| 1. |
- Bygdell, Cecilia, 1974-
(författare)
-
Omsorgsfylld landsbygd : Rumsliga perspektiv på åldrande och omsorg på den svenska landsbygden
- 2014
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The aim of this thesis is to study the intersection of rural areas, ageing and care. It is based on interviews with elderly and caregivers carried out in the municipality of Heby in the middle of Sweden. Care is given a broad definition and includes help with many daily activities given by family members, the public sector, the private sector, voluntary organisations and neighbours.The studied rural area is described as filled with care, as there exist people with care needs and caregivers from several sectors. Together the elderly and their caregivers create a landscape of care which they strive to describe as characterized by mutual dependency and carefulness, as well as created between formal and informal relationships. The different care givers are dependent on, complement and sometimes exclude each other.With an increasing trend with ageing in place, the own home is becoming more Important for the rural aged. This creates special careneeds, and reshapes the home physically and gives it and the local community a specific meaning. The own home and its surroundings are seen as consisting of physical features, social relationships and memories of the lived life. The own home is both seen as a place where the elderly can be independent and as a place where they are dependent, which defines the home as a contradictory place.The study wants to contribute to a more developed theoretical understanding of the rural with an age and care perspective. Above all it is stressed that the rural is filled with care relations. Also it is stated that the elderly live in a constantly changing rural society and that the rural is placed between a material and social understanding respectively between the concepts of periphery and center.
|
|
| 2. |
- Kardell, Örjan, 1963-
(författare)
-
Hägnadernas roll för jordbruket och byalaget 1640-1900
- 2004
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Avhandlingen har en tvärvetenskaplig inriktning och avser att belysa hankgärdesgårdens betydelse från 1640 – 1900 på flera plan: virkesbehov; arbetsbehov; funktion inom byalaget. Avhandlingens grundläggande hypotes är att hägnaderna ökade över tiden. Därmed blir avhandlingens huvudfrågeställning att med rimlig säkerhet försöka fastställa hur mycket gärdesgårdar det fanns vid undersökningsperiodens början samt att se om dessa ökade över tiden eller ej? Går det vidare att se några skillnader över tiden vilka kan förklaras av naturgeografiska förhållanden (skogs-, mellan- och slättbygd) eller rådande historiskt trädessystem (en-, två- eller tresäde)? En naturlig följdfråga är om gärdesgårdarna till slut ökade så mycket att de blir en belastning för jordbruket och därmed tvingar fram en övergång till andra metoder att åtskilja betande djur från växande gröda, vallning och tjudring, eller alternativt framtvingar en övergång till andra typer av hägnader och material, stenmurar och jordvallar. Det äldre historiska kartmaterialet, etnologiska frågelistesvar, krigsarkivets husesynsprotokoll samt beskrivningar till sockenkartorna från perioden 1845 – 1860 är centrala källmaterial. Delundersökningarna baserade på äldre storskaliga lantmäterikartor och husesynsprotokoll konvergerar och visar att hägnaderna ökade över tiden. Vid sekelskiftet 1700 torde det ha funnits omkring 550 000 kilometer gärdesgårdar i landet. Dessa hade ökat till omkring 1 000 000 kilometer vid mitten av 1800-talet. Skogstillståndet eller brist på lämpligt stängselvirke i närområdet hade generellt sett inte någon inverkan på valet av hägnad. Det krävs en mycket långvarig skogsbrist – troligen mer än ett par århundraden – liktydigt med att avståndet till närmast tillgängliga virkesresurs blir för långt, för att en förändring av hägnadstypen skall inträda. De förändringar som sker med hägnadsbeståndet och betesorganisationen under 1800-talets andra hälft förklaras bäst av den kombinerade effekt som laga skifte (1827) och 1857 års stängselförordning får på hägnadssystemens fysiska placering. Innan skiftet hade hägnaderna huvudsakligen varit placerade kring inägomarken men trängdes av skiftet samt stängselförordningen ut i rågångarna till de genom skiftet uppkomna nya fastigheterna, lägen som i många fall i en tidigare lagstiftning inte omfattats av hägnadsplikt. Fårstammens radikala minskning under 1800-talets andra hälft medför att glesare gärdesgårdar, sammanhållna av vidjor istället för som tidigare med hankar, börjar användas.
|
|
| 3. |
- Larsson, Bo, 1957-
(författare)
-
De glömda verkstäderna : En studie av två familjeföretag på den uppländska landsbygden ca 1930 - 2000
- 2008
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The thesis studies two small family businesses situated in the rural area of Uppsala County. Both were active during the twentieth century (1933 and henceforth and 1936 – 1976 respectively) and had the agriculture surroundings and bigger industries as their principal customers. Workshops of this kind have existed in a great number. Despite this they are hardly mentioned in scholarly literature concerning the Swedish twentieth-century industrial development. This has concentrated mainly on large industries; the time period has also been characterized as “the highly industrialized epoch” with large-scale production and rationalization as its distinctive features. The overall purpose of the thesis is therefore to analyse and highlight the function of these workshops. Four related questions are in focus, each one discussed in a particular section: the production process; the relation workshop – family; the relation workshop – surroundings (i.e. customers and employees); the motives of the owners. The close connection with family members as well as with customers and employees are shown in various ways. It is also maintained that profits were not the prime mover of the owners. The thesis is based on interviews combined with a number of other sources. Among the latter are photographs and artefacts. By following a context gathering method, it is possible to use the most important product from each workshop as a guiding principle through their activities. Another important analytic method used is the analysis of how different work tasks in the family related to each other and to the workshop.
|
|
