| 1. |
- Glimskär, Anders, et al.
(författare)
-
Utveckling av flygbildsmetodik och indikator för åkermarkens arrondering
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport beskriver underlag och möjligheter till presentation av resultat för en ny miljömålsindikator som kan följa utvecklingen för åkermarkens arrondering (form och storlek). Indikatorn baseras på mätningar av åkermarkens kantlängd och areal, och kan användas för att beskriva åkermarkens förekomst, förändringar i brukande, förutsättningarna för förekomst av småbiotoper och därmed den biologiska mångfalden.Inom projektet har vi testat en metodik för avgränsning av åkermark i flygbilder från olika tider som underlag för att uppskatta förändringar. Testområde var de län som ingår i regional miljöövervakning via NILS, ”LillNILS”. Det stickprov som LillNILS har verkar vara funktionellt för att påvisa förändringar över tiden, för grupper av län. En dialog bör föras med Jordbruksverket om hur Blockdatabasen kan göras mer användbar och lättanvänd för denna typ av sammanställningar. Innan det är gjort är det svårt att göra en realistisk uppskattning av hur genomförbart det skulle vara med en uppföljning enbart baserad på Blockdatabasen.Utredningen betonar vikten av att skilja på olika typer av kanter för möjligheten att tolka förändringar, exempelvis kanter mellan två åkermarksytor och kanter mot annan mark. Redan i en grundinventering bör man kartera ”tidigare åkermark” (med begynnande igenväxning), eftersom de kanterna är föränderliga och av annan karaktär än övriga.Metodiken för flygbildsinventering av åkerkanter bör ha tydliga definitioner och stor noggrannhet för att resultaten ska bli användbara för att belysa detaljförändringar, eftersom det kan ge stora skillnader i slutresultatet. För bakåtdatering i äldre flygbilder bör man redan från början ta in alla tidsskikt i arbetet, först det äldsta tidsskiktet och därefter jobba sig framåt i tiden.Rapporten innehåller också kostnadsuppskattningar för både bakåtdatering i äldre flygbilder och fortlöpande uppföljning av förändringar framåt i tiden. Eftersom det förstnämnda är en stor engångsinvestering, föreslår vi att den i huvudsak bör initieras och finansieras nationellt.
|
|
| 2. |
- Allard, Anna, et al.
(författare)
-
Småbiotopsuppföljning i NILS år 2008
- 2009
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport presenterar resultat för mängden av småbiotoper vid åkermark i det svenska landskapet. Analyserna görs på uppdrag av Jordbruksverket, som underlag för bl.a. utvärderingen av miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap. Särskilda rutiner har tagits fram för att aggregera olika variabler för att välja ut de småbiotoper som uppfyller de krav som Jordbruksverket har ställt upp, ur den befintliga databasen. Urvalet av småbiotoper är anpassat för att överensstämma med det urval av objekt som ingår i det s.k. KULT-stödet (miljöersättning till lantbrukare för skötsel av värdefulla natur- och kulturmiljöer) inom Jordbruksverkets Landsbygdsprogram. Arbetet har utförts vid institutionen för skoglig resurshushållning, Sveriges lantbruks-universitet, Umeå. Resultaten baseras på data från flygbildsinventeringen inom det nationella miljöövervakningsprogrammet NILS (Nationell Inventering av Landskapet i Sverige) vilket följer tillstånd och förändringar i det svenska landskapet och hur dessa påverkar förutsättningarna för den biologiska mångfalden. NILS finansieras av Naturvårdsverket, och ingår där i programområde Landskap. Ett viktigt syfte med programmet är att följa upp de nationella miljökvalitetsmålen för olika naturtyper och fungera som underlag för att se om genomförda policybeslut och miljövårdsåtgärder leder till önskade förbättringar
|
|
| 3. |
- Esseen, Per-Anders, et al.
(författare)
-
Analys av informationsbehov för Nationell Inventering av Landskapet i Sverige (NILS)
- 2004
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- På uppdrag av Naturvårdsverket har en informationsanalys utförts för att utreda prioriterade övervakningsbehov för programmet Stickprovsvis Landskaps Övervakning (SLÖ). Rapporten utgör underlag för det fortsatta arbetet med att ta fram vilken detaljinformation som ska ingå i SLÖ. Syftet har varit att göra en relevant analys av vilka frågeställningar och informationsbehov som olika kravställare prioriterar. Primära kravställare är de nationella miljökvalitetsmålen, olika myndigheter och organisationer samt internationella konventioner och EUdirektiv.Arbetet har huvudsakligen bedrivits i form av telefonintervjuer. Totalt har ett 90-tal personer från olika myndigheter, organisationer, företag, forskningsinstitut och universitet intervjuats.Den information som efterfrågats omfattar bl a: vilken variabel eller typ av information som bör övervakas, syfte, typ av analys (tillstånd, förändring, orsakssammanhang, prognoser), målpopulation (naturtyp, specifik biotop etc), redovisningsgrupper (naturtyp, geografisk och tematisk indelning, t ex miljöstöd), tidskrav (frekvens, specifika årtal) och eventuella krav på statistisk precision.Arbetet har skett naturtypsvis för fem olika naturtyper: jordbrukslandskap, urban miljö, våtmarker och stränder, skogslandskap samt fjällmiljö. I rapporten redovisas först utdatavariabler genererade av miljökvalitetsmål och andra kravställande dokument. Därefter ges korta sammanfattningar av allmänna synpunkter som framkommit vid intervjuerna.Föreslagna utdatavariabler och informationsområden har ställts samman i bruttolistor för respektive naturtyp. Variablerna har ordnats efter fallande prioritetsordning och har delats upp i fem olika kategorier: 1. processer och påverkan, 2, biotoper, 3. linjeelement, 4. punktelement, och 5. organismer. Övriga synpunkter på utformningen av SLÖ, särskilt med avseende på stratifiering, rutstorlek, omdrevsintervall, flygbildstolkning och nomenklatur har också ställts samman.Resultaten från intervjuerna visar att det finns ett mycket stort intresse för övervakning av biologisk mångfald i ett landskapsperspektiv. I jordbruksmiljö prioriterade man information inom tre områden: 1. ängs- och hagmarker, 2. småbiotoper (inklusive punkt- och linjeelement) och 3. odlingslandskapets sammansättning. I urban miljö efterfrågades information inom följande områden: 1. grönyteområden (träd- och gräsbevuxna), 2. äldre lövträd och bärande träd, 3. småbiotoper (småvatten, trädgårdar, ruderatområden) samt 4. rekreation och landskapsbild. För våtmarker och stränder urskiljdes sju olika informationsområden: 1. markavvattning, 2. naturlig eller påverkad vattenregim, 3. hävd, 4. markstörning och exploatering, 5. strukturell variation, 6. näringstillgång och kemisk påverkan, och 7. hotade och främmande arter. Viktiga informationsområden i skogslandskapet är: 1. störningsprocesser och människans påverkan, 2. landskapets sammansättning, 3. beståndsegenskaper, 4. strukturelement och 5. organismer. I fjällmiljö identifierades fyra olika områden: 1. renskötselns påverkan, främst genom bete och tramp, 2. barmarkskörning och linjära strukturer, 3. klimatförändringar, och 4. hotade arter och främmande arter.För fyra naturtyper ges förslag till prioriterade utdatavariabler i ett appendix.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
