| 1. |
- Andreasson, Jesper, 1977-, et al.
(författare)
-
Family practices, deportability and administrative violence : an ethnographic study on asylum seekers' family life in the Swedish migration context
- 2022
-
Ingår i: Families, Relationships and Societies. - : Policy Press. - 2046-7435 .- 2046-7443. ; 11:2, s. 157-174
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Utilising data gathered through ethnographic fieldwork this article investigates (a) how asylum seekers portray family life in relation to their decision to flee their country of origin, and (b) how asylum seekers’ ways of doing family life intersect with the Swedish migration context. Analytically, the article leans on sociologically informed theories of family practices and a conceptual discussion on deportability. The results show how family life among the participants is reconstituted both in terms of geographical closeness and distance, and in terms of ideas about a previous family life in the country of origin and hopes for a possible future in Sweden. The insecurity and the strains placed on people and their family bonds by current migration policies, and the risk of deportation, are interpreted as a specific form of administrative violence that cuts into family practices, serving to maintain physical and emotional distance between family members and break down social bonds.
|
|
| 2. |
- Becevic, Zulmir, et al.
(författare)
-
Towards an agonistic social work: a framework for political action and radical practice : Mot ett agonistiskt socialt arbete: ett ramverk för politisk handling och radikal praktik
- 2023
-
Ingår i: European Journal of Social Work. - 1369-1457 .- 1468-2664. ; 26:6
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The aim of this article is to envision a way of bringing political dimensions into the mainstream of social work. Departing from a critique of the long-standing inability of conventional social work to address social problems in political terms, the article conceptualises social work as a profoundly political terrain and argues for the need to make space for politics at all levels – from the administrative procedures of statutory social work to advocacy campaigns and community work aimed at political reform. By using the works of Chantal Mouffe, the article brings together radical political theory and the critique of a depoliticised profession to suggest a framework for the politicisation of social work. If social work is to credibly invoke ideals such as social justice and human rights, it must create a space where such aspirations can be politically articulated and claimed as part of an agonistic struggle to radicalise democracy. Given the profoundly political nature of a discipline and profession that deals with human suffering, the article frames social work as an agonistic project with ambitions to take an active part in political conjunctures, as well as in the construction of political visions towards a more just world. Konventionellt socialt arbete har i decennier kritiserats för sin oförmåga att definiera och adressera sociala problem politiskt. Mot bakgrund av denna kritik undersöker artikeln hur politiska dimensioner kan föras in i det sociala arbetets huvudfåra. Vi argumenterar för en förståelse av socialt arbete som en i grunden politisk praktik samt för behovet att beakta politiska dimensioner på alla nivåer – från den lagstadgade praktikens administrativa processer till samhällsarbete som syftar till politiska reformer. Genom att sammanföra Chantal Mouffes politiska teori med trenderna inom en avpolitiserad profession föreslår vi en modell för det sociala arbetets politisering. Om socialt arbete trovärdigt ska kunna förankra sin praktik i ideal som social rättvisa och mänskliga rättigheter, behöver det verka inom ett utrymme där sådana strävanden kan artikuleras politiskt och sättas i anspråk som del i en agonistisk kamp för att radikalisera demokratin. Med tanke på disciplinens och professionens politiska karaktär föreslår vi en konceptualisering av socialt arbete som ett agonistiskt projekt med ansvar att delta i politiska skeenden såväl som i skapandet av politiska visioner för en rättvisare värld.
|
|
| 3. |
- Dahlstedt, Magnus, et al.
(författare)
-
Förord : Kritiska sociala arbeten
- 2020
-
Ingår i: Socialvetenskaplig tidskrift. - Linköping : Linköping University Electronic Press. - 1104-1420 .- 2003-5624. ; 27:3-4, s. 199-206
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det här temanumret handlar om kritiskt socialt arbete. Det finns en mångfald av kritiska perspektiv inom socialt arbete, med olika teoretisk, disciplinär och metodologisk ingång. Samtidigt kan vi urskilja vissa gemensamma drag i mångfalden av perspektiv. Stundtals knyts det kritiska inslaget till kritisk teori och inte sällan till den samhällskritik som teoretiker verksamma inom den så kallade Frankfurtskolan utvecklade (däribland Adorno, Fromm, Habermas, Horkheimer och Marcuse). En annan återkommande referenspunkt är framhållandet av den kritiska reflektionen och dess potential, där socialt arbete ses som något flexibelt, ovisst och mångsidigt, vilket i sin tur förutsätter ett förhållningssätt som är rörligt (Herz 2012). Gemensamt för många kritiska perspektiv är strävan efter att göra det sociala arbetet till en aktiv kraft för social förändring, en kraft som värnar sociala rättigheter och som – omvänt – motverkar social utsatthet.
|
|
| 4. |
- Dahlstedt, Magnus, 1975-, et al.
(författare)
-
Förord. Kritiska sociala arbeten
- 2020
-
Ingår i: Socialvetenskaplig tidskrift. - Linköping : Förbundet för Forskning i Socialt Arbete. - 1104-1420 .- 2003-5624. ; 27:3/4, s. 199-206
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)
|
|
| 5. |
- Dahlstedt, Magnus, et al.
(författare)
-
Rörelse, motstånd, förändring
- 2021
-
Ingår i: Socialt arbete - Rörelser, gränser, liv. - Lund : Studentlitteratur. - 9789144143163 ; , s. 13-34
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 6. |
- Dahlstedt, Magnus, et al.
(författare)
-
Rörelse, motstånd, förändring
- 2021. - 1
-
Ingår i: Socialt arbete. - Lund : Studentlitteratur AB. - 9789144143163 ; , s. 13-31
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Inledningkapitel till antologin Socialt arbete: rörelse, motstånd, förändring
|
|
| 7. |
- Ekström, Elin
(författare)
-
From a place without speech : negotiations of othering among unaccompanied female minors in Sweden
- 2019
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The study presented in this thesis focuses on unaccompanied female minors and their experiences as newly arrived migrants in Sweden. As a group, unaccompanied female minors have until recently been rather invisible in both academic research and media. However, according to previous research on migration and integration, they risk being constructed as ‘others’ both due to their status as unaccompanied minors, being female and in relation to general perceptions of what it means to be Swedish.This study is based on qualitative interviews with 11 girls, 13 to 18 years old, who arrived in Sweden as unaccompanied minors in the period between 2014 and 2017. The interviews were conducted in two phases, with nine months to one year between the first and second phases. Whereas the focus in the first phase was on getting to know the participants, the second phase provided an opportunity to delve deeper into discussions on recurring themes from the first phase. The interviews were transcribed using a denaturalised approach and thematically analysed through an abductive process.The thesis explores the girls’ narratives of everyday experiences and interprets them through a theoretical framework of othering. Without losing sight of the social structures that situates the girls’ experiences, othering is approached as a reciprocal, three-dimensional relationship, focusing on knowledge, values and conduct towards the other.The findings indicate that the girls participating in this study were often seen through the normative perception of an already othered context, and as a consequence, their own voices and agency were disregarded. They were, metaphorically, put in places without speech. However, by engaging a critical perspective on their everyday interactions, the girls were also able to recognise and resist othering by keeping true to their own experiences. The thesis concludes that by exploring the margins between their comfort zones and new contexts the girls engage in an epistemic merging of different horizons, which can be understood as a slow but insistent process of moving out from the place without speech.
|
|
| 8. |
- Elsrud, Torun, et al.
(författare)
-
Precariousness, Sport Participation and Hope Among Young People After Rejections in the Swedish Asylum Process
- 2024
-
Ingår i: Nordic Journal of Migration Research. - : Helsinki University Press. - 1799-649X. ; 14:3
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article analyses the complex role of hope in relation to sport in the constrained lives of boys and young men who have experienced the Swedish asylum process. The data derives from an ethnographical longitudinal project on the social dimensions of hope in the asylum process. The project is situated in the context of escalating austerity politics and restrictions on asylum law and policy following the increased numbers of people seeking asylum in Sweden and other European countries in 2015. Through ethnographic cases, we expose how political decisions on national and supranational levels, amplified by economic structures, have put research participants in extremely precarious positions, affecting every aspect of their daily lives, including their sports life and ability to hope. Our analysis focuses on how sports may provide moments of realisation that generate distraction and an optimistic future orientation. Sports can also become everyday acts of resistance and manifestations of radical hope, opposing structural constraints. However, our research suggests that long-term, uncertain waiting coupled with neo-liberal labour exploitation creates situations where time and energy are taken over by external control, leading to an inability to maintain hope and experience sports as meaningful.
|
|
| 9. |
- Groglopo, Adrián, 1967, et al.
(författare)
-
Får inte muslimer arbeta med mänskliga rättigheter i Sverige?
- 2021
-
Ingår i: Göteborgs Posten. - 1103-9345. ; :2021-09-22
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Debattartikel. Kommer Sverige vara ett land där muslimer har rätt att delta i det offentliga samtalet på egna villkor? Utan att bli demoniserade och förtalade? Hovrättsdomen mot Ann-Sofie Hermansson kommer ge svar på både det och liknande frågor, skriver 32 forskare vid bland annat Göteborgs universitet.
|
|
| 10. |
|
|
