| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Haugum, Dag, 1956-
(författare)
-
Långtidsstudie av byggnader i trä i kallt klimat
- 2019
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract
- För 30 år sedan uppfördes en svensk forskningsstation, Wasa, i Antarktis. Huvudbyggnaden konstruerades utifrån erfarenheter från svenska fjällstugor. Ett av syftena var att visa att svensk träbyggnadsteknik fungerade väl i det arktiska klimatet. Initiala byggfysiska mätningar gjordes. Att använda en träkonstruktion till en forskningsstation i Antarktis var unikt vid denna tidpunkt. Under sydsommaren 2019-20 finns möjlighet att för första gången sedan 1990 göra en uppföljande undersökning av byggnadens påverkan av klimatet som kännetecknas av stora dygnsvariationer i temperatur och av stora vindlaster i kombination med stark kyla och drevsnö. Analys görs av byggnadens uttorkning/täthet och hur detta påverkar inträngning av fukt i form av drevsnö. Byggnadens utformning gör att vi kan jämföra olika konstruktionslösningar på plats. Jämförelse kommer att göras med den intilliggande finska stationen som är byggd enligt helt andra principersamt med motsvarande byggnader i Skandinavien.
|
|
| 7. |
- Haugum, Dag, 1956-, et al.
(författare)
-
Långtidsstudie av byggnader i trä i kallt klimat: Undersökning av den drygt 30 år gamla svenska forskningsstationen Wasa i Antarktis
- 2022
-
Rapport (refereegranskat)abstract
- Trä är historiskt ett av våra vanligaste byggmaterial och ur klimatsynpunkt framhålls det ofta även som framtidens byggmaterial. Men hur står sig då dagens träbyggnadsteknik mot kommande klimatutmaningar? Vi kan förvänta oss tuffare väder i form av större temperaturfluktuationer, kraftigare vindar och intensivare nederbörd. Om vi inte förbereder oss på rätt sätt kan misstag kosta oss såväl pengar som andra resurser och inte minst människors hälsa. För att blicka in i framtiden kan vi undersöka byggnader som redan idag är utsatta för extremt väder. På så sätt kan vi förutse kommande problem och förhoppningsvis hitta metoder att förebygga och undvika dem. I Antarktis byggdes ett svenskt trähus för drygt 30 år sedan utifrån erfarenheter från svenska fjällstugor. Byggnaden ingick i en svensk satsning på polarforskning och har tjänat som forsknings-station för åtskilliga Antarktisexpeditioner. Under sydsommaren 2019-2020 genomfördes en undersökning av hur träbyggnaden har klarat tre decennier i det hårda klimatet. Det visade sig att den i huvudsak klarat sig bra. Den har motstått vindstyrkor på 60 m/s. De kraftiga vindarna har dock fört med sig drivsnö som trängt in i minimala öppningar i konstruktionen. När snön sedan smält på grund av den kraftiga solstrålningen har vattnet orsakat smärre fuktskador och även vissa mögelangrepp. I några bärande ihåliga stålbalkar har omväxlande upptining och frysning lett till att materialet spruckit. I isoleringen i väggarna har det bildats fukt trots att man kan uppfatta klimatet som torrt. Stationen används endast en kortare tid under året. Resten av tiden är byggnaden ouppvärmd. Detta gör att väggarna inte torkar ut. Den kraftiga solstrålningen skapar vidare temperaturer på upp till 40 grader i väggarna. Detta leder till konvektion som försämrar isoleringsförmågan. Denna värme kan dock även utnyttjas för att minska energiförbrukningen när huset används genom att låta tilluften passera husets luftspalter. Undersökningen visar på vikten av att konstruera en tät fasad där vindgenererad fukt i fast eller flytande form inte kan tränga in. Byggnader som står ouppvärmda någon del av året löper vidare en hög risk för fukt i isolerande skikt i klimatskalet. När byggnaderna brukas kan uppvärmningskostnaderna minskas genom en kombination av värmeväxlare och tillförsel av extra värme via husets luftspalter Sammanfattningsvis kan sägas att trä som byggmaterial har många positiva egenskaper och att den studerade träbyggnaden i huvudsak har fungerat bra under de 30 åren i Antarktis. Man måste dock se upp med och utforma byggnader av trä så att de kan utstå temperaturrörelser och fuktvariationer utan risk för nedbrytning (mögel).
|
|
| 8. |
- Marklund, Stefan, et al.
(författare)
-
Cold Climate Research at Wasa
- 1990
-
Ingår i: Swedish Antarctic research programme. - Stockholm : Swedish Polar Research Secretariat. - 9197076929 ; , s. 42-46
-
Bokkapitel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 9. |
- Trofast, Tobias, et al.
(författare)
-
Utveckling av examination av examensarbeten på kandidatnivå
- 2012
-
Ingår i: 3:e Utvecklingskonferensen för Sveriges ingenjörsutbildningar. - Linköping. ; , s. 11-16
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Detta paper beskriver arbetet med att utveckla en modell för utveckling av examination av examensarbeten på kandidatnivå (UEX) vid Institutionen för Teknik och Naturvetenskap, Linköpings Universitet under läsåret 2010-2011.Modellen har utvecklats och testats vid utbildningsprogrammet Grafisk Design och Kommunikation (GDK), men med syfte att kunna appliceras även på andra kandidatprograms examensarbete.Det projektet prövat är om man kan höja kvaliteten på examensarbeten och effektiviteten i hanteringen av dessa jämfört med nuvarande modell. Modellen bygger på att tvärvetenskapliga kompetensgrupper med flera examinatorer granskar examensarbetenas kvalitet utifrån sina spetskompetenser. Vidare ersätts mycket av de individuella handledningarna med gruppseminarier för att få ett kunskapsutbyte mellan examensarbetena.Projektet har också mynnat ut i en gemensam bedömningsgrund för examensarbeten på kandidatnivå, samt en språkgranskningsmall som kan användas för att öka den språkliga kvalitén på examensarbetsrapporten.Genom enkätundersökningar både bland studenter, handledare och examinatorer har resultatet av modellen undersökts.Efter enbart ett års testande av modellen är det svårt att dra långtgående slutsatser. Resultatet har till viss del störts av förändringar av examensarbeteföreskrifterna vid Linköpings Universitet. De slutsatser som kan dras är att kompetensgrupperna med flera examinatorer skapar en kunskapsbrygga mellan examinatorerna samt en gemensam bedömningsgrund. En hel del slutsatser kan användas som rekommendationer för att ytterligare utveckla modellen.
|
|
| 10. |
-
Wasa i Antarktis : trähus i tufft klimat
- 2022
-
Konstnärligt arbeteabstract
- Utställningen handlade om den svenska forskningsstationen Wasa som uppfördes i Vestfjella i Dronning Maud Land 120 km från kusten i norra Antarktis under expeditionen SWEDARP 88/89. Det var ett forskningsprojekt finansierat av Energimyndigheten där syftet var att över tid studera hur ett trähus klarar ett tufft klimat likt Antarktis så man kan förbättra byggandet inför potentiella framtida klimatförändringar. Dag Haugum, universitetsadjunkt på Institutionen för teknik och naturvetenskap vid LiU (tidigare anställd vid Luleå tekniska högskola vid tiden för projektets start) var med och byggde stationen. Sen tidigare fanns där en mindre svensk station, Svea. Wasa är en bas för olika svenska forskargrupper men för Dag och hans kolleger är stationen i sig ett forskningsobjekt där och har sedan dess återvänt ett par gånger för att studera husets status. Förutom byggandet och forskningen kring Wasa berättade utställningen om Antarktis-fördraget, ett politiskt fördrag gällande förvaltningen av Antarktis, andra länder som också är verksamma i Antarktis och det samarbete som finns med Sveriges granne, den finska stationen Aboa, vilka tillsammans bildar den sk Nordenskjöldbasen. Livet på forskningsstationen, transporter, djur- och naturliv beskrevs i text och framför allt bild genom Dags egna foton och tidningsklipp.
|
|
