| 1. |
- Hedström, Brita, et al.
(författare)
-
Visby Innerstad : En användningsplan
- 1973
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Sedan lång tid föreligger i stort sett enighet om att bevara innerstadens bebyggelse och att anpassa eventuella nytillskott till det redan bestående. Med den inställningen har förändringsprocessen både dämpats och mildrats men ändå inte bragts att avstanna. Förändringar sker ständigt om det också huvudsakligen i smått: de många synbart så anspråkslösa byggnadsåtgärderna adderar efterhand ihop sig till något större och mer genomgripande. Långsamt, nästan omärkligt, ändrar innerstaden sitt ansikte.Ändå är det inte själva husen som förändrats mest utan användningen av dem. Ur funktionell synpunkt har 1950 - och 60-talen har varit något av en omstörtning i innerstadens historia: den har förlorat nästan hälften av de boende, en stor del av detaljhandeln och praktiskt taget helt sin gamla roll som skolcentrum. I gengäld har ytterstaden vuxit ut till ett sammanhängande kilometerbrett bälte. Till stor del av denna funktionella förändring en följd av beslutet att bevara innerstadens bebyggelse. Vad som inte fått plats inom den gamla ramen har etablerats utandör den.Föreliggande arbete vill ge en översiktlig bild av förändringsförloppen, sedda i ett långt tidsperspektiv men med tonvikt på dagsläget. Bebyggelsen tas upp till utförlig granskning men också användningen av den. Det är just samspelet mellan husen och de funtkioner, de fyller, som kan sägas utgöra bokens huvudtema. I de flesta fall är detta sammanhang hus-användning alldeles konfliktfritt och föranleder därför inte heller någon diskussion. Vad som behandlas är de relativt få problematiska fallen, hus som borde rustas upp för att fylla sin uppgift, hus som är olämpligt nyttjade eller inte använda alls. En serie sådana fall tas upp till systematisk genomgång; samtidigt berörs också de trafik - och miljömässiga konsekvenserna. Bokens syfte är alltså klart: den ger ett underlag av fakta för arbetet med att jämka samman byggnader och användningsformer. I den meningen kan skriften kallas en anvädningsplan för Visby innanför murarna.Arkitekturskolanas arbete har bedrivitis parallellt med den kommunala Innerstadskommitténs verksamhet. Något organiserat samarbete har inte förekommit med de informella kontakterna har varit både täta och goda. Att likheterna mellan Innerstadskommittén och Arkitekturskolans slutsatser blivit så pass stora, kan tillskrivas en gemensam helhetssyn.En av Arkitekturskolans elever, arkitekt Lars-Ingvar Larsson, har tidigare självständigt genomfört en undersökning av förändringar i innerstaden 1945-70- Denna studie publicerats separat och bör uppfattas som ett komplement till den hör föreliggande.Förutom de i innehållsförteckningen nämnda har ytterligare några aktivt medverkat i arbetet. Studiet av trafikfrågorna i innerstaden, i hamnen och öster om ringmuren leddes av Åke Claesson, I fältstudier och diskussioner medverkande Göran Månsson.Arkitekturskolan har fått god hjälp av ett antal initierade personer i Visby. Särskild tacksamhet är vi skyldiga byggnadsnämnden ordförande Henning Jacobson, kommunalrådet C B Stenström, stadsarkitekten Måns Hagbergm f. länsbostadsdorektören Åke Malmberg och landsantikvarien Gunnar Svahnström. I boken publiceringskostnaderna har ekonomiskt bidrag lämnats av Gotlands kommun och Riksantikvarieämbetet.Boken har redigerats av Sture Balgård och Ann Mari Westerlind med hjälp av Henrik O Andersson, Bo Ek, Göran Lindahl, Fredrik von Platen, John Sjöström Gunnar Westerlind och Hans Wetterfors.Skeppsholmen, Stockholm, sommaren 1973.Arkitekturskolans lärare och elever.
|
|
| 2. |
- Norén, Katja, et al.
(författare)
-
Uppföljning och utvärdering av miljötillståndet till följd av slängda tobaksprodukter
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den här studien har till syfte att sammanställa kunskapsläget rörande slängda tobaksprodukters miljöpåverkan och är uppdelad i tre områden: litteraturbaserad undersökning av kunskapsläget, mindre enkätstudie och exemplifierande beräkningar.Inom litteraturstudien har internet och forskningsdatabaser använts för att söka efter svensk- och engelskspråkiga artiklar och rapporter. Enkätstudien har riktats till ca 55 personer vid reningsverk och reningsverksorganisationer. De exemplifierande beräkningarna har utformats efter tillgången på information. De har bland annat syftat till att kvantifiera mängder av kadmium, bly, nickel och kvicksilver som uppkommer från tobaksanvändare inom ett definierat område.Utifrån antagandet att all konsumerad röktobak (cigaretter, rulltobak, piptobak och cigarr/cigariller) samt snus når reningsverken så har mängderna satts i relation till andra källor till metaller i samma område t.ex. avloppsvatten från hushåll och luftdeposition. Beräkningar har också utförts för att försöka uppskatta tobaksskräpets påverkan på vattenmiljö och vattenlevande organismer. Här har enbart mängder från tobaksskräp i form av röktobak beräknats eftersom det finns viss information om antalet fimpar som ligger på gatan medan sådan information saknas helt för snus.I och med att tobaksskräp hamnar på gatan kan det via dagvattnet transporteras till en recipient och påverka denna. Då graden av miljöpåverkan beror av den koncentration som uppstår i recipienten har bidraget av tobakskräp beräknats för den kända ytan Kungsholmen ö och den kända volymen Karlbergskanalen som används som exempelrecipient och således mottagare av dagvatten från Kungsholmen ö.Baserat på tillgänglig information har tre scenarier för vilka mängder tobaksskräp som kan uppkomma beräknats utifrån: 1. Antalet fimpar som har hittats på gatan (dvs. en ögonblicksbild där vi inte vet hur länge skräpet har ansamlats. 2. Enkätstudier av hur många fimpar som rökare slänger på gatan per dag. 3. Worst case scenario som innebär att allt kadmium i konsumerad röktobak alternativt alla fimpar som uppstår under en dag når recipienten.Med antagandet att dessa olika tobaksmängder når Karlbergskanalen har de uppnådda koncentrationerna i Karlbergskanalen beräknats och satts i relation till dels EU:s gränsvärde för kadmiumEG i inlandsytvatten och dels ett eget beräknat gränsvärde för fimpar (Predicted No Effect Concentration, PNECfimp) där ingen effekt i miljön förväntas. Gränsvärdet för fimpar har beräknats utifrån resultat från ekotoxicitetstester för att kunna bedöma fimparnas påverkan i miljön.Tobak innehåller ett stort antal ämnen och då den brinner bildas ytterligare ämnen som kan hamna i fimpen. Dessa ämnen kan vart och ett vara toxiskt men tillsammans kan de också ha en additiv effekt så att fimpens totala toxicitet är summan av de ingående ämnenas toxicitet. Det är inte heller ovanligt att ämnen i blandningar har en synergistisk effekt i förhållande till varandra, vilket innebär att blandningens samlade toxicitet till och med kan vara större än summan av de ingående ämnenas toxicitet. Att det beräknade gränsvärdet PNECfimp är mycket lägre än gränsvärdet för kadmiumEG illustrerar att fimpen innehåller flera giftiga ämnen.Sammantaget visar analysen att fimpars toxicitet skulle kunna utgöra ett problem för vattenmiljöer. Dvs. den giftighet alla de ämnen som finns i fimparna uttrycker sammantaget gör att framförallt mindre recipienter riskerar att påverkas negativt. I analysen har Karlbergskanalen använts som mottagare av fimpar från Kungsholmen ö och vid antagandet att varje rökare slänger 1,7 fimpar per dag så överskrids gränsvärdet för fimpar redan efter en dags fimpansamling. Även om inte alla fimpar når recipienten så hamnar nya fimpar på gatan varje dag vilket gör att recipienter med dåligt vattenutbyte blir extra känsliga.Resultaten indikerar således att det antal fimpar som hamnar på gatan i storstadsområden riskerar att ha en påverkan på mindre vattenrecipienter och det bör vara av intresse att analysera vart dagvattnet från de mest fimpnedsmutsade områdena leds. Miljöeffekten i exempelrecipienten baserat på kadmium från slängd tobak visade sig vara obetydlig då den beräknade kadmiumkoncentration blev mycket lägre än det befintliga gränsvärdet för kadmium också för worst case scenariot.Som jämförelse är tillskottet från luftdeponerat kadmium betydligt större än det maximala tillskottet från röktobak inom det analyserade området. På samma sätt är tillskottet av nickel, bly och kvicksilver från luftdeposition mycket högre än tillskottet från röktobak som slängs på gatan. Om allt tobaksrelaterat kadmium i värsta fall skulle nå reningsverket så utgör bidraget trots detta enbart en tredjedal av bidraget från urin + fekalier från samma område. Vad gäller tillskottet av nickel, bly och kvicksilver från tobak så är bidraget, även om all tobak når reningsverket, mycket litet i jämförelse med de mängder som tillförs reningsverken från hushållens avloppsvatten.
|
|
| 3. |
- Ahlgren, Hans, et al.
(författare)
-
Multiple prehistoric introductions of the mountain hare (Lepus timidus) on a remote island, as revealed by ancient DNA
- 2016
-
Ingår i: Journal of Biogeography. - : Wiley. - 0305-0270 .- 1365-2699. ; 43:9, s. 1786-1796
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Aim: The majority of the non-volant mammals now present on the island of Gotland, Sweden, have been introduced in modern times. One exception is the mountain hare (Lepus timidus), which was present on the island more than 9000 years ago. This paper investigates the origins of the Gotland hares and temporal changes in their genetic structure, and considers how they may have reached the island.Location: The island of Gotland, Sweden (57°30′ N, 18°20′ E).Methods: Two fragments of the mitochondrial D-loop 130 + 164 base pairs in length from skeletal remains from 40 ancient mountain hares from Gotland, 38 from the Swedish mainland and five from Lithuania were analysed and compared with 90 modern L. timidus haplotypes from different locations in Eurasia and five haplotypes of the Don-hare (Lepus tanaiticus) morphotype.Results: The Mesolithic hares from Gotland (7304 bc–5989 bc) cluster with modern hares from Russia, Scotland, the Alps and Fennoscandia whereas the Gotland hares from the Neolithic and onwards (2848 bc–1641 ad) cluster with Neolithic hares from the Swedish mainland and modern hares from Fennoscandia. The Neolithic haplotypes from Lithuania and the Don-hare haplotypes were dispersed within the network. The level of differentiation (FST) between the Mesolithic and Neolithic hares on Gotland was twice as great as that observed on the mainland.Main conclusions: The ancient hares on Gotland fall into two haplogroups separated in time, indicating that the mountain hare became extinct at one point, with subsequent re-colonization events. In view of the isolated location of Gotland, it is probable that the hares were brought there by human means of transport.
|
|
| 4. |
- Bartholdsson, Kerstin, 1952, et al.
(författare)
-
4. Den kommunala nyordningen
- 2011
-
Ingår i: Andreas Ivarsson (red): Nordisk kommunforskning. En forskningsövesikt med 113 projekt. - Göteborg : University of Gothenburg. - 9789163398025 ; , s. 233-239
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 5. |
- Bartholdsson, Kerstin, 1952, et al.
(författare)
-
Samordnad samverkan - en utvärdering av Samordningsförbundet Vänersborg/Mellerud
- 2016
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport bygger på en fallstudie av ett samordningsförbund som består av de statliga myndigheterna Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan, samt Västra Götalandsregionen och kommunerna Vänersborg och Mellerud. De olika myndigheterna samverkar för att stötta klienter med komplexa behov. Målet är att lösa frågor som annars riskerar att falla mellan stolarna. Genom samverkan kan samordningsförbundet bistå individer som är i behov av samlat stöd från de olika myndigheterna, så att myndigheterna samlas runt individen istället för att hen ska kontakta olika myndigheter var för sig. Utvärderingens huvudsyfte var att fungera som ett inspel till en ny programperiod inom Samordningsförbundet och de fem huvudförslagen berör frågor om samgående med annat Samordningsförbund, organisationsöversyn, att stärka uppföljningsfunktionen, att tydliggöra mål/medel-diskussionen hos ägare och styrelse, samt att belysa den så kallade ”ekonomiparadoxen”.
|
|
| 6. |
- Bartholdsson, Kerstin, 1952, et al.
(författare)
-
Samverkande samordning ― Ett sätt att lösa arbetsmarknadspolitikens dysfunktionella problem
- 2014
-
Ingår i: NORKOM, Odense, 27-28 November, 2014.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Lag om finansiell samordning har funnits i Sverige sedan tio år tillbaka. Lagen möjliggör för nationella, regionala och kommunala myndigheter att lägga pengar i samma hatt, och därifrån utveckla samordnade aktiviteter för sådana målgrupper som befinner sig allra längst ifrån arbetsmarknaden. Den teoretiska problematiken handlar om wicked issues (Brown et al 2010), eller dysfunktionella problem, som består av att personer med komplicerade problem ofta tenderar att skyfflas underst i de administrativa processerna (Lipsky 1980). Aktuella målgrupper är personer som omfattas av insatser från två eller flera myndigheter, exempelvis Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Landstinget och kanske även Socialtjänsten i kommunen. Exempel på sådana målgrupper är unga vuxna, personer med funktionsnedsättningar samt individer med komplexa diagnoser och svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden. Utifrån en case-studie i Väst-Sverige där Samordningsförbundet Vänersborg/Mellerud har evaluerats, diskuteras i detta papper värdefulla teman och fortsatta utmaningar för dysfunktionella välfärdsfrågor. I pappret visas vilka svårigheter som finns att lösa frågor som skär på tvären genom flera myndigheter, där ingen specifik myndighet har ett huvudansvar. Vi diskuterar hur staten delvis har internaliserat samordningsuppgifterna inom ordinarie myndighetsfunktioner, medan Samordningsförbundet kvarstår som en arena för fortsatta samordningsexperiment. Avslutningsvis diskuteras även om Samordningsförbundet kan härbärgera permanent verksamhet, eller om det är rimligt att betrakta dessa som drivhus för projektlösningar som i huvudsak implementeras inom ägar-organisationerna.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Edlund, Ann-Catrine, 1959-
(författare)
-
Sälen och Jägaren : De bottniska jägarnas begreppssystem för säl ur ett kognitivt perspektiv
- 2000
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- In the North Scandinavian area of investigation, which is in focus in this dissertation, seal-hunting has been an important means of livelihood from prehistoric times up to the present. The Swedish-speaking seal-hunters' conceptual system for seal during the 20th century is analysed here. The analysis is mainly based on oral recorded interviews with hunters from the coastal areas around the Gulf of Bothnia – from Norrbotten and Västerbotten in Sweden, and Österbotten in Finland. A cognitive perspective is applied in the analysis, in which focus is on the hunters' knowledge of the seal with the purpose of investigating the construction of the hunters' conceptual system for seal. The dissertation's theoretical starting-point is taken in cognitive linguistics and cognitive anthropology.The investigated vocabulary contains 150 different words for seal. The analysis also includes the cultural and ecological context of the hunt. The hunters' conceptual system for seal is characterised by breadth and variation. There is regional variation in the construction of the conceptual system in the investigated area. In addition to that there is also variation with regard to different hunting seasons, something which is apparent both in the vocabulary and in the structure of the conceptual system.The summer and autumn hunt was not particularly complicated and there was consequently no need for categorising the seal. During this season a limited conceptual system with more general terms was used, which included all seals that were hunted at that time. The late winter and early summer hunt, on the other hand, required an immense amount of knowledge, for example with regard to ecology. In that connection the hunters used an extended conceptual system for seal. The analysis of the conceptual system of the late winter and early summer hunt is based on three different scenarios in which the categories for seal direct the actions of the hunters – in locating the seals in the ice environment, in the hunters' actions during the hunt and in the utilisation of the seal as a resource.A number of categories for seal which were used during the late winter and early spring hunt are the same in the whole area of investigation and can be said to constitute a cognitive and communicative basic level.
|
|
| 9. |
- Engdahl, Elisabet, 1949, et al.
(författare)
-
Negotiating about lexical meanings
- 2007
-
Ingår i: . In Kanzaki, Kyoko, Pierrette Bouillon & Laurence Danlos (eds.) Proceedings of the Fourth International Workshop on Generative Approaches to the Lexicon, Paris. ..
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 10. |
- Fløttum, Kjersti, et al.
(författare)
-
On : pronom à facettes
- 2007
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Le pronom on renferme un paradoxe sémantique. D’une part, on établit la présence d’un ou de plusieurs êtres humains comme le sujet concerné par une situation décrite. D’autre part, l’identification de ce ou ces être(s) humain(s) repose sur toute la complexité des indications contextuelles, des connaissances communes et des idées préconçues des locuteurs. Cette tension entre intension et extension, qui n’arrête pas d’intriguer les chercheurs en linguistique française, est abordée ici de plusieurs manières différentes. Ainsi le fonctionnement de on est étudié dans trois genres différents (fiction romanesque, article scientifique, conversation spontanée) et de trois perspectives théoriques (textuelle, polyphonique et contrastive).
|
|
