| 1. |
- Nord, Andreas, 1976-
(författare)
-
Trädgårdsboken som text 1643–2005
- 2008
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The aim of this thesis is to shed light on the handbook as a multimodal resource from a reader perspective, with the material consisting of 32 Swedish handbooks on gardening from 1643 to 2005. The study draws theoretically on social semiotics and multimodal discourse analysis, as well as dialogism. There is an emphasis on the addressivity of the text, which is taken as a starting point for tracing signs of the intended text use in the design of the texts. The analysis is meaning-based, with the focus placed on functional features in the design of the texts.The first part of the study considers the reading goals afforded by the thematizations conveyed in titles, headings and text type patterns. The core function of these texts turns out to be action orientation, although the more recent books often include sections oriented towards other goals, like shaping individual aesthetic taste. The second part illustrates how the multimodal cohesive patterns in the books afford non-linear reading paths and make the texts searchable, which is enhanced by the presence of devices such as indices and tables of contents. Concentrating on six of the books, the third part of the study maps out the role of the reader that is naturalized by the design of the text, drawing on appraisal theory, and shows the strong, authoritative role taken by the authorial voice. The evaluative patterns naturalize a fact-seeking reading. However, the most recent book, from 1996, emphasizes emotions to a greater extent, naturalizing a parallel reading that invokes sensory experience.The conclusion drawn is that the core characteristics of the handbooks are action orientation, searchability and factuality. As different parallel functions in recent books are discerned, a tendency towards diversity and multifunctionality is described. The range of semiotic resources has also expanded, it is noted, and there is growing support for the view of a tendency towards the visualisation of written texts.
|
|
| 2. |
- Byrman, Ylva, et al.
(författare)
-
Med terminologen som grindvakt : Beslutsfattande i ett expertgruppsmöte
- 2022
-
Ingår i: Språk i skola, på fritid och i arbetsliv. - : ASLA, Svenska föreningen för tillämpad språkvetenskap. - 9789187884290 ; , s. 265-286
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- I arbetslivet är möten vanliga, och ett centralt mål för mötena är fatta gemensamma beslut för att komma vidare i arbetet. I artikeln utforskas den interaktion som bildar vägen till det första (större) beslutet i ett terminologiprojekt. Projektet är typiskt för många terminologiprojekt genom att det innefattar samarbete mellan ämnesexperter och leds av en professionell terminolog. Artikelns syfte är att belysa hur interaktionen leder fram till att ett beslut fattas i detta möte där olika experter bidrar med sin kunskap. Hur är beslutsfattandet organiserat i interaktionen? Hur förhåller sig deltagarna till varandras expertiser i arbetet? En analys av topiker och epistemiska positioneringar i samtalet visar att topiken som leder fram till beslutet inte behandlas samlat och att samtalet övergår till att behandla beslutsfrågan först när samtliga ämnesexperter explicit har redogjort för sin epistemiska tillgång. Samtalet kännetecknas således av ett gemensamt epistemiskt ansvar, där beslut inte fattas förrän alla har uttryckt samma uppfattning. Det framkommer också att terminologen har en epistemisk särställning i arbetet genom att ta epistemiskt företräde att avgöra när kunskapsläget har inventerats nog och tillräckligt med delad kunskap har etablerats så att beslut kan fattas. Han intar därmed en typ av grindvaktsroll genom att ta ansvar för att beslut är välgrundade.
|
|
| 3. |
- Hallesson, Yvonne, FD, Docent, et al.
(författare)
-
Rörelser mellan konkretion och abstraktion i diskursivt skrivande : Semantiska vågor i elevtexter från två nationella provuppgifter i svenska
- 2022
-
Ingår i: Fjortonde nationella konferensen i svenska med didaktisk inriktning. - Lund : Media-Tryck. - 9789178772841 - 9789178772858 ; , s. 95-114
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- I studien analyseras elevtexter från två olika diskursiva skrivuppgifter från detnationella provet i Svenska 1 i relation till uppgiftsformuleringar ochtextunderlag. Det övergripande syftet är att undersöka vad som utmärkerelevtexterna semantiskt och om innehållsliga mönster framträder som kanrelateras till uppgiftsformulering respektive till olika betyg, för att mer specifiktutforska vad som utmärker elevtexterna utifrån hur de växlar mellan partier medmer abstrakt och mer konkret/personligt innehåll och mellan olika perspektiv.Materialet består av 40 elevtexter representerande betygsstegen B, C, D och E.Analysverktyget är hämtat från Legitimation Code Theory, LCT (Maton 2013,2014, 2019) där semantisk tyngd undersöks genom analys av semantiskavågorrörelser inom elevtexterna. För att fördjupa analyserna har också en enkelform av pronomenanalys genomförts. Resultatet visar att de olikaskrivuppgifterna leder till texter med olika grad av variation i vågrörelserna. Förden ena uppgiften synliggörs en viss tendens till att texter med högre betyg visarstörre vågrörelser mellan abstrakta och konkreta innehållsliga delar, medan textermed lägre betyg inte visar lika tydlig variation. För den andra uppgiftensynliggörs inga tydliga skillnader mellan texter med olika betyg, utan där ärvågrörelserna överlag mer begränsade, utom för texterna på D-nivå. En slutsatskan vara att uppgifternas utformning öppnar upp för två olika typer avställningstaganden, där den ena ger utrymme att skriva en innehållsligt merkomplex text, vilket i sig ger bättre underlag för att differentiera mellan de olikabetygsstegen. Uppgiftens formulering tillsammans med dess källmaterial tyckssåledes påverka vilken typ av skrivande som möjliggörs.
|
|
| 4. |
- Hallesson, Yvonne, et al.
(författare)
-
Semantiska vågor i diskursiva elevtexter : En analysmodell
- 2022
-
Ingår i: Språk i skola, på fritid och i arbetsliv. - : ASLA, Svenska föreningen för tillämpad språkvetenskap. - 9789187884290 ; , s. 31-54
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Under skoltiden förväntas elever utveckla förmåga att skriva diskursiva texter, dvs. utredande argumenterade och resonerande texter. Medan många modeller för diskursivt skrivande tar fasta på strukturella eller lexikogrammatiska aspekter är det emellertid desto svårare att fånga hur innehållsliga aspekter integreras, exempelvis rörelser mellan olika abstraktionsnivåer. I den här artikeln illustreras hur verktyg från Legitimation Code Theory (Maton, 2013, 2014, 2019) kan tillämpas för att analysera hur olika former av kunskap samverkar i diskursiva texter, exempelvis för att anlägga ett samhällsperspektiv på mer lokala företeelser. Den dimension som har använts är Semantic gravity – semantisk tyngd (Maton, 2014) – som synliggör i vad mån mer kontextbunden kunskap, såsom observationer eller erfarenheter, länkas ihop med mer generaliserad och/eller teoretisk kunskap. Artikelns syfte är att visa hur analys av semantisk tyngd kan identifiera och beskriva innehållsaspekter av diskursiva elevtexter som annars inte är så lätta att beskriva. I artikeln exemplifieras hur en analys rent konkret kan genomföras för ett material bestående av diskursiva elevtexter producerade inom det nationella provet i svenska på gymnasiet. Avväganden och utmaningar i genomförandet beskrivs och för- och nackdelar med modellen diskuteras. En slutsats är att modellen potentiellt kan bidra både som analysredskap och som didaktiskt redskap i skrivundervisning.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Nord, Andreas, professor, 1976-
(författare)
-
Från nåd till service : 300 år av samhällsinformation
- 2022
-
Ingår i: Tidskriften Språkbruk. - Helsingfors : Svenska avdelningen vid Institutet för de inhemska språken. - 2343-0621.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 9. |
- Nord, Andreas, professor, 1976-
(författare)
-
Från nåd till service – 300 år av samhällsinformation
- 2022
-
Ingår i: Språkbruk. - Helsingfors : Svenska avdelningen vid Institutet för de inhemska språken. - 2343-0621.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Vare sig man vill eller inte styr pengarna mycket i vår vardag. Att mynt och sedlar byts ut är en väsentlig information som måste nå alla medborgare. Det här var lika viktigt år 1710 som år 2010. Andreas Nord har jämfört myndighetsinformationens tilltal och metoder i två svenska myntreformer med trehundra års mellanrum.
|
|
| 10. |
|
|
