| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Ahlberg, Gunilla, 1958, et al.
(författare)
-
Changes of anterior crown height in patients with single implants - a more than 15-year follow-up study
- 2006
-
Ingår i: Swe Dent J. ; 30:4, s. 189-190
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Objectives: The aim of this study was to measure and compare the long-term changes of clinical crown height in patients treated with single implant crowns with an adult populations of normal dentate persons. Methods: The test group comprised 23 patients, restored with altogether 27 single implant crowns in the anterior maxilla. At the inclusion, the mean age was 25.4 years (SD 10.0). The original master casts were stored after treatment, and the patients were recalled for study casts, on an average 15.8 years (SD 0.74 years) later. The control group comprised 141 dental students with a mean age of 22.9 years (SD 1.21) at inclusion. Study casts were made at inclusion and after 10 years (n-141) and after 20 years (n-60). Clinical crown height was measured for upper front teeth. The data was compared regarding clinical crown height and changes in height. Results: The results showed that implant clinical crowns were on average 0.6 mm (SD 1.04) longer than the contra lateral teeth (p<0.05). Central and lateral incisors showed in treated patients mucosal recession on an average of 0.4 mm +/- SD 0.53 (p<0.05) and 0.6 mm +/- SD 0.58 (p<0.01), respectively. In the control group, there was no change in mean clinical crown height during the 20 years follow-up period. However, obvious individual variations of changes could be found in this group, especially for women. During 20 years of follow-up, altogether 14% of measured teeth showed more than/equal to 1.0 mm increase and 10% showed more than/equal to 1.0 mm decrease of clinical crown height in the control group. Initially shorter teeth showed a trend (p<0.05-0.001) of more mucosal recession than longer teeth. Conclusion: Anterior teeth in single implant cases show a higher risk for mucosal recession than in control patients. Mean values of clinical crown height disguise significant individual variations of changes. To perform a risk evaluation for possible future mucosal recession, more recession can be anticipated for implant treated patients compared to untreated control persons and for women as compared to men.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Andersson, Jan, 1965-, et al.
(författare)
-
Regeringsuppdrag synfält : utredning om förutsättningar för undantag från de medicinska kraven för individer med synfältsbortfall
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I regeringsuppdraget (I2021/ 02412) framgår att VTI, i samarbete med Trafikverket och Transportstyrelsen, ska utreda förutsättningarna för undantagshantering från de medicinska föreskrifterna med avseende på synfältsbortfall (B-körkort). Vidare ska tre aspekter beaktas: hur andra länder gör, konsekvenser för den enskilde samt samhällsekonomiska konsekvenser. Slutrapporten påvisar att Sverige med gällande rättsligt ramverk inte kan genomföra de förslag som slutrapporten föreslår. Det innebär att det kommer att krävas juridiska förändringar. Givet att dessa förändringar genomförs och att ett nytt förfaringssätt nyttjas visar slutrapporten på att a) positiva effekter för den enskilde individen uppstår, b) samhällsekonomiska vinster uppstår och c) en rättssäker och rättvis prövning är möjlig. Slutrapporten redovisar dessutom hur ett urval av andra länder har hanterat handläggningen av individer med synfältsbortfall givet samma EU-direktiv som Sverige regleras av. Det framgår också av undersökningen att samtliga länder, som en förutsättning för undantag från de föreskrivna kraven avseende synfält, tillämpar krav eller rekommendationer om att ett praktiskt körprov ska utgöra del i underlaget för bedömning av körförmågan. Kunskapsläget med avseende på körförmågebedömningar för individer med synfältsbortfall redovisas och där framgår med tydlighet att perimetrin som Sverige utnyttjar som underlag för återkallelse av körkort inte kan predicera individers körförmåga. Perimetrin är dock viktig eftersom individer med synfältsbortfall som grupp kan vara olämpliga förare. Slutsatsen som forskningslitteraturen enstämmigt lyfter är att det behövs förarprov (på väg eller i en simulator) för att kunna genomföra en valid bedömning. Slutligen innehåller slutrapporten vilka problem (aktiviteter) som kvarstår för att skapa en lämplig och kvalitetssäkrad process. Dessutom presenteras den kronologiska ordning på aktiviteter som behöver genomföras. Kronologin krävs eftersom resultatet av lämplig metod och aktör påverkar det vidare arbetet med avseende på utformning av körprov och rättsligt ramverk. Slutrapportens slutsats är att Sverige har möjligheten att genomföra en förändring med avsevärda nyttor. Detta eftersom de valda aktörerna och de valda metoderna existerar idag och därför endast behöver utvecklas i viss mån för att säkerställa att individer med synfältsbortfall erbjuds en kvalitetssäkrad, rättssäker och rättvis process som dessutom bedöms vara samhällsekonomiskt lönsam.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Burckhardt, Carol S., et al.
(författare)
-
The Impact of Fibromyalgia on Employment Status of Newly-Diagnosed Young Women
- 2005
-
Ingår i: Journal of Musculoskeletal Pain. - 1058-2452. ; 13:2, s. 31-41
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Objectives: To describe employment loss in young women with newly diagnosed fibromyalgia syndrome [FMS] and to identify variables that may explain early loss of employment. Methods: In this pilot studsy, 94 young women [18-39 years old] in the United States [USA] and Sweden completed demographics, global rating scales, and standardized questionnaires, including the Fibromyalgia Impact Questionnaire, SF-36 General Health Subscale, Beck Depression Inventory, Beck Anxiety Inventory, Arthritis Self-Efficacy Scale, Arthritis Impact Measurement Scales II Social Support Subscale, and Job Flexibility Scale, three times during the first 12 to 15 months after diagnosis. Results: At the time of diagnosis, 60 percent were in paid employment [USA 71 percent, Sweden 49 percent]. When the participants entered the study, within three months of diagnosis, only 46 percent were working [USA 56 percent, Sweden 37 percent]. Twelve months later, 41 percent were working [USA 55 percent, Sweden 28 percent]. Younger age, poorer physical functioning, and lower self-efficacy for pain management along with higher symptom interference with ability to do any work, and pain severity predicted unemployment with 75 percent accuracy. Conclusions: An early and notable decrease in the percentage of young women diagnosed with FMS and working in paid employment was seen in this pilot study. Because most of the job loss was associated with FMS symptoms, a larger study of strategies to control or ameliorate these symptoms in the work setting should be undertaken.
|
|
| 9. |
- Edo Giménez, Mar, et al.
(författare)
-
Fördjupad analys av plast i hushållens restavfall och dess potential till ökad materialåtervinning och minskad klimatpåverkan
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- För att nå uppsatta nationella klimatmål behöver avfalls- och energisektorn minska klimatutsläppen från energiåtervinningen av avfall som idag står för omkring 75 procent av de totala klimatutsläppen från el- och fjärrvärmesektorn. Restavfall från hushåll och liknande verksamheter står för drygt 30 procent av de totala avfallsmängderna som idag går till energiåtervinning i Sverige. En betydande andel av hushållens restavfall utgörs av plastförpackningar som står för de största klimatutsläppen vid energiåtervinning. Därutöver förekommer andra avfallsslag i vilka plast utgör ett av flera material som exempelvis pappersförpackningar som ofta innehåller en vätskebarriär i plast samt blöjor och andra sanitetsprodukter. Fossilt kol som bidrar till klimatpåverkan vid energiåtervinning av restavfall förekommer också i material som man inte uppfattar som plaster, till exempel konstläder, syntetiska textilier och gummi. Idag har vi stor kunskap om avfallssammansättningen i hushållens restavfall eftersom kommuner på regelbunden basis genomför plockanalyser på avfallet. Dock är kunskapen idag begränsad vad gäller klimatpåverkan från restavfallets ingående avfallsfraktioner. Detta med hänsyn tagen till att olika plaster släpper ut olika mycket koldioxid beroende på faktorer såsom polymertyp, innehåll av smuts och vätska, typ av fyllmedel och andel plast i den aktuella avfallsfraktionen. Det har gjorts projekt i vilka man uppskattat klimatpåverkan från olika avfallsfraktioner i hushållens restavfall. Gemensamt för dessa rapporter är att schabloner använts eller antaganden gjorts kring materialsammansättningen för flera avfallsfraktioner för att uppskatta klimatpåverkan samt att data över klimatpåverkan i vissa fall är aggregerad där summan av flera underliggande avfallsfraktioner redovisas. Därutöver finns det också kunskapsluckor kring förekomsten av vilka olämpliga ämnen som olika avfallsfraktioner i restavfallet innehåller. Olämpliga ämnen är sådana ämnen som finns på kandidatförteckningen eller kan vara ämnen som på annat sätt kan försvåra materialåtervinningen. Sammantaget bidrar detta till osäkerheter kring potentialen för olika åtgärder som exempelvis ökade och förbättrade källsorteringsmöjligheter, eftersortering, kemisk återvinning samt CCU och CCS, för att minska klimatpåverkan från energiåtervinning av hushållens restavfall. Syftet med projektet är att ge en ökad förståelse för vilken klimatpåverkan ingående avfallsfraktioner i hushållens restavfall har. Detta genom att analysera avfallsfraktioner innehållande plast med avseende på bl.a. andelen fossilt respektive biogent kol, polymertyp samt innehåll av ämnen på kandidatlistan och annat oönskat material. Baserat på erhållna resultat kan följande slutsatser från projektet dras: • Hårdplastförpackningar och mjukplastförpackningar vilka omfattas av producentansvar står för 35–43 procent av de fossila koldioxidutsläppen vid förbränning av hushållens restavfall. • Fraktionen Övrig plast, som består av plast som inte faller under något producentansvar, utgör 12–17 procent av de fossila koldioxidutsläppen vid förbränning av hushållens restavfall. Denna avfallsfraktion innehåller ämnen på kandidatlistan vilka kan vara ett hinder vid materialåtervinning. • Fraktionen Övrigt brännbart står för 11–12 procent av de fossila koldioxidutsläppen vid förbränning av hushållens restavfall och innehåller ämnen på kandidatlistan (ftalater) vilket kan vara ett hinder vid materialåtervinning. Övrigt brännbart innehåller material som exempelvis leksaker, gummihandskar, hår, skor, mattor m.m. • Blöjor bidrar till 6–9 procent av de totala fossila koldioxidutsläppen vid förbränning av hushållens restavfall. Blöjor och sanitetsprodukter omfattas inte av producentansvar och består av många olika sorters material. • Textilier utgör 3–8 procent av de fossila koldioxidutsläppen vid förbränning av hushållens restavfall och av dessa textilier är omkring en tredjedel återanvändningsbara kläder, vilka det idag finns insamlingssystem för. Några olämpliga ämnen som försvårar materialåtervinning kunde inte identifieras. Från och med 2025 kommer kommunerna samla in uppkommet textilavfall separat. • Tillsammans med fraktionen Blöjor kommer avfallsfraktionerna Övrig plast och Övrigt brännbart att stå för de största fossila koldioxidutsläppen från energiåtervinning av hushållens restavfall när fastighetsnära insamling av förpackningar är på plats. Något producentansvar förekommer idag inte för dessa avfallsfraktioner och förekommande material är svåra att materialåtervinna då det innehåller många olika sorters polymerer. • En jämförelse av klimatpåverkan från avfallsfraktioner i hushållens restavfall gentemot tidigare studier är svårt att göra. En anledning till denna slutsats är att tidigare studier redovisar aggregerade data över klimatpåverkan innehållande flera avfallsfraktioner som var och en bidrar till klimatpåverkan vid förbränning. En annan orsak är skillnader i restavfallets avfallssammansättning mellan studier. Utifrån resultatet som baseras på faktiska mätningar för respektive avfallsslag, finns nu data från samtliga ingående restavfallsfraktioner i hushållens restavfall som bidrar till klimatpåverkan i samband med förbränning. Detta gör det möjligt att uppskatta klimatpåverkan från restavfallet och potentialen i olika klimatåtgärder utifrån olika kommuners specifika avfallssammansättning.
|
|
| 10. |
- Edwards, Ylva, et al.
(författare)
-
Kartläggning av vittrings- och korrosionsproblem vid hantering av matavfall : etapp III Verifiering av metodik
- 2012
-
Rapport (refereegranskat)abstract
- Två inledande studier om vittrings- och korrosionsskador på betong i biologiska_x000D_ behandlingsanläggningar har genomförts under 2009/2010 inom Waste Refinery projekt_x000D_ WR-27 respektive WR-34. Resultaten visar att betong inte har tillräcklig motståndskraft i_x000D_ den aktuella aggressiva anläggningsmiljön. Vidare konstateras att någon form av_x000D_ tätskiktsbeläggning behövs för att säkerställa betongkonstruktionernas funktion, och att_x000D_ beläggningen måste tåla den aggressiva miljön och den trafik som förekommer på plats. Ett_x000D_ förslag till kravspecifikationer för tätskikt på betong i aggressiv matavfallsmiljö har därefter_x000D_ tagits fram och en tredje studie har föreslagits. Syftet med den tredje studien har varit att_x000D_ utvärdera och verifiera föreslagen provningsmetodik genom laboratorieprovning på utvalda_x000D_ produkter och system. Resultat från denna tredje studie redovisas i föreliggande rapport._x000D_ Metoderna avser resistens mot lakvatten i kombination med hög temperatur respektive_x000D_ slitage. Provningen har genomförts i samarbete med tillverkare och entreprenörer, vilka_x000D_ också bekostat sin egen provning. Innan den egentliga provningen kunde genomföras_x000D_ måste emellertid metodiken modifieras och anpassas till applikationen biologiska_x000D_ behandlingsanläggningar genom en förstudie. Målet med laboratoriestudien har varit att_x000D_ kunna leverera:_x000D_ Metodbeskrivning för provning av tätskiktbeläggningars resistens mot lakvatten i_x000D_ biologiska behandlingsanläggningar._x000D_ Metodbeskrivning för provning av tätskiktbeläggningars slitstyrka i biologiska_x000D_ behandlingsanläggningar._x000D_ Specifikation som skall kunna gälla specifikt för tätskikt på betong i biologiska_x000D_ behandlingsanläggningar._x000D_ Dessa mål har uppfyllts._x000D_ Provningsresultat vad gäller resistens mot lakvatten och resistens mot avnötning, enligt_x000D_ föreslagen metodik, redovisas i rapporten för ett stort antal produkter och system._x000D_ Resultaten varierar kraftigt för olika typer av system och anledningar till detta diskuteras_x000D_ relativt ingående._x000D_ Projektet förväntas följas av provläggningar i fält vid lämplig anläggning._x000D_ Slutligen kan nämnas att projektet även ansluter till ett SBUF-projekt (Svenska_x000D_ Byggbranschens Utvecklingsfond) som startats upp av gjutasfaltbranschen för_x000D_ genomförandet av provningar inom det aktuella Waste Refinery projektet, men också för_x000D_ mer ingående studier av ingående komponenter (stenmaterial och bindemedel) i utvalda_x000D_ gjutasfaltprodukter speciellt lämpade för biologiska behandlingsanläggningar, samt för_x000D_ kommande fältprovning. Id för SBUF-projektet är 12553.
|
|
