| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Dahlman, Christian, et al.
(författare)
-
Balkongmålet - ett misslyckat prejudikat
- 2024
-
Ingår i: Festskrift till Peter Westberg. - 9789154405848 ; , s. 109-124
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Hardenberger, Alexander
(författare)
-
Bevisbördans placering i fordringsmål - en rättsfallsstudie
- 2018
-
Ingår i: Svensk Juristtidning. - 0039-6591. ; :4/18, s. 360-374
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- ”De skäl som anförs i ’Tandläkarens olycka’ (NJA 2014 s. 364) rörande bevisbördans placering bygger i huvudsak på att ett påstående om försträckning står emot ett påstående av benefik karaktär …. De kan därför inte anses göra sig gällande med samma styrka när ett påstående om försträckning står emot ett påstående om betalning. […] Mot denna bakgrund finns anledning att i nu diskuterade fall falla tillbaka på huvudregeln, nämligen att den som påstår försträckning har bevisbördan för påståendet.” Citatet är taget ur Högsta domstolens dom den 22 december 2017 i mål nr T 5183-16 (nedan Terrys Restaurang). Genom avgörandet har Högsta domstolen frångått det missbruksresonemang som lanserades i Tandläkarens olycka och fastslagit att resonemanget inte är tillämpligt då svarandens förklaring till mottagandet av pengar inte är av benefik karaktär. I denna artikel analyseras och problematiseras de båda avgörandena från ett processrättsligt perspektiv. Slutsatsen är att Högsta domstolen skapat ett oförutsägbart rättsläge där karaktären på svarandens förklaring är avgörande för hur bevisbördan placeras.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Hardenberger, Alexander
(författare)
-
Bevisbördans placering i fordringsmål II — särskilt om förhållandet mellan den civilrättsliga regeln och föremålet för bevisbördan
- 2019
-
Ingår i: Svensk Juristtidning. - 0039-6591. ; :7/19, s. 705-720
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Författaren har i en tidigare artikel diskuterat Högsta domstolens praxis avseende bevisbördans placering i fordringsmål med utgångspunkt i rättsfallen ”Tandläkarens olycka” (NJA 2014 s. 364) och ”Terrys Restaurang” (NJA 2017 s. 1094). I artikeln presenteras bl.a. två alternativa tolkningar av rättsfallet ”Tandläkarens olycka”. Den 6 februari i år meddelade Högsta domstolen dom i NJA 2019 s. 23, ”Den betalande sambon”. I domskälen (se p. 13 sista meningen) uttalar Högsta domstolen att ”Tandläkarens olycka” ska förstås vila på en civilrättslig regel om särskild återkravsrätt. Nedan diskuteras dels konsekvenserna av det klargörande som Högsta domstolen gör rörande förståelsen av ”Tandläkarens olycka”, dels tillämpligheten av den princip som skapades genom samma rättsfall.
|
|
| 9. |
- Hardenberger, Alexander
(författare)
-
Den successiva relevansens princip — några reflektioner med anledning av Högsta domstolens domvillobeslut i NJA 2019 s. 802
- 2020
-
Ingår i: Svensk Juristtidning. - 0039-6591. ; :7/20, s. 546-570
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Under mitt dryga år som doktorand i processrätt på juridiska fakulteten vidLunds universitet har frågor om i vilken turordning en domstol ska pröva olika faktapåståenden inom ramen för ett dispositivt tvistemål uppkommit förvånansvärt ofta. Vid diskussioner med domare, advokater och akademiker har åsikterna inte alltid varit samstämmiga och när jag hänvisat till vad vi inom processrätten kallar den successiva relevansens princip har förståelsen för denna princip varierat. När Högsta domstolen (HD) i oktober 2019 tydliggjorde sin syn på frågan var det därför ett välkommet klargörande. I artikeln presenteras några reflektioner med anledning av domstolens uttalande.
|
|
| 10. |
|
|
