| 1. |
- Drakman, Annelie, et al.
(författare)
-
Inledning
- 2021
-
Ingår i: Vetenskapens förtrollning och avförtrollning. - Göteborg : Daidalos. - 9789171736413
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 2. |
- Mirsafian, Arvand, 1993-
(författare)
-
Arbetarna och tekniken : Svensk fackföreningsrörelse, rationalisering och arbetsmarknadspolitik 1920–1950
- 2024
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This dissertation analyses the dynamics between trade unions, technological change, and labour market policies in Sweden, focusing specifically on the Metal Workers’ Union (Metall) from 1920 to 1950. By exploring archival materials, the study reveals how workers actively responded to and influenced technological changes and industrial rationalization, thereby shaping Sweden’s labour market policies.A significant portion of the dissertation examines the internal deliberations within Metall, highlighting the divergent viewpoints between the union leadership and rank-and-file members. These discussions, revolving around strategies to navigate employer-initiated rationalization efforts, reflected a spectrum of views. While the leadership often advocated for rationalization to foster class cooperation, the rank-and-file typically maintained a critical stance. The tensions over rationalization peaked during the major metalworkers’ strike of 1945, leading to agreements establishing a regulatory framework across Swedish industries.The findings underscore that workers were not passive recipients of technological change but were instrumental in negotiating the terms of rationalization, influencing the evolution of the Swedish labour market. For instance, the dissertation highlights the establishment of central institutions in the 1940s that reinforced class cooperation in matters relating to rationalization.In conclusion, this dissertation posits that the strategical response of the trade union movement to rationalization was crucial in shaping the Swedish labour market model in the 20th century.
|
|
| 3. |
- Pettersson, Ingemar, 1976-
(författare)
-
Annual Report 2010
- 2010
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Pettersson, Ingemar, 1976-
(författare)
-
Folkhemsdrycken : Mjölkvetenskap, mjölkpolitik, mjölkindustrialisering, 1920-1960
- 2014
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Mjölken gjorde en fenomenal karriär i Sverige under 1900-talet. Från att vid början av seklet ha betraktats som ett lortigt livsmedel kom mjölken alltmer att bli en omhuldad stapelvara i det svenska folkhemmet, en modern dryck förknippad med moral, produktivitet, sunda kroppar och aktivt leverne. Med presentationen vill jag introducera min forskning som med teknik- och vetenskapshistorisk utgångspunkt behandlar frågan om hur mjölken kom att få en så framträdande position i svensk kosthållning. Tidigare livmedelshistoriska studier har visat hur svenska mjölkproducenter framgångsrikt lanserade mjölken som en nyttig och modern dryck genom den så kallade Mjölkpropagandan som bildades i början av 1920-talet. Min ambition är att vidga perspektivet och visa hur politik, vetenskap och teknisk-industriell förändring tillsammans underbyggde mjölkens modernisering och bidrog till att konstruera dess status som den perfekta drycken för välfärdsstaten Sverige. Presentationen kommer att fokusera på tiden från 1920-talet till 1960-talet och huvudsakligen behandla vetenskapens betydelse. Detta inkluderar vetenskaplig expertis, relationer mellan forskning och politik samt livsmedelsforskningens framväxt i Sverige.
|
|
| 6. |
- Pettersson, Ingemar, 1976-
(författare)
-
Handslaget : Svensk industriell forskningspolitik 1940-1980
- 2012
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The thesis follows the emergence of industrial research policy in Sweden from the 1940s to the early 1980s. It reveals political principles and key considerations at stake when a group of state supported industrial research institutes were established and reorganized during the period. The institutes were knowledge producers in industries as paper and pulp, textiles, iron and steel, food, and production engineering. They were closely linked with the technical universities in Stockholm and Gothenburg and their position at the nexus of academe, state policy and industry gave the institutes a central role in managing relations between these domainsTwo questions are at the core of the analysis: 1. How did political actors define the roles and responsibilities of state and industry for industrially oriented technical re-search? 2. How did they define relations between scientific knowledge production, industrial production and society?A key hypothesis of the study is that the industrial research policy that emerged in the 1940s is to be understood as a “handshake” between an organized industry on the one hand, and the Swedish state on the other. Theoretically, the handshake was an agreement between the government’s "helping hand" and the "visible hand" of industrial organizations. The handshake implied a general agreement on the distri-bution of responsibility for technical-industrial research. Conceptually, the responsi-bility was divided so that the state financed “basic research” whereas industry fi-nanced “applied research”. The latter part of the thesis explains how the handshake was released in the 1960s as the role of the state moved more towards an active and interfering role in the Swedish economy. Formally, and in practice, this meant that the state now took responsibility for applied research, which up until then had been considered an industrial domain.
|
|
| 7. |
- Pettersson, Ingemar, 1976-
(författare)
-
Humaniora har fler än en roll att spela
- 2012
-
Ingår i: Respons: Recensionstidskrift för humaniora & samhällsvetenskap. - 2001-2292. ; :6
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 8. |
- Pettersson, Ingemar, 1976-
(författare)
-
Masters of flavor : Sensory analysis and high-industrial food
- 2016
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The project studies the branch of industrial food flavor science called sensory analysis. I focus on the system of experimental practices – e.g. organoleptic evaluation, chemical analysis, cybernetic devices, and medical science – and the role they played in the development of the field and for food production in the twentieth century.
|
|
| 9. |
- Pettersson, Ingemar, 1976-
(författare)
-
Mejeriforskningens separering : Statens mejeriförsök 1932-1967
- 2015
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- År 1937 bildades Statens mejeriförsök vid Alnarpinstitutet. Det var en mindre forskningsanläggning som brutits ur Lantbruksakademiens försöksverksamhet vid Experimentalfältet i Stockholm där den hade samexisterat med försöksverksamhet för bland annat växtodling, husdjursskötsel och lantbruksbaktereologi. Mejeriförsöket fanns vid Alnarp fram till 1967 då det löstes upp och verksamheten flyttades till Lunds tekniska högskola. Den gradvisa förflyttningen från ett renodlat lantbrukssammanhang, via ett akademiskt inriktat lantbruksinstitut till en teknisk högskola är på sätt och vis typisk för de areella vetenskapernas ”akademiska drift” under 1900-talet. Men i kapitlet fokuserar jag istället påmejerivetenskapens ”tekniska drift”. Mejeriförsöket var speciellt genom attdet så tydligt gled ur jordbrukets forskningsorganisation och förankrades i ett tekniskt-industriellt sammanhang, och i kapitlet beskriver jag denna teknifiering av den svenska mejerivetenskapen från 1930-talet till 1960-talet som en ”separering” genom vilken verksamheten skildes från jordbruket, delades upp och renodlades mot särskilda typer av kunskap. Valet av begrepp speglar den vikt jag lägger vid mejerinäringens tekniska innovationer och den långtgående raffinering av mjölkråvaran som igångsattes i och med den mekaniska centifugalsepareringens införande vid slutet av 1800-talet. Vid mitten av 1900-talet hade Mejeriförsöket blivitdel av det moderna teknovetenskapliga forskningssystemet. Jag tolkar denutvecklingen som en strävan efter legitimitet och utgår empiriskt från Mejeriförsökets föreståndare och deras korrespondens med politiska aktörer, vetenskapsmän och industrifolk.
|
|
| 10. |
|
|
