| 1. |
- Nilsson, Kerstin, et al.
(författare)
-
54 forskare: Inte alla klarar höjd pensions-ålder
- 2017
-
Ingår i: Svenska Dagbladet, Stockholm. - 1101-2412.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet, så att fler klarar att arbeta i högre ålder. Att enbart genom ekonomiska åtgärder höja pensionsåldern är inte långsiktigt hållbart, skriver 54 forskare.DEBATT | PENSIONForskning visar att cirka var fjärde har en diagnos eller skada orsakad av sitt arbete. Detta gör arbetsorsakad sjukdom och skada till ett betydelsefullt folkhälsoproblem. Att då enbart genom ekonomiska åtgärder höja pensionsåldern för samtliga (yrkes)grupper utifrån deras kronologiska ålder är inte långsiktigt hållbart när individers biologiska ålder är så olika bland annat till följd av arbetslivet. Detta är en demokratifråga. Forskning om äldre i arbetslivet och hållbart arbete visar att man då främst flyttar individer från pensionssystemet till sjukförsäkringssystemet och ökar klyftorna i samhället.Debatt Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.Vi är 54 forskare som nu gemensamt har skrivit denna debattartikel. Anledningen är att vi är oroade över att cirka var fjärde blir sjuk av sitt arbete samtidigt som man i det förslag som ligger om att senarelägga ålderspensionen i princip utgår ifrån att arbetskraftsdeltagande enbart styrs av ekonomin. Vi vill trycka på betydelsen av åtgärder i arbetslivet för att komma tillrätta med ohälsan, det vill säga inte enbart ekonomiska restriktioner som tvingar folk som inte kan, vill och orkar att stanna kvar i arbetslivet till en högre kronologisk ålder.Pensionssystemet bygger på att vi ska arbeta en viss del av våra liv för att förtjäna möjligheter till pension. Vi bör dock inte enbart utgå ifrån antalet år sedan en person föddes, då korttidsutbildade generellt träder in på arbetsmarknaden tidigare än långtidsutbildade. De har alltså varit en del av arbetskraften från en yngre ålder. Människor med kortare utbildning har oftare ett arbete som innebär påfrestningar som kan inverka negativt på hälsotillståndet och som till och med kan påskynda det biologiska åldrandet. Dessutom lever korttidsutbildade generellt sett inte lika länge som långtidsutbildade, vilket delvis även avspeglar skilda livs- och arbetsvillkor.Den svenska sjukförsäkringsreformen 2008 avsåg att få tillbaka människor i arbete. Men studien fann att den faktiskt bidrog till att fler gick i tidig ålderspension av dem som var i åldern 55–64 år. Ökningen var störst bland korttidsutbildade. Mer än 5 procent fler gick i tidig ålderspension då det blev svårare att få sjukpenning och sjukersättning. Vi kan notera att det är vanligare att manliga chefer tar ut tidig ålderspension, jämfört med kvinnliga maskinskötare inom tillverkningsindustrin. I vissa yrken är det dessutom vanligare att människor, trots pension, både orkar och faktiskt ges möjlighet att arbeta vidare om de har en specialkompetens som efterfrågas. Om vi endast kombinerar ekonomiska morötter med piskor finns en stor risk att vi ökar klyftan mellan grupper som både kan och vill fortsätta att yrkesarbeta och personer som av olika skäl inte längre kan eller orkar.Ta nytta av den forskning som vi har tagit fram. Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet. Ett hållbart arbetsliv för allt fler i vår åldrande befolkning fordrar att vi samtidigt beaktar faktorer som relaterar till biologisk/kroppslig ålder, mental/kognitiv ålder samt social ålder/livsloppsfas och våra attityder som är kopplade till ålder. Vi måste ta större hänsyn till olika förutsättningar och varierande funktionsförmåga och utifrån detta anpassa de åtgärder som gör att arbetslivet blir möjligt och hållbart för allt fler även i högre ålder.”Morötter” är viktigare för en god arbetshälsa och hög produktivitet än en piska i form av oron för en dålig ekonomi.Forskning visar att pedagogik som bygger på ”morötter” oftast är betydligt bättre än ”piskor” för att nå framgångsrika och långsiktiga mål. ”Morötter” i samhället, för organisationer, företag och individer är därför viktiga för god arbetshälsa och fortsatt produktivitet och kan bidra till ett längre arbetsliv även för grupper som tidigare inte ens klarat av att arbeta fram till pensionsåldern. Genom forskning inom området har bland annat swage-modellen utarbetats. Detta är ett verktyg som visar på komplexiteten i ett hållbart arbetsliv och tillsammans med systematiskt arbetsmiljöarbete, handlingsplaner och åtgärder syftar till ett mer hållbart arbetsliv. Morötter är enligt forskningen i detta sammanhang åtgärder för en god fysisk och mental arbetsmiljö, avpassad arbetsbelastning, stödjande teknik, att man kan anpassa arbetstakten, alternativa arbetstidsmodeller vid behov. Det är viktigt att man känner sig trygg och förväntas och tillåts vara delaktig, att man blir sedd av chefen och arbetskamraterna. Att de egna arbetsuppgifterna upplevs som meningsfulla och behövda av andra skapar självförverkligande och tillfredsställelse i arbetet. Att man känner att ens arbetsuppgifter och man själv är viktig för organisationen och företaget. Att man trots högre ålder inkluderas i olika nysatsningar och får tillgång till kompetensutveckling och inte blir åsidosatt eller åldersdiskriminerad. Utvärderingar visar att de äldre medarbetarna som fick några av dessa anpassningar och möjligheter var mer effektiva, utvilade, stimulerade när de var på arbetet samtidigt som sjukfrånvaron minskade. Vilket i sin tur bidrar till ett längre arbetsliv för grupper som tidigare inte klarat av att arbeta fram till pensionsåldern. I organisationer som bygger på en deltagar- och lärandekultur rustas de anställda för att klara omställningar, nya arbetsuppgifter och vid behov även yrkesbyten.Med en åldrande befolkning där allt fler lever allt längre behöver vi arbeta till en högre ålder i framtiden för att pensionssystemet ska hålla. Men ”morötter” är viktigare för en god arbetshälsa och hög produktivitet än en piska i form av oron för en dålig ekonomi. Det kräver också att vi ändrar våra attityder och förhållningssätt till äldre på arbetsmarknaden, vilket vi bäst gör genom att organisationer och företag får incitament till och erbjuder mer individanpassade arbetsvillkor, särskilt för personer i högre ålder. Låt oss därför använda den framtagna kunskapen i praktiken för att göra arbetslivet friskt och hållbart för alla åldrar.
|
|
| 2. |
- Nilsson, Kerstin, et al.
(författare)
-
Vi är oroade över senare ålderspension
- 2017
-
Ingår i: Dagens Samhälle. - 1652-6511.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Var fjärde person blir i dag sjuk till följd av sitt arbete. Att höja pensionsåldern för alla yrkesgrupper, utan konkreta åtgärder för att minska ohälsan, är därför problematiskt och mycket oroande. Det är, enligt forskarna, inte långsiktigt samhällsekonomiskt lönsamt att utan andra åtgärder höja pensionsåldern för alla. Vi – 54 forskare – är mycket oroade över konsekvenserna av att, som föreslagits, senarelägga ålderspensionen.Förslaget utgår i princip från arbetskraftsdeltagande i princip enbart styrs av ekonomin, medan forskningen visar att det bara är en av flera faktorer som styr hur länge och hur mycket människor väljer att arbeta.Det här sättet att lösa problemet med en åldrande befolkning och ett sviktande pensionssystem är inte samhällsekonomiskt lönsamt på lång sikt, utan riskerar bara att flytta runt folk mellan olika ersättningssystem. Pensionssystemet bygger på att vi ska arbeta en viss del av våra liv för att tjäna in vår pension. Vi bör dock inte enbart utgå ifrån ålder eller antalet år sedan en person föddes då korttidsutbildade generellt träder in på arbetsmarknaden tidigare än långtidsutbildade. De med kortare utbildningstid har alltså varit en del av arbetskraften från en yngre ålder. Människor med kortare utbildning har också oftare ett arbete som innebär påfrestningar som kan inverka negativt på hälsotillståndet och som till och med kan påskynda det biologiska åldrandet. Dessutom lever korttidsutbildade generellt sett inte lika länge som långtidsutbildade, vilket delvis även avspeglar skilda livs- och arbetsvillkor.Ta nytta av den forskning som vi har tagit fram. Ekonomin är självklart viktigt för att vi ska vilja arbeta, men den är som sagt enbart en av flera faktorer med betydelse vårt arbetsliv.Hälsotillståndet, både det fysiska och det mentala, har en avgörande betydelse för hur länge och hur mycket vi orkar arbeta. Ett fysiskt och mentalt belastande arbete är en stark riskfaktor för en nedsatt hälsa i slutet av arbetslivet. Arbetstid, arbetstakt och möjlighet till återhämtning spelar en allt större roll ju äldre vi blir. Andra aspekter är arbetsinnehåll, hur meningsfulla och stimulerande arbetsuppgifterna är, balansen mellan arbete och familjesituation och fritidsaktiviteter. Organisationskultur, ledarskapet, stöd i arbetet och kompetens har stor betydelse för om vi ska kunna och vilja arbeta till en högre ålder. Vi måste ta större hänsyn till olika förutsättningar och varierande funktionsförmåga och utifrån detta anpassa de åtgärder som gör att arbetslivet blir möjligt och hållbart för allt fler även i högre ålder.Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste därför utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet. Ett hållbart arbetsliv för allt fler i vår åldrande befolkning fordrar att vi samtidigt beaktar faktorer som relaterar till biologisk/kroppslig ålder, mental/kognitiv ålder samt social ålder/livsloppsfas samt de attityder som är kopplade till ålder.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Tyler, Torbjörn, et al.
(författare)
-
Utsådda blommor räddar inte insekterna
- 2021
-
Ingår i: Svenska Dagbladet. - 1101-2412.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Om vi vill rädda hotade insektsarter är det miljöer med traditionella ängsväxter som vi behöver mer av, inte fröblandningar av oklart ursprung från handeln. Det skriver flera debattörer.
|
|
| 6. |
- Aasa, Mikael, et al.
(författare)
-
Cost and health outcome of primary percutaneous coronary intervention versus thrombolysis in acute ST-segment elevation myocardial infarction-Results of the Swedish Early Decision reperfusion Study (SWEDES) trial.
- 2010
-
Ingår i: American heart journal. - : Elsevier BV. - 1097-6744 .- 0002-8703. ; 160:2, s. 322-8
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- BACKGROUND: In ST-elevation myocardial infarction, primary percutaneous coronary intervention (PCI) has a superior clinical outcome, but it may increase costs in comparison to thrombolysis. The aim of the study was to compare costs, clinical outcome, and quality-adjusted survival between primary PCI and thrombolysis. METHODS: Patients with ST-elevation myocardial infarction were randomized to primary PCI with adjunctive enoxaparin and abciximab (n = 101), or to enoxaparin followed by reteplase (n = 104). Data on the use of health care resources, work loss, and health-related quality of life were collected during a 1-year period. Cost-effectiveness was determined by comparing costs and quality-adjusted survival. The joint distribution of incremental costs and quality-adjusted survival was analyzed using a nonparametric bootstrap approach. RESULTS: Clinical outcome did not differ significantly between the groups. Compared with the group treated with thrombolysis, the cost of interventions was higher in the PCI-treated group ($4,602 vs $3,807; P = .047), as well as the cost of drugs ($1,309 vs $1,202; P = .001), whereas the cost of hospitalization was lower ($7,344 vs $9,278; P = .025). The cost of investigations, outpatient care, and loss of production did not differ significantly between the 2 treatment arms. Total cost and quality-adjusted survival were $25,315 and 0.759 vs $27,819 and 0.728 (both not significant) for the primary PCI and thrombolysis groups, respectively. Based on the 1-year follow-up, bootstrap analysis revealed that in 80%, 88%, and 89% of the replications, the cost per health outcome gained for PCI will be <$0, $50,000, and $100,000 respectively. CONCLUSION: In a 1-year perspective, there was a tendency toward lower costs and better health outcome after primary PCI, resulting in costs for PCI in comparison to thrombolysis that will be below the conventional threshold for cost-effectiveness in 88% of bootstrap replications.
|
|
| 7. |
- Aasa, Mikael, et al.
(författare)
-
Risk Reduction for Cardiac Events After Primary Coronary Intervention Compared With Thrombolysis for Acute ST-Elevation Myocardial Infarction (Five-Year Results of the Swedish Early Decision Reperfusion Strategy [SWEDES] Trial).
- 2010
-
Ingår i: The American journal of cardiology. - : Elsevier BV. - 1879-1913 .- 0002-9149. ; 106:12, s. 1685-91
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Primary percutaneous coronary intervention (PPCI) for ST-elevation myocardial infarction compares favorably to thrombolysis. In previous studies the benefit has been restricted to the early postinfarction period with no additional risk decrease beyond this period. Long-term outcome after use of third-generation thrombolytics and modern adjunctive pharmaceutics in the 2 treatment arms has not been investigated. This study was conducted to compare 5-year outcome after updated regimens of PPCI or thrombolysis. Patients with ST-elevation myocardial infarction were randomized to enoxaparin and abciximab followed by PPCI (n = 101) or enoxaparin followed by reteplase (n = 104), with prehospital initiation of therapy in 42% of patients. Data on survival and major cardiac events were obtained from Swedish national registries after 5.3 years. PPCI resulted in a better outcome with respect to the composite of death or recurrent myocardial infarction (hazard ratio 0.54, confidence interval 0.31 to 0.95) compared to thrombolysis. This was attributed to a significant decrease in cardiac deaths (hazard ratio 0.16, confidence interval 0.04 to 0.74). The difference evolved continuously over the 5-year follow-up. After adjustment for covariates, a significant benefit remained with respect to cardiac death or recurrent infarction but not for the composite of total survival or recurrent myocardial infarction (p = 0.07). The observed differences were not seen in patients in whom therapy was initiated in the prehospital phase. In conclusion, PPCI in combination with enoxaparin and abciximab compares favorably to thrombolysis in combination with enoxaparin with a risk decrease that stretches beyond the early postinfarction period. Prehospital thrombolysis may, however, match PPCI in long-term outcome.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Backlund, Per, et al.
(författare)
-
Evaluation of usefulness of the Elinor console for home-based stroke rehabilitation
- 2011
-
Ingår i: Proceedings of the 3rd International Conference in Games and Virtual Worlds for Serious Applications (VS-Games 2011). - : IEEE Computer Society. - 9780769544199 - 9781457703164 ; 978-1-4577-0316-4., s. Page(s): 98 - 103
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Virtual rehabilitation has emerged as a promising tool over the last decade. However the field is diverse and there is no unified understanding of the concept and in which situations it should be used. The most common usage context is a rehabilitation clinic but there is an urge to offer motivating virtual rehabilitation to be used in the homes of patients. The main drive for using such systems is to enhance motivation by introducing an interesting challenge and an element of fun. This paper describes and evaluates the feasibility of Elinor, a gamebased system for stroke rehabilitation in the home.The Elinor prototype has been positively evaluated with respect to its usability, user acceptance and motivational factors. This paper reports on the initial findings concerning the rehabilitation effect of Elinor. No persons suffered any serious adverse effects from training. We had positive results with respect to the assessment of motor and process skills (AMPS). Even though these improvements were not significant they are still positive enough to motivate future work. The self-reported improvements in the motor activity logs (MAL) also motivate future work.
|
|
