| 1. |
- Alwall, Jonas, et al.
(författare)
-
Mot gemensamma mål : om entreprenöriellt lärande som gränsöverskridande arbetsmetod
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Under läsåret 2015-2016 genomfördes ett följeforskningsprojekt på Ängsdals skolor, en privat skolaktör som driver en grundskola och tre förskolor och vars verksamhet i första hand är förlagd till Bunkeflostrand invid Öresund, strax söder om Malmö. I denna rapport presenteras resultaten av studien. Forskning om Malmöskolor har ofta berört dessa skolors utmaningar – i form av multietniska och flerspråkiga klassrum eller svaga skolresultat –och vägar att hantera dessa utmaningar. Ängsdals skolor utgör en påtagligt annorlunda miljö jämfört med många andra skolor och förskolor i staden. Ängsdal präglas av sin småskaliga verksamhet och familjära miljö. Jämfört med många andra skolor i det mångkulturella Malmö är skolan etniskt och socioekonomiskt homogen. Utmärkande för skolan är emellertid också dess målmedvetna och långsiktiga satsning på entreprenöriellt lärande, och det är denna satsning som följeforskningen har handlat om. Följeforskarna, Jonas Alwall och Balli Lelinge från Malmö högskola, har under hela året följt verksamheten på Ängsdals skolor: observerat, intervjuat personal, skolungdomar och vårdnadshavare samt genomfört en enkät-undersökning med avgångselever. Bilden som tecknas är mångfacetterad. Med en kritisk blick studeras vad ett entreprenöriellt förhållningssätt egentligen kan betyda i ett skol- och förskolesammanhang. Erfarenheterna från Ängsdal relateras till tidigare forskning och teoretiska perspektiv på entreprenöriellt lärande. Konceptet är förhållandevis nytt i diskussionen om den svenska skolan, dess verksamheter och mål, men utgör dess innehåll egentligen något nytt eller handlar det om ett aktivitets- och relationsbaserat lärande i mer etablerad form? Hur relaterar ett entreprenöriellt lärande till skolans och för skolans läroplaner, värdegrund och demokratiuppdrag? Och vad betyder ett entreprenöriellt lärande i just denna skol- och förskolemiljö? Hur ser fort-sättningen på den väg som Ängsdals skolor har slagit in på ut? Dessa är några av de frågor som diskuteras i studien.
|
|
| 2. |
-
Att manifestera sin kunskap : Ett systematiskt kvalitetsarbete om delaktighet och kunskapsutveckling på fyra förskolor i Vellinge kommun
- 2019
-
Samlingsverk (redaktörskap) (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Att utveckla det systematiska kvalitetsarbetet, som är centralt i all utbildningsverksamhet, tar tid – vilket innebär att man måste få tid. Utbildningsförvaltningen i Vellinge kommun tolkar hög kvalité som tid, långsiktighet och tålamod.En fråga som många ställer sig är hur man kan involvera fler i det systematiska kvalitetsarbetet. Forskning har visat att de utvecklingsinsatser som professionerna själva gör eller tar fram utifrån de lokala behoven och förutsättningarna är de som ger de bästa och mest hållbar resultaten. Inom förskolorna i Vellinge kommun fanns ett behov av att hitta verktyg och processer för att samla in och analysera data i syfte att uppnå en högre systematik i förbättringsarbetet.År 2016 inledde en grupp förskollärare en processtödjarutbildning i samarbete med Regionalt utvecklingscentrum (RUC) på Malmö universitet. Utbildningssatsningen fick namnet: Vellinge förskola – Alla barns rätt till en likvärdig skola. Under tre år förkovrade sig förskollärarna i att identifiera utvecklingsområden, utföra förbättringsinsatser och att utvärdera dessa. Deras arbete har under det senaste tre åren inneburit att de på olika sätt arbetat med vetenskapliga och kollegiala professionella lärprocesser. Deras arbete har lett fram till den här antologin där de har manifesterat sin kunskap i fyra spännande kapitel. Att skriva en antologi som bygger på verksamhetens utmaningar och behov är en process likt en bergochdalbana – just när man tror att man förstår allt måste man ta en paus, ta ett steg tillbaka och betrakta det man skrivit på ett nytt sätt. Det är både en kunskapsresa och en känslomässig resa. Antologin är även ett bidragit till det praktiknära verksamhetsutvecklande forskningsfältet.Författarna till antologin kan nu med högt huvud och stolthet sprida sitt kvalitetsarbete och nya kunskaper till Dig som håller denna antologi i din hand. Välkommen till en av Sveriges bästa utbildningskommuner – en kommun som vågar göra det lilla extra!Varje kapitel ansvaras av författarna själva. Vid eventuella frågor kontaktas respektive författare.
|
|
| 3. |
- Christensen, Jonas, et al.
(författare)
-
The importance of the meeting in relation to entrepreneurial learning - two learning environments within a Swedish context : a research circle and a school musical
- 2016
-
Ingår i: ESR Journal. - : Association of Doctoral Candidates and Young Researchers of Serbia. - 2466-3352. ; 1:1, s. 1-19
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The purpose of this article is to examine the importance of the meeting in relation to entrepreneurial learning, by examining two learning environments within a Swedish context based on different types of meeting: a research circle in higher education and, in collaboration with teachers and pupils from primary school, the process of establishing a school musical. The methods used to achieve our aims were interviews, focus groups and action-based research. The theoretical interpretative framework is based on the individual and the individual’s interaction with the surrounding environment. One conclusion is that there seems to be the potential for knowledge when different players with no previous experience of cooperation meet. A prerequisite for the development of this knowledge, which can be developed and can then contribute to new thinking, seems to be closely connected with the existence of a participative approach. The two studies demonstrated a key aspect of change in how resistance is handled, when it initiates and encourages both individual and collective action competence. Consensus in disagreement is seen as a driving force behind knowledge acquisition. In a safe and respectful environment, there can be disagreement on the substance under discussion, and yet actors can take on this challenge and reach a conclusion, albeit a temporary one.
|
|
| 4. |
-
Entreprenöriellt lärande i skolan
- 2014. - 1
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Begreppen entreprenörskap och företagsamhet har blivit alltmer centrala inom skola och utbildning. Hur ska vi förstå och närma oss entreprenörskap på skolans arena? Hur ska vi som verksamma i skola och utbildning förhålla oss till det ökade intresset? Med kritisk samhällsblick och med praktiknära fokus visar författarna i denna bok hur exempelvis estetiskt och kreativt lärande förhåller sig till entreprenöriellt lärande. I boken presenteras några ansatser och utgångspunkter för att förstå och arbeta med detta perspektiv. Genom att författarna förmedlar röster av såväl elever, lärare, skolledare som forskare blir detta konkret. Med boken som utgångspunkt får du inspiration till och användbar kunskap för att anta de utmaningar som entreprenöriellt lärande innebär för skola och utbildning på 2010-talet. Boken kan med fördel användas i utbildning av förskollärare och lärare i grundskola och gymnasium. Den är också angelägen för skolpolitiker, skolledare, pedagoger inom alla skolans områden och vårdnadshavare.
|
|
| 5. |
-
Fritidshem som lyfter : Skolutveckling, delaktighet och systematiskt kvalitetsarbete i Hörby kommun
- 2017
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Balli Lelinge, universitetsadjunkt på Malmö högskola, har haft förmånen att vara en del av fritidshemssatsningen i Hörby kommun, 2015-2017. Processen kan närmst beskrivas som en blandning av utbildning, forskning och kollegial samverkan – där hela styrkedjan på ett eller annat sätt varit delaktig i processen. Det övergripande syftet med fritidshemssatsningen har varit att fördjupa förståelsen av ett vetenskapligt förhållningssätt i verksamheterna. Detta har gjorts genom att kompetensutbilda ett antal fritidspedagoger från respektive fritidshem, s.k. processtödjare, kring ”uppdraget”, det systematiska kvalitetsarbetet och skapandet av kommungemensamma målområden. Kompetenssatsningen har även inkluderat all annan personal inom fritidshemmen. Förutom att fördjupa och kvalitetshöja den fritidspedagogiska verksamheten i Hörby kommun, syftar naturligtvis även antologin på att bidra till det fritidshemspedagogiska fältets möjligheter och utmaningar i Sverige. Antologin inleds med förvaltningschefens syn på skolutveckling, styrning och ledarskap – som följs upp av en övergripande inledning kring fritidshemssatsningen. De efterföljande fem kapitlen är antologins hjärta. Här får vi ta del av fritidshemmens olika utvecklingsarbeten om pedagogisk och organisatorisk utveckling. Antologin avslutas med en summering och blick framåt av universitets lektor Jonas Alwall, Malmö högskola. Alla utvecklingsprocesser har en början och ett slut, häri ligger även Hörby kommuns fritidshems utmaningar, där förvaltningsledningen är en viktig motor. Det gäller nu att hålla fast vid de nya erövrade framgångarna och se deras nya läge som avtryck och avstamp för en fortsatt utvecklingsprocess som aldrig får stanna upp och slå sig till ro. Eller som Alwall säger: ”Hur undviker man den motsatta utvecklingen: att en förändrad verksamhet efter en tid glider tillbaka i det gamla?” De nya gjorda och uppnådda vinsterna får inte ses som säkrade för all framtid – det systematiska och målrelaterade arbetet måste hela tiden problematiseras, analyseras, följas upp och utvecklas vidare. Kanske är förmågan att hålla i och hålla ut, som allra viktigast nu.
|
|
| 6. |
- Holmqvist, Mona, et al.
(författare)
-
Elevers förståelse av ljus och skugga
- 2018
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Även om vi kan "se" instanser av ljus är det svårt för barn i de tidiga skolåren att förstå vad ljus är. I denna studie beskrivs elevers förståelse av ljus genom att studera på vilket sätt de tecknar skuggor från ett föremål belyst av en ljuskälla. Syftet med studien är att skapa ny kunskap om hur elever i åk 3 förstår begreppen ljus och skugga och på vilket sätt detta kan stimulera elevers intresse för fysiska fenomen. Forskningsfrågorna är: På vilket sätt visar eleverna sin förståelse av ljus genom att teckna skuggor? Vad kan vi förstå av barns förståelse av ljusets riktning genom att studera hur de tecknar skuggor? Genom en variationsteoretisk ansats för analys synliggörs vilka aspekter som eleverna redan har urskilt och vilka aspekter som behöver bedömas för att utveckla deras djupare förståelse av fenomenet.
|
|
| 7. |
- Holmqvist, Mona, et al.
(författare)
-
Teachers’ Academic literacy knowledge
- 2021
-
Ingår i: Abstract book nofa8, Western Norway University of Applied Sciences , 2021.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- In this study, a total of 18 in-service teachers participated in one cycle of a learning study (Marton, 2015; Holmqvist, 2011) aiming to study development of academic literacy. The study was guided by variation theory (Marton 2015; Holmqvist, Gustavsson & Wernberg, 2008). The object of learning is academic literacy, a subject of importance for all teachers, as their professional work is supposed to be conducted on scientific based knowledge. The capability to read and understand scientific publications, and to judge the scientific value of different sources used by teachers, are crucial for the quality of teachers’ professional work. The study was designed following the steps of a learning study. This means collaborative discussions among the teachers, in this case the researchers who are the authors of this abstract, testing the participants’ knowledge before the teaching activity, by designing and implementing instruction offer the participants to discern the critical aspects of academic literacy to gain deeper knowledge, analysis of post-tests to describe the learning outcome, and to present the results. The lesson was focusing on the structure of, and differences between, scientific and popular scientific texts. Two texts were used presenting the same study and by the same author. By that, the in-service teachers were offered to see the same topics differently described based on the two different genre’s requirements. The results show how the participants in the pre-test focuses on the texts’ similarities, with an unawareness of genre differences. In the post-test, the differences in genre is described. A limitation of the study is that the two texts used in pre and post-tests are focusing slightly different topics, which is discerned and focused by the participants – an aspect not critical for developing academic literacy at a general level.ReferencesHolmqvist, M. (2011). Teachers’ learning in a learning study. Instructional science, 39(4), 497-511.Holmqvist, M., Gustavsson, L. & Wernberg, A. (2008) Variation Theory – An Organizing Principle to Guide Design Research in Education. In Kelly, A.E., Lesh, R., &. Baek J. (eds) Handbook of design research methods in education, p 111-130. New York: Routledge. Marton, F. (2015). Necessary conditions of learning. London: Routledge.
|
|
| 8. |
- Holmqvist, Mona, et al.
(författare)
-
Teachers’ collaborative professional development for inclusive education
- 2021
-
Ingår i: European Journal of Special Needs Education. - : Taylor & Francis. - 0885-6257 .- 1469-591X. ; 36:5, s. 819-833
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This is a systematic literature review aiming to systematically synthesize research of teachers’ collaborative professional development (CPD) for inclusive education. In total, 21 articles out of 55 from three data-based met the inclusion criteria. Cohen’s kappa was used to measure the agreement, found that the agreement between the raters was 0.72; substantial agreement. The results show that the definition of inclusive education differs, from the right to school attendance to full inclusion by participating in the same classes as other peers in the same age groups and environment. By that, models for collaborative professional development also vary. Most studies were small-scale projects without controls or data showing evidence for enhanced teacher or student outcomes or satisfaction. Accordingly, we could not obtain results showing powerful CPD models. We instead defined research gaps in systematic and evidence-based studies of collaborative professional development models for inclusive education. However, participation in professional development trainings resulted in teachers having more positive attitudes towards inclusive education. Results were also found that show that teachers who were most positive about inclusion also had the highest risks of burnout. Finally, results of the CPDs’ effect on students’ knowledge development in inclusive education was limited.
|
|
| 9. |
-
Learning study - att göra skillnad! : Kunskapsutvecklande och inkluderande undervisning på fritidshem i Lomma kommun
- 2020
-
Samlingsverk (redaktörskap) (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Balli Lelinge och Christina Svensson, universitetsadjunkter och doktorander vid Malmö universitet, har haft förmånen att vägleda Karstorpskolans fritidshem praktikutvecklande forskningsprojekt läsåret 2019/2020: Learning study – att göra skillnad! . Detta pilotprojekt har präglats av gemensam respekt och tillit mellan de inblandade parterna.Fritidslärarna på Karstorps fritidshem identifierade fyra olika kunskapsområden där elevernas förståelse och lärande behövde utvecklas. I alla fyra Learning studies har undervisningspraktiken varit i förgrunden. Detta har bland annat initialt (före lektionen) inneburit att mäta elevernas förkunskaper (förtest) av det aktuella lärandeobjektet som har följts upp med eftertest och senarelagda eftertest. Enligt fritidslärarna har denna skolutvecklingsmodell varit en ny pedagogisk upplevelse, och som har bidragit och utmanat deras tankar om undervisning och lärande. Fritidslärarna har prövat och utforskat delar av variationsteorin för att fördjupa sin förståelse för de villkor som är förknippade med förhållandet mellan undervisning och lärande.Något kort om de fyra Learning studierna i antologin. Fritidshemmet Skeppet har gjort en studie som bidragit till att först. elevernas djupare förståelse för vad det innebär att säga Hej. Piratens fritidshem har i sin studie synliggjort elevernas kunskaper om hur känslor utan ord uppfattas av andra för att först. innebörden av kroppsspråket. Lärandeobjektet som Flottens fritidshem arbetat med bygger på vilken kunskap och förståelse eleverna har kring att redigera och klippa en bild på iPaden. Avslutningsvis har Kajutans fritidshem i sin studie studerat betydelsen av hur lektionsdesignen kan främja en ökad utveckling av elevers kreativa förmågor.Antologin vill bidra till forskningsfältet praktikutvecklande skolforskning i fritidshem, där fokus är undervisningens kvalitet. En kombination av kollaborativa processer och undervisningsutveckling har genom skolutvecklingsmodellen Learning study prövats och utforskats i detta projekt.Att skriva en antologi är en kollektiv kunskapsresa som leder till nya spännande kunskaper i verksamheterna. Den här antologin bygger på ett intresse av att utveckla sin undervisningspraktik och systematiskt ta reda på något man vill först.Varje kapitel ansvaras av författarna och vid eventuella frågor kontaktas respektive författare och/eller rektor.
|
|
| 10. |
- Lelinge, Balli
(författare)
-
Demokrati på schemat
- 2009
-
Ingår i: I & M : invandrare & minoriteter. - : Stiftelsen Invandrare & Minoriteter. - 1404-6857. ; 36:1, s. 28-31
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- På klassrådstimmarna tränar eleverna demokrati i praktiken. Hur man tar plats och hur man kan påverka är viktiga kunskaper för resten av livet. Eleverna lär sig respekt och tolerans, de får också en god inblick i hur beslut fattas.
|
|
