| 1. |
- Bryhn, Andreas, et al.
(författare)
-
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2019 : Resursöversikt
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Fisken i havet är en resurs som rör sig fritt över nationella gränser. EU har därför en gemensam fiskeripolitik (GFP). Många arter som är viktiga för Sverige regleras inte i GFP och förvaltas därför nationellt.Denna rapport syftar till att:beskriva utvecklingen av fiskeripolitikenförklara den nuvarande politikens mål och regelverk och dess relation till mål och regler på miljöområdetförklara politikens nationella genomförande och det nationella handlingsutrymmetexemplifiera hur Havs- och vattenmyndigheten arbetat med att reglera fisket.
|
|
| 2. |
- Bryhn, Andreas, et al.
(författare)
-
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 : Resursöversikt
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I rapporten kan du ta del av bedömningen som görs av situationen för bestånd som regleras inom ramen för EU:s gemensamma fiskeripolitik (GFP). Bedömningarna baseras på det forskningssamarbete och den rådgivning som sker inom det Internationella Havsforskningsrådet (ICES). Totalt redovisas underlag och råd för 48 fisk- och skaldjursarter.De bestånd som förvaltas nationellt baseras på de biologiska underlagen, och rådgivningen i huvudsak på den forskning och övervakning samt analys som bedrivs av Institutionen för akvatiska resurser vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU Aqua) samt yrkesfiskets rapportering.
|
|
| 3. |
- Hafström, Maria, 1962, et al.
(författare)
-
Developmental Outcome at 6.5 Years After Acidosis in Term Newborns : A Population-Based Study
- 2012
-
Ingår i: Pediatrics. - : American Academy of Pediatrics. - 0031-4005 .- 1098-4275. ; 129:6, s. 1-7
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- OBJECTIVES: Infants who develop encephalopathy after perinatal asphyxia have an increased risk of death and adverse neurologic outcome. Conflicting results exist concerning outcome in healthy infants with metabolic acidosis at birth. The aim of the current study was to evaluate whether metabolic acidosis at birth in term infants who appear healthy is associated with long-term developmental abnormalities. METHODS: From a population-based cohort (14 687 deliveries), 78 infants were prospectively identified as having metabolic acidosis (umbilical artery pH , 7.05 and base deficit in the extracellular fluid .12.0 mmol/L). Two matched controls per case were selected. The child health and school health care records were scrutinized for developmental abnormalities. RESULTS: Outcome measures at 6.5 years of age for 227 of 234 children (97%) were obtained. No differences were found concerning neurologic or behavioral problems in need of referral action or neurodevelopmental diagnosis in comparison of control children with acidotic children who had appeared healthy at birth, ie, had not required special neonatal care or had no signs of encephalopathy. CONCLUSIONS: Infants born with cord metabolic acidosis and who appear well do not have an increased risk for neurologic or behavioral problems in need of referral actions or special teaching approaches at the age of 6.5 years. Pediatrics 2012;129:1–7
|
|
| 4. |
- Holmgren, Kerstin, et al.
(författare)
-
Temperaturmätning i samband med provfisken
- 2020
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Tidsmässig och rumslig variation i vattentemperatur påverkar fisk och kräftor på många sätt, och vattentemperatur mäts i samband med olika provfisken. Vi har i denna rapport sammanställt information om varför och hur vi gör temperaturmätningar i samband med Sötvattenslaboratoriets nätprovfisken, ålprovfisken med ryssjor och kräftprovfisken med mjärdar. Rapporten innehåller också resultatet från en pilotstudie där vi jämförde temperaturmätningar via temperaturloggar vid nät med momentana temperaturprofiler från 2017, och jämförelser mellan momentana temperaturmätningar vid ål- och kräftprovfisken med data från temperaturloggar placerade i de provfiskade områdena under 2016 och 2017. Pilotstudien 2017 bekräftade att en temperaturprofilmätning kan användas för att ge rimliga skattningar av temperaturen vid enskilda nät placerade vid olika djup i olika delar av mindre sjöar. Pilotstudien bekräftade också farhågan att temperaturmätningar vid enskilda nät i Vättern kan avvika oacceptabelt mycket från temperatur mätt vid motsvarande djup i en enda temperaturprofilmätning per provfiskat område. Dessutom tenderade temperaturen vid näten att vara systematiskt lägre än vid motsvarande djup i temperaturprofilen. Hanteringen av temperaturloggar vid näten var ett tidsödande moment både i fält och på kontoret efter fältsäsongen. Eventuellt ökad kostnad för rutinmässig temperaturmätning vid varje nät behöver därför vägas mot kostnader för en eller flera temperaturprofiler i samband med varje provfiske. En sådan avvägning behöver göras för sjöar av olika storlek och hydrologi, eftersom pilotstudien indikerar att temperaturmätning vid näten kan vara mer kostnadseffektiv i större och djupare sjöar. I nuläget saknar vi information från sjöar av intermediär storlek, eftersom den största av våra mindre sjöar var betydligt mindre och grundare än de provfiskade områdena i Vättern. Våra temperaturjämförelser i samband med ål- och kräftprovfisken 2016- 2017 visade att momentana temperaturmätningar stämde överraskande väl överens med medelvärden från temperaturloggar placerade i de provfiskade områdena. Jämförelsen försvårades dock påtagligt av att temperaturdata från tidigare provfisken inte fanns lätt tillgängliga i kvalitetssäkrade databaser. Problemet åtgärdades delvis under projektets gång, genom förberedelser av datafiler, för att senare lagras i befintliga databaser som Kräftdatabasen och Sötvattenslaboratoriets temperaturdatabas för sjöar. För att detta arbete ska fortlöpa och utvecklas föreslår vi att arbetet koordineras av den grupp som jobbar med utveckling av alla Sötvattenslaboratoriets databaser.
|
|
| 5. |
|
|
