| 1. |
- Alfvén, Tobias, et al.
(författare)
-
Agenda 2030 och målen för en hållbar utveckling angår oss alla
- 2020
-
Ingår i: Läkartidningen. - 0023-7205. ; 117
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The 2030 Agenda for Sustainable Development and its seventeen Sustainable Development Goals were adopted by the United Nations General Assembly in 2015. It is a bold agenda for global social, environmental and economic development, with human health as a central theme. Even though substantial improvements in health have been achieved during the last decades, every year over 5 million children die, mostly from preventable causes, and 300 000 women die in conjunction with childbirth. Premature deaths from non-communicable diseases are increasing, and our ability to treat infections is under threat through widespread anti-microbial resistance. Climate change is recognized as the biggest threat to health in our time. When the world now starts to plan for how society and our health systems should be reorganized after the COVID-19 pandemic the 2030 Agenda could and should play a central role. In this context, Agenda 2030 provides an ambitious roadmap for development, with its emphasis on collaboration across borders and disciplines. The agenda is achievable but reaching its goals will require strong commitment at all levels and societal change on a large scale.
|
|
| 2. |
- Alfvén, Tobias, et al.
(författare)
-
Agenda 2030 och målen för en hållbar utveckling angår oss alla [The 2030 Agenda for Sustainable Development - an important opportunity to improve global health]
- 2020
-
Ingår i: Läkartidningen. - : Sveriges Läkarförbund. - 0023-7205 .- 1652-7518. ; 117
-
Forskningsöversikt (refereegranskat)abstract
- The 2030 Agenda for Sustainable Development and its seventeen Sustainable Development Goals were adopted by the United Nations General Assembly in 2015. It is a bold agenda for global social, environmental and economic development, with human health as a central theme. Even though substantial improvements in health have been achieved during the last decades, every year over 5 million children die, mostly from preventable causes, and 300 000 women die in conjunction with childbirth. Premature deaths from non-communicable diseases are increasing, and our ability to treat infections is under threat through widespread anti-microbial resistance. Climate change is recognized as the biggest threat to health in our time. When the world now starts to plan for how society and our health systems should be reorganized after the COVID-19 pandemic the 2030 Agenda could and should play a central role. In this context, Agenda 2030 provides an ambitious roadmap for development, with its emphasis on collaboration across borders and disciplines. The agenda is achievable but reaching its goals will require strong commitment at all levels and societal change on a large scale.
|
|
| 3. |
- Ekman, Anna-Theresia, et al.
(författare)
-
Prevalence of children under five with disabilities in Sierra Leone in 2017: Insights from a population-based multiple indicator cluster survey
- 2023
-
Ingår i: Disability and Health Journal. - : ELSEVIER SCIENCE INC. - 1936-6574 .- 1876-7583. ; 16:4
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Background: Children with disabilities have been low on the agenda of child health, including in Sierra Leone, and there are still many gaps in our knowledge and understanding of the issue.Objective: To estimate the prevalence of children with disabilities in Sierra Leone using functional difficulty as a proxy and to understand the factors associated with disabilities among children two to four years living in Sierra Leone.Methods: We used cross-sectional data from the Sierra Leone 2017 Multiple Indicator Cluster Survey. Disability was defined using a functional difficulty definition with additional thresholds used to define children with severe functional difficulty and multiple disabilities. Logistic regression models estimated odds ratios (ORs) of childhood disability and how they were associated with socioeconomic factors and living conditions.Results: Prevalence of children with disabilities was 6.6% (95% confidence interval (CI) 5.8-7.6%) and there was a high risk of comorbidity between different functional difficulties. Children with disabilities were less likely to be girls (adjusted odds ratio (AOR) 0.8 (CI 0.7-1.0) and older (AOR 0.3 (CI 0.2-0.4)), but more prone to be stunted (AOR 1.4 (CI 1.1-1.7)) and have younger caregivers (AOR 1.3 (CI 0.7-2.3)).Conclusion: The prevalence of disabilities in young Sierra Leonean children was comparable to other countries in West and Central Africa when using the same measure of disability. Preventive as well as early detection and intervention efforts are recommended to be integrated with other programs, e.g vaccinations, nutrition, and poverty reducing programs.(c) 2023 The Authors. Published by Elsevier Inc. This is an open access article under the CC BY license (http://creativecommons.org/licenses/by/4.0/).
|
|
| 4. |
- Einberg, Afrodite Psaros, et al.
(författare)
-
Prevalence of chronic hepatitis C virus infection among childhood cancer survivors in Stockholm, Sweden
- 2019
-
Ingår i: Acta Oncologica. - : TAYLOR & FRANCIS LTD. - 0284-186X .- 1651-226X. ; 58:7, s. 997-1002
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Background: Childhood cancer survivors treated before 1992, when blood donor screening for hepatitis C virus (HCV) infection was introduced, are at risk of transfusion-transmitted HCV infection. A national HCV screening campaign targeting blood transfusion recipients was launched in Sweden in 2007-2010. The aims of this study were to, among adult childhood cancer survivors in Stockholm County, investigate the prevalence of HCV infection, the natural course of infection, treatment outcome and anti-HCV testing frequency before, during and after the screening campaign and finally to actively screen the untested ones.Material and Methods: This was a combined retrospective register based and prospective screening study of adult childhood cancer survivors (n=686) treated for malignancy in Stockholm before 1992. In the first part, we investigated the prevalence of HCV infection and previous anti-HCV testing, and in the second part, we actively traced and HCV-screened the remaining untested cohort living in Stockholm. Analysis of previous documented anti-HCV tests in medical records, laboratory records, and the national communicable disease registry was performed. In the second part, 231 presumably untested individuals were contacted by mail and offered an anti-HCV test. The natural course of HCV infection and treatment outcome was analyzed for those found to be chronically infected.Results: In total, 235 patients were tested and 11 were HCV-RNA positive. The overall prevalence of chronic HCV infection among the tested childhood cancer survivors was thus 4.7% (95% CI = 2.6-8.2%), which is almost 10 times higher than the national prevalence of 0.5%. Only 12% of the Stockholm cohort were tested during the screening campaign in 2007-2010, while the test uptake using active tracing screening within this study was 40% (p<.001).Conclusion: With today's effective treatment options, active tracing and HCV screening of childhood cancer survivors are recommended.
|
|
| 5. |
-
Global hälsa : en praktisk guide
- 2023. - 2
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Introduktion: Behovet av ett globalt perspektiv på hälsa.Det har gått fem år sedan Global Hälsa – En praktisk guide släpptes. Sedan dess har världen förändrats. Covid-19-pandemin har i grunden påverkat förutsättningarna för den global hälsan och visar på hur svårt det är att isolera sig från globala hälsohot. Hälsokonsekvenserna av klimatförändringarna, liksom hälso- och sjukvårdens klimatpåverkan har tydliggjorts. Fler väpnade konflikter, inklusive kriget i Ukraina, riskerar många år av folkhälsoarbete. I kriser drabbas de fattigaste hårdast. Detta gäller globalt såväl som i Sverige.I årets halvtidsgenomgång av världens utvecklingsagenda, Agenda 2030 och de globala målen, konstateras att många viktiga framsteg har gjorts, men att dessa hotas av det förändrade världsläget. Ett förnyat fokus på globala hälsofrågor krävs och här är svensk kunskap viktig. Många av de utmaningar som Sverige står inför delar vi dessutom med andra länder, såsom till exempel personalbrist, som leder till stängda vårdplatser och för låg täckning i primärvården. Här kan vi lära av varandra.Svenska Läkaresällskapet har sedan 2013 aktivt arbetat med globala hälsofrågor, med övertygelsen om att större medvetenhet om global hälsa kan minska konsekvenserna från världens gemensamma utmaningar. Sedan den förra guiden kom ut har läkaresällskapet bidragit till mobilisering och kunskapsspridning om Covid-19 under pandemin, en hybridkonferens om planetär hälsa har hållits med världsledande forskare, och svensk hälso- och sjukvårds möjligheter att stötta den ukrainska befolkningen under pågående krig har lyfts i en webinarie-serie.Liksom förra gången är guiden framtagen av läkarstudenter och läkare tidigt i karriären under handledning av kommittén för global hälsa. Den är tänkt som ett handfast stöd för de som vill engagera sig för global hälsa – genom klinik, forskning eller folkhälsoarbete och berör bland annat hälso- och sjukvårdens utmaningar i omställningen till ett klimatneutralt samhälle.Fältets ambition om att skapa alltmer jämlika samarbeten, genom att ifrågasätta äldre beslutsstrukturer, berörs också som en röd tråd genom guiden.Därför vill vi rikta ett stort tack till de studenter och yngre läkare som med vägledning av projektledarna har möjliggjort denna nya och förbättrade upplaga av guiden!Tillsammans kan vi verka för förbättrad hälsa, här hemma och utomlands!
|
|
| 6. |
- Velin, Lotta, et al.
(författare)
-
Studenter - kraften för en progressiv rörelse för global hälsa?
- 2021
-
Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift. - : Karolinska institutet. - 0037-833X. ; 98:2, s. 244-251
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Engagemang i global hälsa innebär stora möjligheter för lärande och personlig utveckling för studenter. Utöver den personliga nyttan för studenten tror vi att studenter utgör en samlad kraft för den progressiva global hälsa-rörelsen. I denna text vill vi dela ett studentperspektiv utifrån erfarenheter från två studentföreningar - Svenska Läkaresällskapets Kandidat- och Underläkarförening samt IFMSA-Sweden. För att belysa frågan presenterar vi även resultaten från en enkät vi genomfört bland svenska läkarstudenter.
|
|
