendirektivetArt- och habitatdirektivetEU:s förordning gällande invasiva arterBåda uppdragen gällde stora delar av den löpande fiskerioberoende datainsamlingen av fisk och kräftor i de stora sjöarna. Man har särskilt fokuserat på de stora, långsiktiga uppdragen HaV har gett till SLU Aqua – Institutionen för akvatiska resurser:hydroakustiska expeditioner med tillhörande provtrålning i den fria vattenmassan för bedömning av status hos pelagisk fisk och kvantitativ uppskattning av beståndsstorlekprovfisken med bottensatta översiktsnät för bedömning av status för bentiska arterkräftprovfisken med standardiserade betade burar.Den fiskerioberoende datainsamlingen har varit särskilt viktig för resursförvaltningen. Bedömningar av statusen hos de viktigaste fisk- och kräftbestånden baseras på data från programmen och publiceras kontinuerligt i SLU:s webbportal Fiskbarometern https://fiskbarometern.se/rapport/2023.Den fiskeriberoende datainsamlingen (till exempel fångststatistik från fisket) är också viktig för resursförvaltningen. Resultaten används inom flera områden som styr fisket, exempelvis licensprövningar, utfärdande av redskapsdispenser, utformning av tekniska fiskeregler, prioritering av fiskevårdsåtgärder med mera.Vattenförvaltningsförordningen ställer krav på kontrollerande och operativ övervakning av en rad biologiska kvalitetselement som används för bedömning av ekologisk status. Ett av dessa är fisk.Resultat från fiskundersökningar används därför också inom ramen för vattenförvaltningen. Enligt vattendirektivet ska särskild hänsyn tas till det som kallas betydande vatten, i Sverige handlar det om sjöar med en areal överstigande 100 km2. Storleken på sjöarna, att de ofta delas upp i flera vattenförekomster som fisk kan migrera mellan, den höga artrikedomen samt den ofta komplexa kombinationen av påverkanskällor medför utmaningar för bedömning av ekologisk status. I dagsläget saknas lämpliga bedömningsgrunder för fisk i betydande vatten och ofta används istället expertbedömningar.Viktigt hitta synergier mellan behov inom resurs- och vattenförvaltningÖvervakningen av fisk och kräftor ska möta behoven inom både resurs- och vattenförvaltningen. Dessa två uppdrag som nu rapporteras kan ses som ett första steg i att optimera övervakningen så att den på sikt kan tillfredsställa behov inom bägge områdena. I många fall finns betydande överlapp mellan behoven inom resurs- och vattenförvaltningen och därför behöver framtidens övervakning hitta välavvägda upplägg som genererar synergieffekter. Utvecklingen av övervakningen och dess användning inom olika förvaltningsområden behöver också samordnas med länsstyrelser, vattenvårdsförbund och andra relevanta aktörer.Betydelsen av målbilder och referenstillståndEn utmaning inom både resurs- och vattenförvaltningen är att definiera målbilder och referenstillstånd i sjöar som under lång tid varit lokalt påverkade av mänskliga aktiviteter. De stora sjöarna saknar dessutom referensområden som är opåverkade av lokala påverkanskällor. Påverkan går ofta långt tillbaka i historien, långt innan man började med datainsamling på fisk, därför är det också svårt att jämföra med opåverkade referensperioder.De båda uppdragen poängterar därför betydelsen av dels tydliga och välformulerade målbilder som tar hänsyn till lämpliga tidsperspektiv och dels att målformuleringar och uppföljning förankras med berörda aktörer som är involverade i resurs- och vattenförvaltningen. Viktigt är också att identifiera och hantera mål som står i konflikt med varandra, exempelvis gällande övergödning som sänker vattenkvalitet men i gengäld kan ge ökad resursproduktion.Betydelsen av geografisk täckningResultaten från de parallella uppdragen understryker behovet av övervakning med en god täckning av olika delområden i sjöarna. Det är statistiskt fördelaktigt med undersökningar i många olika delområden jämfört med en hög ansträngning i ett fåtal delområden. Förbättrad täckning ökar dessutom möjligheten att kunna följa och bedöma ekologisk status i de mindre vattenförekomster inom de stora sjöarna där det just nu inte sker någon datainsamling med avseende på fisk.En god täckning ger även data om fler geografiskt avgränsade delbestånd vilket kan ge bättre bedömningar av fiskresurserna. Då kan programmen också på ett bättre sätt fånga upp olika typer av habitat och olika miljö- och påverkansgradienter. Det kan bli lättare att bedöma effekter av fiske och andra påverkanskällor och även att identifiera och bevara de viktigaste områdena för fisken. Bättre täckning kan också öka sannolikheten att upptäcka och följa upp förekomsten av invasiva arter.Utveckling av indikatorer för uppföljningBåde inom resurs- och vattenförvaltningen används indikatorer för att bedöma status (hos fisk- och kräftbestånden samt miljön) och hur fiskbestånden utvecklas över tid. Indikatorerna som används är idag olika för resurs- respektive vattenförvaltningen men det finns tematiskt överlapp och behov av samordning i utvecklingen av indikatorer och tillhörande referensnivåer.De indikatorer som hittills har utvecklats för att bedöma ekologisk status i svenska sjöar kan inte tillämpas i större sjöar. Därför finns ett behov att utveckla nya indikatorer specifikt för dessa. Vissa påverkanskällor bedömdes vara särskilt viktiga att fånga upp. Dessa var övergödning, hydromorfologisk påverkan och påverkan på konnektivitet. Framtida arbete behöver identifiera hur dessa påverkanskällor påverkar enskilda fisk- och skaldjursbestånd och ekosystemet samt utveckla lämpliga indikatorer som kan följa utvecklingen.Det sker för tillfället en utveckling av indikatorer för att bättra kunna bedöma bestånden av fisk och kräfta (Nadaffi med flera 2023). Förhoppningsvis kan en del av dessa metoder och ansatser även tillämpas i utvecklingen av indikatorer inom vattenförvaltningen. Exempelvis används indikatorer för uppföljning av havsmiljödirektivet också för bedömning av beståndens status ur ett resursperspektiv (Östman med flera 2023).Urvalet av indikatorer som används inom förvaltningen kan få betydelse för prioriteringar inom datainsamlingen. Kraven på data kan skilja sig mellan olika indikatorer vilket innebär att olika indikatorer har olika behov vad gäller provtagningsdesign.Utveckling av nya metoder för datainsamlingÖkade krav och behov när både vatten- och resursförvaltning ska optimeras, i kombination med ytterligare aspekter som införande av ekosystembaserad förvaltning och krav på att antalet fiskar som dödas i undersökningarna ska minska, innebär att övervakningens metoder behöver utvecklas. Detta kan delvis lösas genom att man ser över utformning, inriktning och omfattning av befintlig övervakning men det kan också innebära att man behöver komplettera datainsamlingen med andra, nya, metoder.Nuvarande övervakning fångar dessutom inte upp alla relevanta arter, exempelvis gädda som är viktig för både fisket och ekosystemen, varför alternativa metoder som kan följa fler arter behövs. De senaste åren har det skett en teknisk utveckling av insamlings- och analysmetoder för fisk och kräftor (e-DNA, akustik till exempel) vilket kan vara aktuellt att implementera. Revidering av metodik inom övervakning tar dock tid och innebär, initialt, högre kostnader.Förutom fiskerioberoende metoder och den fiskeriberoende datainsamlingen som görs idag lyfter bägge rapporterna möjligheten att samla in ytterligare data från fisket som en alternativ metod. Trots att det finns skillnader i val av metoder, upplägg och prioriteringar kan dessutom samverkan med våra grannländer också vara ett sätt att utveckla datainsamlingen och dess tillämpningar inom både vatten- och resursförvaltningen.
|
|
| 9. |
- Bartfay, Sven-Erik, et al.
(författare)
-
Durable circulatory support with a paracorporeal device as an option for pediatric and adult heart failure patients.
- 2021
-
Ingår i: The Journal of thoracic and cardiovascular surgery. - : Elsevier BV. - 1097-685X .- 0022-5223. ; 161:4
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Not all patients in need of durable mechanical circulatory support are suitable for a continuous-flow left ventricular assist device. We describe patient populations who were treated with the paracorporeal EXCOR, including children with small body sizes, adolescents with complex congenital heart diseases, and adults with biventricular failure.Information on clinical data, echocardiography, invasive hemodynamic measurements, and surgical procedures were collected retrospectively. Differences between various groups were compared.Between 2008 and 2018, a total of 50 patients (21 children and 29 adults) received an EXCOR as bridge to heart transplantation or myocardial recovery. The majority of patients had heart failure compatible with Interagency Registry for Mechanically Assisted Circulatory Support profile 1. At year 5, the overall survival probability for children was 90%, and for adults 75% (P=.3). After we pooled data from children and adults, the survival probability between patients supported by a biventricular assist device was similar to those treated with a left ventricular assist device/ right ventricular assist device (94% vs 75%, respectively, P=.2). Patients with dilated cardiomyopathy had a trend toward better survival than those with other heart failure etiologies (92% vs 70%, P=.05) and a greater survival free from stroke (92% vs 64%, P=.01). Pump house exchange was performed in nine patients due to chamber thrombosis (n=7) and partial membrane rupture (n=2). There were 14 cases of stroke in eleven patients.Despite severe illness, patient survival on EXCOR was high, and the long-term overall survival probability following heart transplantation and recovery was advantageous. Treatment safety was satisfactory, although still hampered by thromboembolism, mechanical problems, and infections.
|
|
| 10. |
|
|
