| 1. |
- Isæus, Martin, et al.
(författare)
-
Ekologiskt hållbar vindkraft i Östersjön : Slutrapport för projekt Marin MedVind – Underlag för storskalig hållbar vindkraft till havs
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- För att motverka de klimatförändringar som världen står inför är det nödvändigt att utveckla och stärka tillgången på fossilfri energi. Havsbaserad vindkraft har pekats ut som en god möjlighet att bidra till denna omställning och områden för elproduktion i storleksordningen 20–30 TWh har angetts i den nu beslutade havsplanen, och regeringen har föreslagit ett planeringsmål på ytterligare 90 TWh. Om en storskalig utbyggnad av vindkraft till havs skall genomföras är det viktigt att utbyggnaden blir hållbar ur ett ekologiskt perspektiv. Denna rapport syftar till att undersöka möjligheterna för storskalig och hållbar utbyggnad av vindkraft i svenska vatten i Östersjön och utifrån detta ge underlag till vägledning. I denna studie har vi i stor utsträckning arbetat med kartor och resultaten, utöver denna rapport, finns också tillgängliga i kartformat. För att resultaten skall vara relevanta har vi analyserat industrins preferenser gällande lokalisering av bottenfasta respektive flytande vindkraftsetableringar i ett rumsligt perspektiv. Genom en stor litteraturgenomgång har vi sammanställt kunskapsläget om påverkan av havsbaserad vindkraft på marina organismer och det kartmaterial som finns tillgängligt gällande utbredning av arter och för dem känsliga perioder som övervintring för vissa sjöfåglar, lekområden för fisk, parnings- och uppväxtområde för tumlare och liggplatser för säl. Workshops med experter för olika biologiska organismgrupper har hållit för att diskutera vilka restriktioner som krävs för att säkerställa en hållbar vindkraftsutbyggnad. Utifrån detta bakgrundsmaterial har vi producerat aggregerade kartor för sjöfågel, fisk, tumlare och säl som visar föreslagna restriktioner i en rumslig kontext. Dessa kartor har vi överlagrat med kartor med områdesskydd och industrins preferens gällande vindkraftsetablering till havs. Sedan har ytor tillgängliga för vindkraftsetablering, med och utan restriktioner, räknats fram.Resultaten visar att det finns stora ytor lämpliga för vindparker med bottenfasta fundament. I Egentliga Östersjön har en stor del av dessa någon form av restriktion för att säkerställa hållbarhet medan i Bottenhavet och Bottenviken finns även stora ytor utan föreslagna restriktioner. Gällande vindkraft med flytande fundament ser vi att utvecklingen leder mot att snart sagt alla delar av Östersjön är intressanta för vindkraftsutbyggnad. Generellt förväntas flytande vindkraft ha lägre påverkan på marina organismer då den förläggs i djupare områden där biodiversiteten är lägre, och speciellt i områden med djupa döda bottnar blir påverkan extra låg vilket gör den lämplig för utbyggnad av vindkraft. Dessa ytor är stora vilket gör att det även finns utrymme för en stor utbyggnad av flytande vindkraft. Alla dessa analyser är beroende av tillförlitligheten i de underliggande kartorna och att dessa kartunderlag är kompletta för de bedömningar som skall utföras. För de analyser som utförts redovisar vi tillförlitligheten i kartorna. Den mest uppenbara bristen i kartunderlagen är att kartor för flyttande fågel och fladdermöss saknas vilket medför att resultaten måste tolkas med hänsyn till denna brist. Trots det vågar vi konkludera att det finns utrymme för en betydande utbyggnad av havsbaserad vindkraft i Östersjön förutsatt att de restriktioner och hänsynsåtgärder som föreslås efterlevs, samt att parkerna lokaliseras utspridda och tar hänsyn till viktiga flyttstråk för fågel och fladdermöss. Exakt hur stor utbyggnad som kan göras går inte att avgöra på förhand utan vi föreslår en försiktig strategi där utbyggnaden sker etappvis och utbyggnadsbeslut i senare etapper bygger på kunskap från gedigna kontrollprogram från parker i tidigare etapper. Den första etappen kan innehålla 5–10 vindparker spridda i Östersjön där gärna några har flytande fundament då denna teknik är ny och därför extra viktigt lära från.
|
|
| 2. |
- Dahl, Martin, et al.
(författare)
-
The influence of hydrodynamic exposure on carbon storage and nutrient retention in eelgrass (Zostera marina L.) meadows on the Swedish Skagerrak coast
- 2020
-
Ingår i: Scientific Reports. - : Springer Science and Business Media LLC. - 2045-2322. ; 10:1
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Cold-temperate seagrass (Zostera marina) meadows provide several important ecosystem services, including trapping and storage of sedimentary organic carbon and nutrients. However, seagrass meadows are rapidly decreasing worldwide and there is a pressing need for protective management of the meadows and the organic matter sinks they create. Their carbon and nutrient storage potential must be properly evaluated, both at present situation and under future climate change impacts. In this study, we assessed the effect of wave exposure on sedimentary carbon and nitrogen accumulation using existing data from 53 Z. marina meadows at the Swedish west coast. We found that meadows with higher hydrodynamic exposure had larger absolute organic carbon and nitrogen stocks (at 0-25 cm depth). This can be explained by a hydrodynamically induced sediment compaction in more exposed sites, resulting in increased sediment density and higher accumulation (per unit volume) of sedimentary organic carbon and nitrogen. With higher sediment density, the erosion threshold is assumed to increase, and as climate change-induced storms are predicted to be more common, we suggest that wave exposed meadows can be more resilient toward storms and might therefore be even more important as carbon- and nutrient sinks in the future.
|
|
| 3. |
- Enhus, Carolina, et al.
(författare)
-
Kontrollprogram för vindkraft i vatten : Sammanställning och granskning, samt förslag till rekommendationer för utformning av kontrollprogram
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport har tagits fram med finansiering av kunskapsprogrammet Vindval. Rapporten syftar till att svara på projektmålen gällande granskning och utvärdering av befintliga kontrollprogram, lista de miljöeffekter som upptäckts, samt att ge förslag till rekommendationer för utformning av kontrollprogram.Den havsbaserade vindkraften har utvecklats både tekniskt och geografiskt de senaste 25 åren. Inklusive de parker som var under byggnation fanns det år 2015 totalt 84 havsbaserade vindparker i Europa, fördelat på elva länder. Idag placeras majoriteten av vindkraft i saltvattensområden som Nordsjön, Östersjön och andra havsområden i norra Europa. Etablering av vindkraft till havs medför ett ingrepp och en påverkan på den marina miljön och de organismer som lever där. Kunskapen om hur etablering och drift av havsbaserad vindkraft påverkar det marina livet varierar beroende på organismgrupp, påverkanstyp, område och skala. Olika typer av påverkan uppkommer under de olika faserna av ett vindkraftsverks livstid. Vilken typ av påverkan som sker är beroende av vilket typ av fundament verket etableras med, vilka miljöförhållanden som råder, samt vilka berörda arter som finns i det specifika området. För att dokumentera och synliggöra de potentiella effekter som verksamheten kan ha på den marina miljön upprättas kontrollprogram för uppföljning av arter och miljöeffekter.Kontrollprogrammen i denna sammanställning kommer från vindkraftsparker med en rad likheter och olikheter, i bland annat havsområde, storlek, fundamenttyp och tid sedan driftstart. De absolut mest omfattande kontrollprogrammen i Sverige utgörs av de kontrollprogram som upprättades för Lillgrund, där alla djurgrupper utom marina däggdjur undersöktes. För de europeiska länder som granskades varierar antalet insamlade (befintliga) dokument mellan de olika vindkraftsparkerna. För de båda relativt stora parkerna Egmond aan Zee och Prinses Amalia i Nederländerna har omfattande undersökningar utförts för samtliga organismgrupper, medan dokumenten för danska och brittiska parker varierar i omfattning.Den mest undersökta påverkansfaktorn i granskade kontrollprogram för bottensamhälle och fisk är förlust/tillkomst av habitat, för marina däggdjur undervattensljud och för fågel fysiskt hinder. En jämförelse mellan Vindvals syntesrapport (Bergström m.fl. 2012) och resultaten från sammanställda kontrollprogram visar att omfattningen av de påverkansfaktorer som redovisades i syntesrapporten i stort sett gäller även för de granskade kontrollprogrammen. Graden av påverkan har dock justerats något åt det mindre hållet för några påverkansfaktorer utifrån resultaten i befintliga kontrollprogram.Kontrollprogrammen visar att hårdbottenlevande arter etablerar sig på fundamenten, men efter olika lång tid. Vilka arter som dominerar beror på en rad faktorer, såsom djup, salthalt, exponeringsgrad och strömmar, och skillnader förekommer mellan parker i olika områden. Generellt verkar inverkan på mjukbottenlevande djur på större skala vara liten, trots etableringen av nya hårda substrat. Dock ses lokala förändringar kring fundamenten, kopplade till etableringen av arter nya för området, strömförhållanden m.m. Gällande fisk är det inte helt tydligt om tillkomsten av habitat (reveffekten) ökar biomassan i området eller om det snarare handlar om en omfördelning av befintlig biomassa. Resultaten från insamlade kontrollprogram visar att flertalet fiskarter vid flera vindparker har tydliga rumsliga och säsongs- och/eller dygnsberoende variationer i utbredningsmönster. I många områden är eventuella effekter på fisksamhället svåra att skilja från den naturliga variationen i området. I några fall påvisades möjliga effekter av trålningsskydd, men för andra parker sågs ingen effekt jämfört med referensområdena. Kontrollprogrammen för marina däggdjur tyder på att effekterna generellt är park- eller områdesspecifika. Majoriteten av undersökningarna visar att djuren undviker området i anläggningsfasen, men sedan återkommer när parken är i drift. Detta kan dock ta olika lång tid, och i några fall återhämtar populationen i området sig inte alls. I ett fall var tumlaraktiviteten högre inne i parkområdet, vilket är i motsats till tidigare resultat för andra parker. Effekten på fågel av parkens fysiska närvaro verkar vara väldigt artspecifik. Fåglarna undviker generellt parken i anläggningsfasen, men under driftsfasen undviker vissa arter parken och vissa attraheras av den. I några fall verkar fåglarna ha ändrat sin rumsliga utbredning i förhållande till parken. Flyttande fåglar väjer generellt för området, vilket bidrar till en ökad flygsträcka men också en minskad kollisionsrisk. Hur nära fåglarna flyger parken verkar variera mellan dag och natt för vissa arter, samt är beroende av vilka väderförhållanden som råder (dimma till exempel). Kollisionsrisken anses liten för majoriteten av arter, och de få fåglar som förolyckas påverkar sannolikt inte populationen i de specifika områdena.Vindkraftparker i olika områden skiljer sig med avseende på fysiska och geografiska förutsättningar, och den påverkan som behöver följas upp beror av vilka arter eller organismgrupper som finns i det specifika området. Därför varierar behovet av kontrollprogrammens omfattning för olika vindkraftparker och områden. Det är viktigt att redan i ett tidigt skede undersöka och skaffa information kring vilka ekosystemkomponenter (arter, artkomplex eller biotoper) som förekommer i området där vindkraften planeras, vilka aktiviteter som troligen kommer att utföras, samt vilken påverkan som aktiviteterna kan tänkas leda till för respektive ekosystemkomponent, det vill säga att ha en tydlig frågeställning. Valet av provtagningsdesign bör baseras på den naturliga variationen hos berörd ekosystemkomponent, typ av förväntad påverkan, samt krav på statistisk styrka. Det är av stor vikt att anpassa kontrollprogrammens rumsliga och tidsmässiga skala efter vilka arter/organismgrupper som möjligen kan påverkas, samt av vilken påverkan. Det är även viktigt att redogöra för och följa upp de kunskapsluckor och osäkerheter som förekommer.Resultatet av denna rapport bidrar med ny information kring miljöeffekter av vindkraft i vatten, samt belyser de utmaningar som finns kopplade till uppföljning av vindkraftens effekter på akvatiskt liv. De förslag till rekommendationer som ges i rapporten syftar till att underlätta tillämpningen av tillsyn och kontrollprogram och utgöra ett underlag för väl avvägda och transparenta beslut vid etablering av vindkraft i vatten.
|
|
| 4. |
- Gullström, Martin, et al.
(författare)
-
Övervakning av makrovegetation i Bottniska viken– en vägledning
- 2009
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- SammanfattningVi rekommenderar att dyktransekter enligt den nationella undersökningstypenförVegetationsklädda bottnar, ostkust (Naturvårdsverket 2004) används vidövervakning av makrovegetation. Metoden ger möjlighet till hög taxonomisknoggrannhet och kan svara upp mot i stort sett alla förvaltningsuppdrag. Denfungerar bra för att beskriva djuputbredning och täckningsgrad av arter.Skattningarna kan även omräknas till täckningsindex. Tyvärr finns det ingenfullständig metodbeskrivning. För att säkerställa kvalitén i nationella databaseroch underlätta upphandling av inventeringsuppdrag för myndigheterna bör entydlig metodbeskrivning omgående tas fram. Av samma orsaker behövs ävenmetodikkurser anordnas och i kombination med kontinuerlig interkalibrering avtäckningsgradsskattning och artbestämning kan en ackreditering av utföraregenomföras.När det gäller att designa ett miljöövervakningsprogram så bör syftet medövervakningen först definieras. Att övervaka klimatförändringen, övergödningeneller följa upp ekologisk status i vattenförekomster styr hur programmet sättsupp. Ett brett program med transekter spridda från inner till ytter skärgård dvs. iskärgårdsgradienten och en metod som har bra taxonomisk (och rumslig)upplösning ger möjlighet att nyttja data för fler syften.Vår rekommendation när det gäller att designa ett övervakningsprogram för attfölja upp storskaliga förändringar är att inte lägga stationerna alltför nära lokalautsläppskällor. Om stationerna ska användas som referens till recipienter ska dedock inte placeras för långt ut, så att de enbart beskriver förhållanden längst ut iskärgårdsgradienten.Vi rekommenderar att programmet bör följa upp flera responsvariabler t.ex.djuputbredning av arter, täckningsgrad, och diversitet. På detta sätt ökar chansenatt programmet fångar upp framtida, okända förändringar. Det är också enförutsättning för att nyttja transekterna för fler förvaltningssyften.Bottensubstrat är en av de faktorer som har störst betydelse förmakrovegetationens sammansättning och täckningsgrad. Det är viktigt att tahänsyn till detta när framtida analyser av data görs. Det är troligtvis en mycketviktig faktor när det gäller att stratifiera placering och bestämma antalet stationervid uppbyggnad av ett övervakningsprogram. I Bottniska viken är det mycketvanligt med transekter med blandade substrat eller att transekterna relativt snabbtövergår från hårdbotten till mjukbotten eftersom kusten är på många ställenflack. Detta är probelmatiskt för övervakning av ekologisk status kopplat tilldjuputbredning av arter.Våra analyser av djuputbredning och täckningsindex inom fyra skärgårdsområdenvisar att man med fördel kan stratifiera sina provpunkter utifrånvågexponering. Syftet med undersökningen bestämmer dock var i skärgårdendessa lokaler bör ligga.
|
|
| 5. |
- Nyström Sandman, Antonia, 1973-
(författare)
-
Modelling spatial and temporal species distribution in the Baltic Sea phytobenthic zone
- 2011
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Statistical modelling is often used to relate the presence or abundance of species to environmental predictors, thereby providing a basis for predictive mapping of species or biodiversity. The variables included must thus be relevant and reflect actual changes in the environment. Therefore, the quantification of species–environment relationships is an important aspect of predictive modelling. This thesis examines how phytobenthic species or communities in the Baltic Sea relate to environmental gradients, and if different aspects of phytobenthic species distribution in the Baltic Sea could be explained by spatial or temporal variation in environmental factors. Predictive distribution modelling usually focuses on how environmental variables control the distribution of species or communities. Thus the relative weight of the predictor variables on different scales is of importance. In this thesis, I show that the relative importance of environmental variables depends both on geographic scale and location, and that it also differs between species or species groups. There are no simple explanations to the temporal variability in species occurrence. I here show that the temporal changes in species distribution within the phytobentic zone varies in a spatial context. I also try to find temporal and spatio-temporal patterns in species distribution that could be related to changes in climate or anthropogenic disturbance. However, the findings in this thesis suggest that single factor explanations are insufficient for explaining large-scale changes in species distribution. A greater understanding of the relationship between species and their environment will lead to the development of more sensitive models of species distributions. The predictions can be used to visualise spatial changes in the distribution of plant and animal communities over time.
|
|
| 6. |
- Bergström, Lena, et al.
(författare)
-
Effekter av havsbaserad vindkraft på marint liv : En syntesrapport om kunskapsläget 2021
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Att öka tillgången på förnybar energi är nödvändigt för att motverka klimatförändringarna. Här förväntas havsbaserad vindkraft ha en viktig roll. Samtidigt medför planer på att bygga ut havsbaserad vindkraft viktiga frågeställningar kring hur marint liv och biologisk mångfald kan påverkas. I den här rapporten sammanställs det nuvarande kunskapsläget om hur havsbaserad vindkraft skulle kunna påverka marint liv, med fokus på svenska havsområden. Temamässigt omfattar rapporten bottennära miljöer, fisk, marina däggdjur och sjöfågel. Den strävar även efter att belysa kunskapsläget kring kumulativa effekter, samt frågor om under vilka förutsättningar havsbaserad vindkraft skulle kunna gynna marint liv.Bedömningarna beaktar även hur det tekniska utförandet har utvecklats, till exempel när det gäller vindparkernas utformning och dimensionering. Planeringen idag omfattar större vindparker och kraftverk, och bottenfasta vindkraftverk kan lokaliseras på allt större djup. De har hittills främst etablerats inom djupintervallet 5–40 meter, men kan numera anläggas på omkring 40–60 meters djup. Därtill förväntas flytande fundament, som klarar ännu större djup, bli vanligare. En annan viktig aspekt är hur tillämpningen av skadelindrande åtgärder har utvecklats.Havsbaserad vindkraft förväntas påverka marint liv på olika sätt under anläggnings- och driftsfasen, varför det är relevant att tydligt särskilja dessa i riskbedömningar. Rapporten berör även effekter under avvecklingsfasen.Under anläggningsfasen, som pågår någon dag per kraftverk, kan högintensivt ljud uppstå till exempel i samband med pålning av vindkraftverkens fundament. Åtgärder för att minska skadeverkningar av högintensivt ljud är viktiga, och kan förutsättas vara standard idag. Ofta finns det även behov att förbereda havsbotten, vilket leder till spridning av sedimentpartiklar. Omfattningen av både ljud- och sedimentspridning beror på lokala förhållanden. Därför behöver de lokala förhållandena beaktas för att ta fram en mer detaljerad kännedom om risker för marint liv. I synnerhet tumlare kan påverkas negativt av höga ljudnivåer vid anläggningsfasen, med risk för hörselpåverkan och kraftiga beteendestörningar om inte skadelindrande åtgärder används. Särskilda hänsyn i lokalisering och utförande kan även behövas för sälar, samt för fisk när det gäller områden och årstider som är viktiga för deras reproduktion. Under driftsfasen, som pågår upp emot cirka 40 år, bildar vindkraftverkens fundament och eventuella erosionsskydd fasta strukturer. Detta kan ge upphov till reveffekter då ytorna skapar plats för fastsittande arter. Med tiden kan även fiskar och marina däggdjur lockas dit, om förhållandena medger det. En viktig skillnad jämfört med andra typer av rev är att fundamenten går hela vägen upp till ytan, vilket ökar tillgången på hårda substrat i hela vattenpelaren. En möjlig risk är att de nya substraten skulle kunna gynna oönskade främmande arter, även om det saknas belägg för vindparkernas roll som en sådan spridningsväg.När elen produceras genereras undervattensljud, och överföringen av el i sjökablar kan leda till ett visst mått av elektromagnetiska fält i kablarnas närhet. Effekter av dessa påverkansfaktorer har varit svåra, om inte omöjliga, att notera i fältundersökningar. En generell slutsats skulle kunna vara att, om det förekommer negativa effekter av undervattensljud och elektromagnetiska fält, så är de oftast i styrka underordnade den attraktion som kommer av reveffekten. Aktuella studier tyder sammanfattningsvis på att havsbaserad vindkraft under driftsfasen inte är ett hot mot fiskar, säl eller tumlare. Särskild hänsyn när det gäller lokalisering kan dock behövas för skyddsvärda bottenmiljöer samt sjöfågel. Vissa sjöfågelarter kommer sannolikt att undvika området där vindparken etableras. Även åtgärder för att minska dödlighet kopplad till att fåglar kolliderar med kraftverken kan vara viktiga i vissa områden. Eftersom slutsatserna baseras på studier i andra miljöer än de som kan bli aktuella i Sverige framöver är en uppföljning av miljöeffekter viktig i de parker som etableras, för att ha möjlighet att säkerställa eller vid behov revidera kunskapsläget.Utveckling av kunskapsläget När det gäller vindkraftens effekter på bottennära livsmiljöer har kunskapsläget förbättrats angående mer långsiktig påverkan, liksom hur alg- och djursamhället i vindparken förändras över tid. Med åren blir det mer och mer likt det naturliga samhället på hårda bottnar i den aktuella regionen, även om arter med långlivade larvstadier främjas relativt sett mer. I viss mån saknas kunskap om vilken påverkan som kan förväntas om man bygger på större djup och om vindkraftverken står glesare, som planeras idag. Inga studier tyder dock på att etablering av vindkraftverk är ett hot mot vegetation eller bottenlevande djur i den här typen av miljöer, så länge särskilt skyddsvärda livsmiljöer undviks.Angående fisk och fisksamhällen har förståelsen för reveffekter ökat. Forskningen har övergått till att belysa reveffekter mer ingående, från att tidigare främst bekräfta om det blir en reveffekt eller inte. Sådana studier saknas dock idag för flera svenska havsområden eftersom det inte finns vindparker där.För marina däggdjur har kunskapsläget förbättrats framför allt när det gäller förståelsen av hur sälar och tumlare uppfattar och använder sig av ljud, samt hur ljud av olika frekvens och intensitet påverkar djuren.Kunskapen som hur havsbaserad vindkraft kan påverka sjöfågel har förbättrats framför allt för kustnära områden, men bedömningar begränsas fortfarande av otillräcklig kunskap om olika sjöfågelarters utbredning och dynamik i förekomst mellan år. Det här gäller speciellt områden längre ut till havs och med större djup än 30 meter. Den internationella forskningen har varit fokuserad på att bedöma kollisionsrisk, och ny teknik har gett ökad kunskap om fåglars flyghöjder och beteenden i förhållande till vindkraftverk.Kumulativa effekterFör att göra en sammanvägd bedömning av vindkraftens miljöeffekter är det relevant att sätta de enskilda bedömningarna i ett vidare sammanhang, där även till exempel aktuell miljöstatus och effekter av annan verksamhet ingår, så som omfattningen av fiske och sjöfart. I ett sådant perspektiv skulle införandet av en vindpark kunna leda till att den totala omfattningen av påverkan antingen ökar eller minskar i ett visst område. Etableringen kan också påverka samspelet mellan arter, med efterföljande indirekta effekter i ekosystemet. Att förstå sådana sammanvägda effekter är ett fortsatt viktigt forskningsområde. Det finns även ett behov av att utveckla metoder för att skatta kumulativa effekter i samband med havsbaserad vindkraft på olika rumsliga och tidsmässiga skalor. Utgående från det befintliga kunskapsläget kan risken för att havsbaserade vindparker bidrar med negativa kumulativa effekter på havsmiljön förväntas vara låg, under förutsättning att skadelindrande åtgärder tillämpas och bästa möjliga hänsyn tas. Under anläggningsfasen innebär sådana förutsättningar att skadliga nivåer av påverkansfaktorn minimeras, och att anläggningen sker under sådana rumsliga och tidsmässiga förhållanden att risken för ansamling av känsliga populationer av fisk och marina däggdjur minimeras. Bedömningen beror på att påverkan under anläggningsfasen är tidsmässigt övergående och inte förväntas upprepas vid mer än ett tillfälle per plats. Det baseras därför också på förutsättningen att annan motsvarande verksamhet inte sker samtidigt i området. För driftsfasen innebär förutsättningarna att driften sker med sådan teknik att nivån av elektromagnetiska fält är låg och att undervattensljud inte leder till negativa effekter på fisk eller marina däggdjur, och med undantag av att det fortsatt finns oklarheter kring hur sjöfågel kan påverkas.Vid en omfattande utbyggnad kommer gradvis högre hänsyn och anpassningar för att undvika kumulativa effekter att vara motiverade. Det ställer även ökade krav på nationell och internationell samordning för att undvika risker för kumulativ påverkan i samband med anläggningsfasen, till exempel om flera vindparker anläggs parallellt. Eftersom vindkraftens långsiktiga bidrag till kumulativ påverkan är svårbedömda i dagsläget, och förväntas variera både lokalt och mellan olika havsområden, vore det mycket viktigt att följa utvecklingen över tid i sådana parker som etableras, för att öka kunskapen och skapa möjlighet att vid behov införa åtgärder för att minska risker för specifika arter.Kan vindkraften ha positiva effekter på marint liv?Forskningen innehåller även exempel på när införandet av havsbaserad vindkraft kan ha gynnat arter, eller aspekter av biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Det finns dock en svårighet med att generalisera kring om havsbaserad vindkraft kan gynna marint liv, eftersom utfallet i hög grad beror på vindparkens lokalisering, ekologiska förutsättningar, samt vilka andra aktiviteter som förekommer i närområdet. En viktig aspekt är även att mänskliga preferenser påverkar definitionen av om viss förändring i artsammansättning är ”positiv” eller ”negativ”, eftersom det här beror på hur olika arter och ekosystemstjänster värdesätts, det vill säga vilken typ av biologisk mångfald som är önskvärd i ett visst område. Rapporten redogör för olika typer av anpassningar som har förslagits för att gynna särskilda arter i samband med havsbaserad vindkraft, även om utvecklingen av sådana naturanpassade lösningar fortfarande är i sin linda.
|
|
| 7. |
- Bergström, Ulf, et al.
(författare)
-
GIS-baserade metoder för att kartlägga fiskars livsmiljöer i grunda havsområden
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Inom den marina planeringen är tillgången på kartunderlag över olika naturtypers och arters utbredningar en ofta förekommande begränsning. Målsättningen med det här projektet har varit att utveckla och utvärdera GIS-baserade metoder för att skapa modellerade kartor över fiskars utbredning i utsjöområden. Sådana kartor kan användas för att utvärdera olika områdens relativa betydelse för fisk. Kartorna producerade i denna studie skall dock betraktas som resultat av metodstudier snarare än färdiga kartor som kan användas i planeringsärenden.Ett viktigt användningsområde för kartor över livsmiljöer för fisk är att vid planläggningen av områden för havsbaserad vindkraft kunna identifiera områden där sannolikheten för negativ påverkan på fiskbestånden är låg. Många utsjöområden som kan vara av intresse för vindkraft är samtidigt viktiga lek- och uppväxtområden för fisk. Vindparkerna kan potentiellt störa fiskars livsmiljöer, framför allt genom att medföra strukturella förändringar och en ökad mängd undervattensljud, och dessa risker bör värderas inom den sammanvägda marina planeringen.GIS-baserad modellering utgör ett komplement till inventeringar genom provfiske, och är en metod för att optimera nyttjandet av den information som samlas vid inventeringar. På basen av data från enskilda provfiskepunkter skapas heltäckande kartor över den sannolika förekomsten av den studerade fiskarten inom större geografiska områden. Analyserna bygger på att man skapar statistiska modeller för vilken typ av livsmiljö olika fiskarter föredrar, och sedan med hjälp av GIS rumsligt visualiserar var sådana livsmiljöer förekommer. Rapporten baserar sig på fallstudier från två separata havsområden:I den första studien tog vi fram modeller för habitatbildande växt- och djurarter, samt för de vanligast förekommande fiskarterna i Kattegatt, baserat på inventeringar vid utsjögrunden Lilla Middelgrund och Fladen i Kattegatt. Därefter undersökte vi i vilken mån den modellerade utbredningen av habitatbildande arter kan användas för att beskriva utbredningen av fisk. Inom studien jämförde vi även styrkan i så kallade abundansmodeller och förekomstmodeller, samt testade hur överförbara modellerna är mellan olika områden.I den andra studien modellerade vi abundansen av de dominerande arterna torsk, piggvar och skrubbskädda i grundområden i södra Egentliga Östersjön. Vi testade olika miljövariablers användbarhet i utbredningsmodeller på en regional skala, samt jämförbarheten mellan modeller baserade på data från olika delar av studieområdet.Resultaten visade att rumslig modellering är användbar för att identifiera viktiga livsmiljöer för fisk i grunda havsområden där vindkraftsetablering kan bli aktuell. Två olika skalor för att jämföra användbarhet och precision kunde identifieras; dels modeller för att studera skillnader inom enskilda utsjögrund/delområden, dels modeller för att studera skillnader mellan olika grund inom större havsområden. Modellerna för enskilda utsjögrund/delområden gav som regel starkare modeller, men på bekostnad av generaliserbarhet eftersom de är baserade på lokala utbredningsmönster.Oavsett om målsättningen är att bygga modeller för ett helt havsområde eller för ett enskilt grund, är det viktigt att de data som används är insamlade över hela det område som man vill uttala sig om, och täcker in hela gradienterna av de miljövariabler som styr utbredningen av arterna. Jämförelser mellan modeller på olika skala, samt tester med att föra över modeller från ett område till ett annat, visade att det sällan fungerar att använda modeller från ett grund för att predicera fiskförekomst på ett annat närliggande grund.En viktig begränsning för kvaliteten på de färdiga kartorna är tillgången på kartor över de miljövariabler som används för att beskriva förekomsten av fisk, framför allt djup och ytsubstrat (Naturvårdsverket 2009). En bättre precision på djupdata skulle även ge möjlighet att införa mer detaljerad information om variabler så som lutning och bottenkomplexitet, vilka kan användas för att karakterisera fiskhabitat. Information om en del viktiga miljövariabler som används i fiskmodellerna kan tas fram genom egen modellering eller genom enklare GIS-baserade analyser. Som ett exempel användes modellerade kartor av habitatbildande arter för att beskriva förekomsten av fisk i delstudien Kattegatt, även om en sådan tvåstegsmodellering inför en ytterligare osäkerhetsfaktor i det färdiga resultatet. Ett annat exempel är en GIS-baserad analys av avståndet till lekområden, som visade sig vara en viktig variabel för att förklara utbredningen av ungtorsk.
|
|
| 8. |
- Hallén, Sara, et al.
(författare)
-
Marin basinventering i Kågefjärden, Västerbotten
- 2008
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Under 1-6 augusti 2007 utförde AquaBiota Water Research i samarbete med Tång och Sånt en marinbiologisk inventering av Kågefjärdens botten på uppdrag av Länsstyrelsen iVästerbotten.Fem områden med tre lokaler i varje undersöktes enligt Naturvårdsverkets metod för marin basinventering, denna utgår ifrån linjetaxeringsmetoden. Stora regnmängder föreoch i början av inventeringen gav stora utflöden av sötvatten. Detta hade en negativ effekt genom att siktförhållandena förändrades markant, mängden löst sediment var hög och salthalten förändrades.Varken Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för Kust och hav, Rapport 4914, eller de nya bedömningsgrunderna, var tillämpliga på Kågefjärden som är grund, utsötad och saknarmånga av de arter som bedömningsgrunderna baseras på. En egen naturvärdesbedömning utarbetades som grundar sig på följande kriterier:" Artantal och typ av växt" Sammansättning och täckningsgrad" Sällsynta, rödlistade arter" Påväxt och sedimentation" Syrefria bottnar med bakteriefläckar." Fiskförekomst" Opåverkad eller påverkad miljö (bryggor, bebyggelse, jordbruk etc.)Inom samtliga områden råder en hög grad av sedimentation och en mycket hög grad av kiselalgspåväxt, detta är egenskaper som beaktas i naturvärdesbedömningen. HelaKågefjärden hamnar inom exponeringsklasserna Skyddat-Mycket skyddat-Extremt skyddat.I Kågefjärden som helhet finns en påverkan av mänsklig aktivitet i form av hus, bryggor, fritidsbåtar. Det finns även ett sågverk och en småbåtshamn.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
