| 1. |
|
|
| 2. |
- Ferlin, Maria
(author)
-
Biologisk mångfald i läroböcker i biologi
- 2014
-
Doctoral thesis (other academic/artistic)abstract
- The aim of this thesis is to analyse offered meaning, that is, what and how subject content is communicated to the recipients. In this case the subject content is biological diversity and the communicative artefacts are biology books for the latter grades in the Swedish compulsory school. The four papers cover aspects of biodiversity in biology books (I), connections between biology books and the world outside school (II), the definition of the species concept and the use of the concept species in textbooks and in pupils' assertions (III), and finally how instances of modes are connected in a multimodal text and how the design of texts may affect the possibilities of meaning making (IV). The biology books used for data collection are multimodal texts with different types of written text and a rich amount of illustrations. The collected data was primarily used for content analysis but also to explore the design of the books. In paper III and IV data was also obtained by two questionnaires to students. Data is analysed and the results are discussed on the basis of a social semiotic theory of communication and meaning making. The books contain many facts about biological diversity, but the concept is not defined explicitly in several of them. In relation to human beings and human activities are beneficial aspects of biological diversity given precedence over ethical, aesthetic and economic aspects. The results also show that the books contain inaccuracies and questionable formulations regarding biodiversity, as well as simplifications and colloquial expressions rather than scientifically accurate terminology. Direct address, anthropomorphism, analogies and connections to life outside school are also found in the books. To recognize themselves in many of the connections to everyday life, pupils need to have visited many habitats in different seasons. The use of concepts is an area where there is a great potential for change. The species concept can be seen as an example of how a concept is introduced early and that understanding is taken for granted in the remaining text. Responses from the questionnaires suggest that more time needs to be given to basic biological concepts and that a big amount of instances of modes may impede meaning making. Textbooks are compromise products created to suit a diverse audience. There is a risk that the offered meaning of the books is not consistent with the perceived meaning of the students. The results of the thesis may contribute to reduce the gap between offered and perceived meaning. If awareness is raised about the problems pupils may face when using textbooks, the teachers' and the authors' ability to support meaning making may increase.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Ferlin, Maria
(author)
-
Extramuralt lärande : elevers attityder och lärande i samband med "Tema Energi" på Navet, ett science center i Borås
- 2004
-
In: Tsunami. - 1651-5803. ; :1
-
Journal article (pop. science, debate, etc.)abstract
- "Ett besök på ett science center lämnar ofta varaktiga spår och kan spela roll för barns val senare i livet.” Så lyder den inledande meningen på beskrivningen av ett projekt jag är delaktig i. Projektet rör extramuralt lärande och är ett samarbete mellan forskare och lärare vid Göteborgs Universitet, Chalmers tekniska högskola, högskolorna i Borås, Falun och Skövde, tre mindre science center (Navet i Borås, Falu Vetenskapscenter och Balthazar i Skövde), projektet Slagkraft på Liseberg och tävlingen Teknikåttan. Extramuralt lärande innebär lärande i samband med aktiviteter av olika slag, vilka förekommer utanför skolans väggar, och har som målsättning att bidra till lärande hos deltagarna. I projektbeskrivningen finns bland andra frågeställningarna ”Vilket stöd behöver lärare för att kunna utnyttja extramurala aktiviteter? Hur skall samarbetet mellan ett science center och skolor utformas för att stödja lärarnas och elevernas arbete?” Min roll i projektet är att undersöka vilket stöd lärare behöver för att de och deras elever skall få ut så mycket som möjligt av ett besök på Navet, som är Borås kommuns science center. Det övergripande syftet med studien är att ge underlag för hur verksamheten vid Navet kan utvecklas för att ge bättre förutsättningar för extramuralt lärande.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Ferlin, Maria
(author)
-
Om artbegreppet och organismers släktskap : en multimodal innehållsanalys med kvantitativa inslag av svenska läroböcker i biologi för grundskolans senare år
- 2010
-
Conference paper (peer-reviewed)abstract
- Elevers uppfattningar om naturvetenskapliga begrepp har länge varit föremål för forskares intresse men ett begrepp som sällan undersökts är artbegreppet. Att många elever har bristande kunskaper om arter och deras släktskap och att de har svårigheter att tyda evolutionära släktträd finns det flera studier om. Trots betydelsen inom biologin är artbegreppet inte oproblematiskt även om det finns en enighet bland biologer om vikten av en grundläggande enhet. Denna studies syfte är att analysera hur artbegrepp och systematik presenteras i biologiböcker för årskurs 6-9, att jämföra böckernas förklaringar med vetenskapliga sådana, samt att belysa tänkbara konsekvenser för elevers lärande. Ett multimodalt synsätt på texter och ett designteoretiskt perspektiv utgör studiens teoretiska ramverk. Olika semiotiska resurser (modes) i böckerna kan samverka för meningsskapande men gör inte alltid det. Läroböcker kan inte ses som isolerade företeelser utan som artefakter i ett intertextuellt, kontextuellt och kulturellt sammanhang. Urvalet är de sex läroböcker i biologi för årskurs 6 till 9, som fanns att köpa i Sverige 2009. En kvantitativ innehållsanalys användes för att ge underlag för jämförelser. De sidor där artbegreppet presenteras analyserades med en multimodal metod. Resultatet visar att många modes används i böckernas uppbyggnad och att graden av samverkan mellan olika modes varierar. Genomgående används det biologiska artbegreppet och det introduceras tidigt i böckerna och då ofta som ett konstant fenomen. Förekomsten av ordet ”art” varierar stort både mellan och inom böckerna. Som mest förekommer det 30 gånger på ett uppslag. I avsnitten som presenterar olika organismer använder författarna även andra ord än systematiskt vedertagna taxa såsom grupper, sorter och typer. Systematik på nivåer över familjer skiljer sig mellan böckerna. I samtliga böcker används illustrationer för att visa organismers släktskap och utveckling. Dessa varierar från kladogram till knotiga träd. I flera av kladogramen saknas tidsaxlar och flera av släktträden får läsaren själv tolka innebörden i utan stöd från böckerna. Resultaten, som har relevans för såväl lärarutbildare som verksamma biologilärare, tyder på att artbegrepp och systematik presenteras på sätt som kan bidra till att elevers vardagsföreställningar stärks. De multimodala analyserna indikerar att det finns stora utvecklingspotentialer i dagens biologiböcker. Naturvetenskapliga processer skulle kunna lyftas fram istället för de faktafyllda avsnitt om växter och djur som tonåringar gärna prioriterar bort. Evolution skulle kunna vara ett område att utgå från istället för att avsluta med i läroböckerna.
|
|
