| 1. |
- Ahlin, Lena, et al.
(författare)
-
Narrativ teknik och känsla i Hemingways "Hills Like White Elephants"
- 2023
-
Ingår i: Litteraturdidaktik och känslor: Konferensvolym 2021. - : Stockholm University Press.
-
Bokkapitel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- I kapitlet ”Narrativ teknik och känsla i Hemingways ’Hills Like White Elephants’” utgår vi från frågan om det huruvida samtidigt vara känslomässigt berörd av en text och förhålla sig kritiskt till den. I en undersökning av förhållandet mellan estetisk form och känslor argumenterar vi för att kritisk närläsning kan vara ett helt nödvändigt första steg för att uppfatta karaktärers känslor och för att som läsare själv känna känslomässigt engagemang för en text. Analysen fokuserar på de känslor “Hills Like White Elephants” förmedlar genom sin minimalistiska form. Kapitlet diskuterar den effekt formen kan ha på läsaren men snarare än att försöka slå fast vilka känslor som kan eller bör genereras menar vi att pedagogens uppgift främst är att sträva efter att ge studenterna en beredskap för att ta till sig konstverket, det vill säga, arbeta med det som Felski kallar attunement. Vi föreslår tre huvudområden att arbeta med i klassrummet för att uppnå en djupare textförståelse som i sin tur kan leda till attunement. Det första är kulturell och litterär kontext: vad behöver läsaren veta om modernismen för att förstå ”Hills Like White Elephants”? Det andra är analys av miljö, vilket inbegriper bland annat betydelsen av plats men också språkliga konstruktioner och symbolism. Slutligen diskuteras förhållandet mellan karaktärernas känslor och läsarens samt frågan om huruvida det är rimligt att ha som mål att dessa båda parter ska dela känslotillstånd.
|
|
| 2. |
- Freij, Maria
(författare)
-
Afterword
- 2022
-
Ingår i: Two Thirds North 2022. - : Stockholm University Press.
-
Bokkapitel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 3. |
- Freij, Maria
(författare)
-
Foreword
- 2022
-
Ingår i: Two Thirds North 2022. - : Stockholm University Press.
-
Bokkapitel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 4. |
- Ahlin, Lena, et al.
(författare)
-
Feedback and (self-) assesment
- 2016
-
Ingår i: Högskolepedagogisk debatt. - Kristianstad : Kristianstad University Press. - 2000-9216. ; :2, s. 79-86
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 5. |
- Ahlin, Lena, et al.
(författare)
-
Feedback and (self-) assesment
- 2016
-
Ingår i: Högskolepedagogisk debatt. - : Kristianstad University Press. - 2000-9216. ; :2, s. 79-86
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 6. |
- Ahlin, Lena, et al.
(författare)
-
Feedback and (self-)assessment
- 2016
-
Ingår i: Högskolepedagogisk debatt. Tema: återkoppling. - Kristianstad : Kristianstad University Press. - 2000-9216. ; :2, s. 79-87
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 7. |
- Ahlin, Lena, 1966-, et al.
(författare)
-
Going forward with feedback : On autonomy and teacher feedback
- 2014
-
Ingår i: Text analysis. - Kristianstad : Kristianstad University Press. - 9789187973000 ; , s. 42-58
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Language teachers often complain that they are becoming “composition slaves” (Hairston 1986) spending an inordinate amount of work on giving feedback on students' texts. This might be particularly true of L2 teachers as several studies indicate that students prefer teacher feedback to peer feedback, particularly in L2 learning (Zhang 1995; Ferris 1995; Hyland 1998). While the ultimate goal of teacher-written feedback is a student who is able to assess her own work critically and successfully edit her own text, there is an obvious risk that the “over-dependence on teacher feedback [will] lower the students’ initiative and lead to fewer self-initiated corrections” (Miao, Badger and Zhen 2006). This paper probes the limits and implications of teacher feedback focusing on the question of whether teacher feedback generates dependent students. When does feedback go from being constructive to impeding development of independence? The idea of dependence is further considered in relation to current debates about the rise of “therapeutic education” in which students are discussed in terms of “vulnerability” (Füredi 2004; Ecclestone and Hayes 2009). To what extent should not only the cognitive but also the emotional needs of the students shape the nature of teacher feedback? The paper concludes by suggesting that the challenge for teachers is not to assume the role of therapists but to encourage reflective education through clarity about academic goals, and a sense of progression throughout the various stages of education.
|
|
| 8. |
- Ahlin, Lena, et al.
(författare)
-
"Måste man verkligen läsa hela boken?" : Är noveller framtiden i engelskklassrummet?
- 2023
-
Konferensbidrag (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Studenter läser inte lika mycket som tidigare och studenter från studieovana bakgrunder än mindre (Forskarpodden 2019). De långa litteraturlistor vi kanske minns från vår egen studietid har krympt och månget personalrumssamtal har handlat om att studenterna kommer oförberedda – de har inte läst boken, kanske inte ens köpt den. Om de har läst, har de inte alltid läst klart. Läsandet går långsamt, till skillnad från det de får till sig från andra medier (Persson 2012) och betydelsen av begreppen allmänbildning och bildning har förändrats: ”[d]en kanoniserade kunskapen är inte lika given längre” (Sörlin 2019, s. 129). Vår presentation handlar om hur vi bemött dessa förändringar i våra kurser i engelska inom ämneslärarutbildningen 7–9, och hur vi under de senaste tio åren gått över till att primärt arbeta med noveller i stället för romaner, vilket innebär både mindre och mer läsning för studenterna – novellen ställer inte samma krav på uthållighet i läsningen som romanen, men desto större krav på djup och precision på grund av den densitet den besitter. Vi diskuterar didaktiska vinster och förluster i ett samtal om hur vi arbetat med noveller i klassrummet i litteraturundervisning och i kurser i kreativt skrivande. Vi fokuserar på tre noveller skrivna på engelska: Edna O’Briens ”Sister Imelda”, T. Coraghessan Boyles ”Greasy Lake” och William Trevors ”Beyond the Pale”. Referenser: Boyle, T. Coraghessan, 1986, “Greasy Lake”, i The Art of the Tale, Daniel Halpern ed., New York: Penguin. Forskarpodden Uppsala Universitet 2019, ”Avsnitt 50: Läsningen minskar bland unga”, podcast: https://forskarpodden.podbean.com/e/lasandet-minskar-bland-unga/ O’Brien, Edna, 1986, “Sister Imelda”, i The Art of the Tale, Daniel Halpern ed., New York: Penguin. Persson, Magnus, 2012, Den goda boken: Samtida föreställningar om litteratur och läsning. Lund: Studentlitteratur. Sörlin, Sverker, 2019, Till bildningens försvar, Stockholm: Natur & Kultur. Trevor, William, 1986, ”Beyond the Pale”, i The Art of the Tale, Daniel Halpern ed., New York: Penguin.
|
|
| 9. |
- Ahlin, Lena, et al.
(författare)
-
Narrativ teknik och känsla i Hemingways "Hills Like White Elephants"
- 2021
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna presentation fokuserar på förhållandet mellan estetisk form och mottagarens känslor i Ernest Hemingways novell ”Hills Like White Elephants” (1927). Denna korta text använder sig av ett objektivt/dramatiskt berättarperspektiv och består nästan enbart av dialog mellan en man och en kvinna på en järnvägsstation mellan Barcelona och Madrid. I väntan på att tåget till Madrid ska komma sitter de i stationens bar och samtalar om den ”operation” som kvinnan ska genomgå vid resans slut. I den här presentationen belyser vi hur man genom några tolkningsstrategier kan bygga upp läsarens ”attunement” (Felski 2020) gentemot texten—och kanske till och med öppna upp för att läsaren till och med kan uppleva empati (Keen 2007). Som bland andra Maria Nikolajeva noterar verkar det som om att ju mer en läsare får veta om de fiktiva karaktärernas inre liv, desto större är sannolikheten att läsaren faktiskt blir känslomässigt engagerad i en text (81). Vi menar att Hemingways text, vars gestaltande av känslor kännetecknas av en minimalism som ställer stora krav på läsarens förmåga att tolka vad karaktärerna egentligen pratar om, till en början främst skapar en känsla av irritation och frustration hos läsaren. Denna känsla speglas också av textens karaktärer och kan förstås som ett uttryck för brist på agens; en slags ”ugly feeling” beskriven av Sianne Ngai (2007). Klassrumsarbete med denna text bör, föreslår vi, börja med en kort introduktion till kontexten, dvs modernismens typiska stil och stämningar, och därefter fokusera på miljön, speciellt betydelsen av ”tröskeln” (limen) som en plats kännetecknande en övergång från en geografisk och/eller social situation till en annan och där jaget kan destabiliseras och kan omformuleras (Turner 57; Kinsley 48). Vi föreslår även några konkreta klassrumsövningar med fokus på stil och ton för att komma åt textens känslouttryck.
|
|
| 10. |
|
|
