| 1. |
- Nilsson, Kerstin, et al.
(författare)
-
54 forskare: Inte alla klarar höjd pensions-ålder
- 2017
-
Ingår i: Svenska Dagbladet, Stockholm. - 1101-2412.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet, så att fler klarar att arbeta i högre ålder. Att enbart genom ekonomiska åtgärder höja pensionsåldern är inte långsiktigt hållbart, skriver 54 forskare.DEBATT | PENSIONForskning visar att cirka var fjärde har en diagnos eller skada orsakad av sitt arbete. Detta gör arbetsorsakad sjukdom och skada till ett betydelsefullt folkhälsoproblem. Att då enbart genom ekonomiska åtgärder höja pensionsåldern för samtliga (yrkes)grupper utifrån deras kronologiska ålder är inte långsiktigt hållbart när individers biologiska ålder är så olika bland annat till följd av arbetslivet. Detta är en demokratifråga. Forskning om äldre i arbetslivet och hållbart arbete visar att man då främst flyttar individer från pensionssystemet till sjukförsäkringssystemet och ökar klyftorna i samhället.Debatt Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.Vi är 54 forskare som nu gemensamt har skrivit denna debattartikel. Anledningen är att vi är oroade över att cirka var fjärde blir sjuk av sitt arbete samtidigt som man i det förslag som ligger om att senarelägga ålderspensionen i princip utgår ifrån att arbetskraftsdeltagande enbart styrs av ekonomin. Vi vill trycka på betydelsen av åtgärder i arbetslivet för att komma tillrätta med ohälsan, det vill säga inte enbart ekonomiska restriktioner som tvingar folk som inte kan, vill och orkar att stanna kvar i arbetslivet till en högre kronologisk ålder.Pensionssystemet bygger på att vi ska arbeta en viss del av våra liv för att förtjäna möjligheter till pension. Vi bör dock inte enbart utgå ifrån antalet år sedan en person föddes, då korttidsutbildade generellt träder in på arbetsmarknaden tidigare än långtidsutbildade. De har alltså varit en del av arbetskraften från en yngre ålder. Människor med kortare utbildning har oftare ett arbete som innebär påfrestningar som kan inverka negativt på hälsotillståndet och som till och med kan påskynda det biologiska åldrandet. Dessutom lever korttidsutbildade generellt sett inte lika länge som långtidsutbildade, vilket delvis även avspeglar skilda livs- och arbetsvillkor.Den svenska sjukförsäkringsreformen 2008 avsåg att få tillbaka människor i arbete. Men studien fann att den faktiskt bidrog till att fler gick i tidig ålderspension av dem som var i åldern 55–64 år. Ökningen var störst bland korttidsutbildade. Mer än 5 procent fler gick i tidig ålderspension då det blev svårare att få sjukpenning och sjukersättning. Vi kan notera att det är vanligare att manliga chefer tar ut tidig ålderspension, jämfört med kvinnliga maskinskötare inom tillverkningsindustrin. I vissa yrken är det dessutom vanligare att människor, trots pension, både orkar och faktiskt ges möjlighet att arbeta vidare om de har en specialkompetens som efterfrågas. Om vi endast kombinerar ekonomiska morötter med piskor finns en stor risk att vi ökar klyftan mellan grupper som både kan och vill fortsätta att yrkesarbeta och personer som av olika skäl inte längre kan eller orkar.Ta nytta av den forskning som vi har tagit fram. Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet. Ett hållbart arbetsliv för allt fler i vår åldrande befolkning fordrar att vi samtidigt beaktar faktorer som relaterar till biologisk/kroppslig ålder, mental/kognitiv ålder samt social ålder/livsloppsfas och våra attityder som är kopplade till ålder. Vi måste ta större hänsyn till olika förutsättningar och varierande funktionsförmåga och utifrån detta anpassa de åtgärder som gör att arbetslivet blir möjligt och hållbart för allt fler även i högre ålder.”Morötter” är viktigare för en god arbetshälsa och hög produktivitet än en piska i form av oron för en dålig ekonomi.Forskning visar att pedagogik som bygger på ”morötter” oftast är betydligt bättre än ”piskor” för att nå framgångsrika och långsiktiga mål. ”Morötter” i samhället, för organisationer, företag och individer är därför viktiga för god arbetshälsa och fortsatt produktivitet och kan bidra till ett längre arbetsliv även för grupper som tidigare inte ens klarat av att arbeta fram till pensionsåldern. Genom forskning inom området har bland annat swage-modellen utarbetats. Detta är ett verktyg som visar på komplexiteten i ett hållbart arbetsliv och tillsammans med systematiskt arbetsmiljöarbete, handlingsplaner och åtgärder syftar till ett mer hållbart arbetsliv. Morötter är enligt forskningen i detta sammanhang åtgärder för en god fysisk och mental arbetsmiljö, avpassad arbetsbelastning, stödjande teknik, att man kan anpassa arbetstakten, alternativa arbetstidsmodeller vid behov. Det är viktigt att man känner sig trygg och förväntas och tillåts vara delaktig, att man blir sedd av chefen och arbetskamraterna. Att de egna arbetsuppgifterna upplevs som meningsfulla och behövda av andra skapar självförverkligande och tillfredsställelse i arbetet. Att man känner att ens arbetsuppgifter och man själv är viktig för organisationen och företaget. Att man trots högre ålder inkluderas i olika nysatsningar och får tillgång till kompetensutveckling och inte blir åsidosatt eller åldersdiskriminerad. Utvärderingar visar att de äldre medarbetarna som fick några av dessa anpassningar och möjligheter var mer effektiva, utvilade, stimulerade när de var på arbetet samtidigt som sjukfrånvaron minskade. Vilket i sin tur bidrar till ett längre arbetsliv för grupper som tidigare inte klarat av att arbeta fram till pensionsåldern. I organisationer som bygger på en deltagar- och lärandekultur rustas de anställda för att klara omställningar, nya arbetsuppgifter och vid behov även yrkesbyten.Med en åldrande befolkning där allt fler lever allt längre behöver vi arbeta till en högre ålder i framtiden för att pensionssystemet ska hålla. Men ”morötter” är viktigare för en god arbetshälsa och hög produktivitet än en piska i form av oron för en dålig ekonomi. Det kräver också att vi ändrar våra attityder och förhållningssätt till äldre på arbetsmarknaden, vilket vi bäst gör genom att organisationer och företag får incitament till och erbjuder mer individanpassade arbetsvillkor, särskilt för personer i högre ålder. Låt oss därför använda den framtagna kunskapen i praktiken för att göra arbetslivet friskt och hållbart för alla åldrar.
|
|
| 2. |
- Nilsson, Kerstin, et al.
(författare)
-
Vi är oroade över senare ålderspension
- 2017
-
Ingår i: Dagens Samhälle. - 1652-6511.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Var fjärde person blir i dag sjuk till följd av sitt arbete. Att höja pensionsåldern för alla yrkesgrupper, utan konkreta åtgärder för att minska ohälsan, är därför problematiskt och mycket oroande. Det är, enligt forskarna, inte långsiktigt samhällsekonomiskt lönsamt att utan andra åtgärder höja pensionsåldern för alla. Vi – 54 forskare – är mycket oroade över konsekvenserna av att, som föreslagits, senarelägga ålderspensionen.Förslaget utgår i princip från arbetskraftsdeltagande i princip enbart styrs av ekonomin, medan forskningen visar att det bara är en av flera faktorer som styr hur länge och hur mycket människor väljer att arbeta.Det här sättet att lösa problemet med en åldrande befolkning och ett sviktande pensionssystem är inte samhällsekonomiskt lönsamt på lång sikt, utan riskerar bara att flytta runt folk mellan olika ersättningssystem. Pensionssystemet bygger på att vi ska arbeta en viss del av våra liv för att tjäna in vår pension. Vi bör dock inte enbart utgå ifrån ålder eller antalet år sedan en person föddes då korttidsutbildade generellt träder in på arbetsmarknaden tidigare än långtidsutbildade. De med kortare utbildningstid har alltså varit en del av arbetskraften från en yngre ålder. Människor med kortare utbildning har också oftare ett arbete som innebär påfrestningar som kan inverka negativt på hälsotillståndet och som till och med kan påskynda det biologiska åldrandet. Dessutom lever korttidsutbildade generellt sett inte lika länge som långtidsutbildade, vilket delvis även avspeglar skilda livs- och arbetsvillkor.Ta nytta av den forskning som vi har tagit fram. Ekonomin är självklart viktigt för att vi ska vilja arbeta, men den är som sagt enbart en av flera faktorer med betydelse vårt arbetsliv.Hälsotillståndet, både det fysiska och det mentala, har en avgörande betydelse för hur länge och hur mycket vi orkar arbeta. Ett fysiskt och mentalt belastande arbete är en stark riskfaktor för en nedsatt hälsa i slutet av arbetslivet. Arbetstid, arbetstakt och möjlighet till återhämtning spelar en allt större roll ju äldre vi blir. Andra aspekter är arbetsinnehåll, hur meningsfulla och stimulerande arbetsuppgifterna är, balansen mellan arbete och familjesituation och fritidsaktiviteter. Organisationskultur, ledarskapet, stöd i arbetet och kompetens har stor betydelse för om vi ska kunna och vilja arbeta till en högre ålder. Vi måste ta större hänsyn till olika förutsättningar och varierande funktionsförmåga och utifrån detta anpassa de åtgärder som gör att arbetslivet blir möjligt och hållbart för allt fler även i högre ålder.Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste därför utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet. Ett hållbart arbetsliv för allt fler i vår åldrande befolkning fordrar att vi samtidigt beaktar faktorer som relaterar till biologisk/kroppslig ålder, mental/kognitiv ålder samt social ålder/livsloppsfas samt de attityder som är kopplade till ålder.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Falkmer, Torbjörn, et al.
(författare)
-
Säkerhet och trygghet i samband med skolskjuts : ur barnens perspektiv
- 2006
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- School transportation should be safe, secure and accessible for all children entitled to such transportation, regardless of any disability. On a daily basis, 440,000 children utilise school transportation, several thousands of them having some sort of disability. Laws, rules and regulations concerning school transportation do not take the children's perspective into account. Moreover, they do not explicitly define where and when a school transport actually starts and ends. For these reasons, more knowledge was needed in order to fully understand why school transportation incidents take place. The aim of the project was thus to describe and understand children's (with and without disabilities) thoughts and experiences concerning safety and security in school transportation, from a "door-to-door" perspective. The number of individuals affected by school transportation incidents is, luckily, limited in relative terms, and quantitative methods do not fully catch the reasons behind children's involvement in these incidents. Instead, qualitative approaches have been applied, gaining a rich and deeper insight into the problems studied. In order to get as broad and full picture as possible, the project was divided into four subprojects: 1. Focus groups with children, drivers, staff and parents. 2. Interviews with children suffering from neuropsychiatric disabilities. 3. Interviews with children involved in school transportation incidents. 4. Field observations and interviews with children who are in extensive need for technical aids.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Ivéus, Kerstin, et al.
(författare)
-
Family bonding as a result of the family talk intervention in pediatric oncology : Siblings’ experiences
- 2021
-
Ingår i: Pediatric Blood & Cancer. - : Wiley. - 1545-5009 .- 1545-5017. ; 69:3
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Background: Childhood cancer affects the whole family. Illness-related stressors increase the risk for poor family communication, affecting the family's well-being. Siblings describe worry and poor illness-related information. As there are few evaluated family interventions in pediatric oncology, this study aimed to pilot-test a family-centered intervention, the family talk intervention (FTI), in pediatric oncology. This paper examined the feasibility in terms of acceptability from the siblings' perspectives.Methods: This study derives from a pilot study of 26 families including 37 siblings recruited from one pediatric oncology center. Standard FTI comprises six meetings with the family, led by two interventionists, with the main goal to facilitate family communication on illness-related topics (e.g., prognosis, the invisibility of healthy siblings). This paper focuses on interview and survey data from siblings after participation in FTI. The study is registered at ClinicalTrials.gov (Identifier NCT03650530).Results: The siblings, aged 6 to 24 years, stated that the interventionists made the meetings feel like a safe environment and that it was a relief for the siblings to talk. They reported that FTI helped the family talk openly about illness-related topics, which they felt led to increased family understanding and improved relationships. The siblings described that FTI also helped them with their school situation. The majority of the siblings reported that FTI came at the right time and involved an appropriate number of meetings.Conclusion: According to the siblings, the timing, content, and structure of FTI were appropriate. FTI showed benefits for both the siblings and each family as a whole.
|
|
| 7. |
- Lövgren, Veronica, 1963-, et al.
(författare)
-
Factors of importance in the world of work for young people with intellectual disabilities
- 2011
-
Ingår i: Scandinavian Journal of Disability Research. - : Stockholm University Press. - 1501-7419 .- 1745-3011. ; 3:2, s. 91-117
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This paper presents a critical synthesis of a selection of national and international research concerning the working life of people with intellectual disabilities who have left special upper secondary school. The 30 studies selected were carried out between 1996 and 2006, and involved two different wlfare state models. These studies have been scrutinized and associated with five themes that include factors of importance. The first result that the review indicates is that it is difficult for people with intellectual disabilities to get and keep a job, and the second is that to obtain and keep a job is a part of a process in which they are able (and/or should be able) to participate, because the process leads to the normalization of a pattern of life. It seems that the pathway to a job goes via some form of special organized support, which is often found within what is called welfare services/care for the disabled. The review also shows that this topic is mainly studied from a gender-neutral standpoint, and that individual factors are emphasized to a much higher gegree than factors related to the environment, such as organizations and attitudes.
|
|
| 8. |
-
Makt och styrning i akademin. I Viljan att styra. Individ, samhälle och välfärdens styrningspraktiker
- 2007
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- En samhällsvetenskaplig grundfråga är styrningsrelationen mellan individen och det samhälle hon lever i. Hur formas människor till funktionella samhällsmedlemmar? I denna bok introduceras Foucaults tankar om styrningsmentalitet (governmentality) och sätts in i ett svenskt sammanhang. Läsaren får ta del av en rad studier av styrningsprocesser i den moderna välfärdsstaten, från dess finrum och önskvärda praktiker till dess bakgård av missanpassade och bokstavsbarn. Grundläggande samhällsteoretiska frågor om makt, kunskap och ordning, begripliggörs med konkreta exempel från vårt eget samhälle.
|
|
| 9. |
|
|
