| 1. |
- Eckersten, Henrik, et al.
(författare)
-
Framtida risker och hot mot svensk spannmåls- respektive mjölkproduktion : en analys av forskningsbehov för att bedöma risker
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vad är syftet med denna Riskanalys? Svensk spannmåls- och mjölkproduktion beror på många faktorer av vilka flera är så kallade biofysiska, dvs i allt väsentligt är de av naturvetenskaplig karaktär (t ex väder, sjukdomar mm). En del förändringar i dessa förutsättningar utgör hot. Vår studie avser att identifiera några av dessa hot och utvärdera, utifrån vetenskapligt testade metodiker, sannolikheten för att de orsakar en skada på produktionen. Detta kräver dock ett mycket omfattande arbete och i denna studie har vi därför begränsat oss till att (i) strukturera hur en vetenskapligt baserad riskanalys bör gå till, och (ii) göra ett antal preliminära riskanalyser för att (iii) identifiera kunskapsluckor som behöver forskas på för att analysen ska kunna antas vila på en vetenskaplig grund. Vad menar vi med Risk? Vi har definierat risk som sannolikheten att ett hot orsakar en viss negativ konsekvens för den skyddsvärda tillgången. Av dessa termer är kanske den sistnämnda den mest centrala. Vad är det vi vill skydda? Vi har valt ut två tillgångar, Sveriges nationella spannmåls- respektive mjölkproduktion och avser då den produktion som lämnar gården, eller används inom gården, och att de skyddas så att de förblir ungefär av den omfattningen de har i dagsläget. Hoten mot denna produktion har valts utifrån förslag från tidigare studier, workshop, tillgången på experter och att hoten ska vara av biofysisk karaktär. Vilket hot som verkligen utgör en stor risk vet vi ju dock inte förrän efter riskanalysen är utförd och valen av hot bygger därför på en preliminär uppskattning. Biofysisk karaktär innebär att vi främst analyserat naturvetenskapliga hot. Hoten orsakar effekter på produktionen i mätbara termer som sedan översätts till en mer abstrakt skala från ingen till extremt negativ konsekvens. Beroende på olika osäkerhetsfaktorer erhåller vi flera konsekvensvärden för ett givet hot, och fördelningen av dessa på konsekvensskalan utgör ett mått på sannolikheten. Risken anges alltså som ett förhållande mellan konsekvens och sannolikhet. Varför har vi gjort denna systemavgränsning? Riskanalysen har två huvudaktörer; riskhanteraren som definierar vad som ska anlyseras och analysfunktionen som utför analysen. Riskhanteraren är i vårt fall styrgruppen för SLUs forskningsprogram Framtidens lantbruk (FA, 2015) som har definierat typen av hot och de skyddsvärda tillgångarna som ska analyseras. Vi som utfört denna studie är analysfunktionen, och har alltså dessa definitioner som en utgångspunkt. Om vi ändå tillåter oss att spekulera kring valet av spannmåls- respektive mjölkproduktionen så kan det motiveras av SLU's nationella ansvar vad avser den vetenskapliga kompetensen inom de areella näringarna. Ett fokus på biofysiska hot motiveras av att dessa är potentiellt stora och växande, såsom t ex är fallet vad avser klimatförändringar. Riskanalyser av denna typ bildar centrala underlag för att formulera olika strategier, t ex angående livsmedelsförsörjning. Hur har arbetet gått till? Riskanalyserna har utförts för ett antal "krisscenarier"; fyra avseende hot mot spannmålsproduktionen (Radioaktivt-nedfall, Virus-i-spannmål, Herbicidresistens och Extremt-sommarväder) och tre avseende mjölkproduktionen (Leptospiros-utbrott, Foderimport-stopp och Värmebölja). Analysen tar sin utgångspunkt i ett omvärldsscenario som definierar de yttre förutsättningarna för vad som antas inträffa. Detta ligger till grund för att identifiera troliga hot mot produktionen och vilka åtgärder som förväntas vidtas. Vi har sedan utgått från att dessa hot och åtgärder verkligen har hänt när vi mha våra förklaringsmodeller bestämt effekterna på produktionen i termer av mätbara enheter ("metrics"; t ex procentuell minskning av lokal eller regional veteproduktion). Dessa effekter tolkas/integreras sedan till en konsekvens för, helst den nationella, men i realiteten främst den regionala produktionen i fem nivåer (ingen, liten, måttlig, stor respektive extrem). Osäkerheter i bedömningarna innebär att flera alternativa konsekvenser erhålls, för ett givet hot, och som ligger till grund för en sannolikhetsbedömning. Analyserna har gjorts av experter inom respektive hots vetenskapliga område, men som haft begränsade förutsättningar (av tidsskäl) att göra tillräckligt många bedömningar för att erhålla ett tillförlitligt mått på sannolikhetsfördelningen (osäkerheten). Istället har vi, vilket också är ett huvudsyfte med studien, huvudsakligen försökt identifiera de kunskapsluckor i förklaringsmodellerna som begränsat våra möjligheter att kunna göra vetenskapligt baserade bedömningar av effekterna (se vidare Appendix 3). Vad är resultatet? Vi har gjort vissa grova skattningar av sannolikheten trots det bristfälliga antalet bedömningar av konsekvenser. Om ett radioaktivt nedfall sker i en region får det extrema konsekvenser för dess spannmålsproduktion på regional nivå. Ett omfattande angrepp av jordburna virus orsakar en måttlig eller stor konsekvens. En utvecklad herbicidresistens hos ogräsen orsakar i huvudsak en liten till måttlig konsekvens. En extremt torr sommar kan ett år orsaka en stor konsekvens och ett annat år ingen alls. Likaledes orsakar en Regnig-sensommar i ca hälften av fallen ingen konsekvens, men för de resterande åren kan alla grader av konsekvenser uppstå på spannmålsproduktionen. För mjölkproduktionen orsakar samtliga tre hot (Leptospiros-utbrott, Foderimport-stopp och Värmebölja) en liten till måttlig konsekvens. Vad avser ett importsopp för foder är detta under förutsättning att olika åtgärdsprogram kombineras. Om fokus läggs på endast ett åtgärdsprogram ökar risken väsentligt. Dessa skattningar ska alltså inte betraktas som en vetenskapligt baserad analys i nuläget, utan demonstrerar främst exempel på resultat från sådana analyser. Skattningarna har hjälpt oss att identifiera vilka kunskaper vi saknar för att analyserna ska kunna betraktas som vetenskapligt baserade (se vidare Tabell 4.3a; sammanfattningar av respektive scenario finns i Resultatdelen). Analyserna har ibland också lett till att vi identifierat följdhändelser som faller utanför systemavgränsningen för vår studie och som andra studier har till uppgift att utreda. Många av de hot vi analyserat kan leda till betydande ekonomiska konsekvenser för enskilda företag, vilket i sin tur utgör hot mot produktionen. För denna analys krävs dock socioekonomiska analyser. Vi ser här också kopplingar mellan krisscenarier som är av biofysisk karaktär, t ex kan foder kontaminerat med radioaktivt cesium utgöra ett hot mot mjölkproduktionen. Vår studie har dock bara analyserat ett krisscenarios inverkan på antigen spannmåls- eller mjölkproduktionen.Vilka är de viktigaste slutsatserna? En central fråga är: Hur trovärdiga/säkra är dessa förutsägelser? Risk avser en förutsägelse om något som ännu inte hänt. Det första som behövs är alltså någon form av modell. Dessa modeller kan vara av olika sort i termer av vilken empirisk kunskap de använder för extrapolering (t ex funktioner, behandlingseffekter, mm), om de är objektiva och om de är transparenta. Alla modeller är osäkra i någon mening. Dock saknas i alla de fall vi undersökt mått på modellernas förutsägelseförmåga (med något enstaka undantag). En allmän slutsats blir att forskningen behöver inriktas mot att testa modellernas förutsägelseförmåga mot observationer för att kunna bidra till en vetenskapligt baserad riskanalys av spannmåls- respektive mjölkproduktionen. Detta innebär att experiment- och försöksupplägg behöver göras utifrån hypoteser (modeller) om hur de dynamiska förloppen beror på varierande förutsättningar och omgivningsförhållanden. T ex behöver de statistiska relationerna för hur Extremt-sommarväder påverkar spannmålsproduktionen, som används i vår studie, kompletteras med tester av grödmodeller som kan beakta flera vädervariablers samtida variationer i både tid och rum. För kunskapsluckor som är specifika för respektive hot, se Tabell 4.4Sammanfattningsvis behövs (i) fler förutsägelser av respektive potentiellt hots konsekvenser på produktionen, med modeller som har någon form av graderad tillförlitlighet, för att erhålla mått på osäkerheter. Dessutom behövs det (ii) tester av hypoteser för uppskalningar från kontrollerade experiment och försök (på en liten skala i tid och rum) till regional och nationell skala över flera år, och (iii) utveckling av metodiker för hur sannolikheter för hot, åtgärder respektive konsekvenser kan kombineras till en sannolikhetsfördelning som inbegriper bedömningsosäkerheter för alla dessa faktorer. Troligtvis behövs också att fler potentiella biofysiska hot analyseras. Hur går vi vidare? En mer fullständig riskanalys som inkluderar alla potentiellt stora hot mot produktionen, och samtidigt är vetenskapligt baserad, kräver att potentiella hot utreds kontinuerligt inom respektive produktionsrelaterat ämnesområde vid SLU. Detta kräver troligen att verksamheter som testar hypoteser för att förutsäga effekter av hot knyts nära den experimentella forskningen och experter inom respektive ämnesområde. Det krävs troligen också att en syntesverksamhet etableras på en ämnesövergripande nivå där metodiker kan standardardiseras, och olika hot och dess konsekvenser kan jämföras och kombineras. En sådan fungerande verksamhet behöver utvidga systemgränserna jämfört med vår studie, genom att sannolikheter för att hot uppkommer och att åtgärder faktiskt vidtas, också bedöms. Dessa sannolikheter behöver sedan integreras med sannolikheterna för konsekvenserna på produktionen. Därefter kan riskanalysen utökas till att inbegripa en mer a
|
|
| 2. |
- Hassellöv, Ida-Maja, 1974, et al.
(författare)
-
Miljörisker sjunkna vrak
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Arbetet med en nationell strategi för hantering av miljöfarliga vrak påbörjades 2007 med Statskontorets utredning Vrak och ägarlösa båtar, men ingen enskild myndighet har tilldelats övergripande ansvar för vrakfrågan. Utöver ansvarsfrågan har också förväntade höga kostnader för inspektion och sanering av vrak fördröjt det fortsatta arbetet. Ett steg närmare en nationell strategi redovisas här genom regeringsuppdraget Miljörisker sjunkna vrak. Genom samordning och ökat informationsutbyte mellan berörda myndigheter finns stor potential att minska de förväntade kostnaderna för inspektion av vrak och omgivande miljö. Om den föreslagna strategin antas, beräknas informationsläget avseende vraken att snabbt förbättras så att det år 2030 inte längre finns några potentiellt miljöfarliga vrak i svenska vatten.Havs- och vattenmyndigheten (HaV) och Naturvårdsverket har idag delat ansvar för övervakning och åtgärdande av miljögifter i marin miljö. Mot denna bakgrund hade det varit naturligt att låta HaV få ett övergripande ansvar för hantering av miljöfarliga vrak. Genom flexibelt upplägg avseende tidsramar bedöms övervakning och inspektion av potentiellt miljöfarliga vrak kunna utföras genom att HaV ger de berörda myndigheterna uppdrag; kartering och sjömätning (Sjöfartsverket), ROV och dykinspektion (Kustbevakningen och/eller Försvarsmakten), sediment- och bottenförhållanden (Statens geologiska undersökning). En förutsättning är dock väl fungerande samverkan och kommunikation mellan berörda myndigheter. Existerande plattformar för detta finns redan på såväl operativ nivå i form av Projekt ”Sjöstjärnan” - samordning och samverkan mellan myndigheter avseende information och inhämtning av djup- och bottendata; respektive högsta ledningsnivå i form av Samordningsgruppen för havs- och vattenmiljöfrågor (SamHav).Enligt Sjöfartsverkets tidigare inventering (Miljörisker från fartygsvrak, 2011) finns det utmed Sveriges kust knappt tre tusen vrak som inte kan avskrivas utan vidare informationsinhämtning. Drygt trehundra av dessa klassades som potentiellt miljöfarliga. Av dessa har 31 listats som de sannolikt mest miljöfarliga vraken. Listan över de 31 vraken har därför varit utgångspunkt för projektet Miljörisker sjunkna vrak, vars syfte var att ta fram en metod för prioritering och inspektion av potentiellt miljöfarliga vrak.Undervattensinspektion av vrak är kostsamt och kostnaden ökar kraftigt om vrakets läge är otillgängligt. Av de 31 vraken valdes därför nio relativt lättillgängliga vrak ut för noggrannare arkivstudier, samt sjömätning. Utifrån informationen från arkivstudierna och sjömätningen gjordes ett ytterligare urval om fyra vrak (Altnes, Skytteren, Thetis och Villon), vilka även inspekterades med ROV och/eller dykare. Huvudsyftet var att, inför och under arbetet med inspektionerna, utarbeta Standard Operating Procedures (SOPs) som framgent kan användas som stöd inför kommande operationer rörande potentiellt miljöfarliga vrak.Under arbetet med inspektionerna observerades inte några pågående läckage av olja från vraken. Trots denna positiva information är det viktigt att komma ihåg att endast bevis på tomma tankar kan fullt ut avskriva vraken från listan över potentiellt miljöfarliga vrak. Även om det under projektets fältarbete inte observerades läckage av olja, finns dokumenterade läckage sedan tidigare (senast 2008-04-26) för Skytteren. Noterbart är också att Kustbevakningen 2014-06-29, fick rycka ut för att omhänderta olja som börjat läcka efter vraket Immen, norr om Gotska Sandön. Immen var inte med bland fallstudieobjekten i projektet.I tillägg till undervattensinspektion placerades strömmätningsutrustning ut vid vraken Skytteren och Villon. Strömdata kan sedan användas för att modellera ett hypotetiskt spill av olja från ett vrak och ge en indikation på var läckage av olja kan tänkas påverka den marina miljön negativt. Exempel på sådana negativa effekter kan vara försämrad förmåga hos sedimentlevande organismer att omsätta näringsämnen, vilket i sin tur kan påverka hela det marina ekosystemet. Strömdata är också ett viktigt underlag för utformning av övervakningsprogram, exempelvis med passiva provtagare för att detektera läckage av miljöfarlig substans från vrak.Samtlig insamlad data kommer att användas för att validera riskbedömningsverktyget VRAKA, som möjliggör resurseffektiv prioritering av vilka vrak som bör undersökas och/eller saneras. VRAKA, SOPs för inspektion, samt tillgång till specifik kompetens för utvärdering av samtliga resultat är nyckelelement för att kunna presentera en tillförlitlig riskbedömning av potentiellt miljöfarliga vrak. Havs- och vattenmyndigheten skulle kunna vara lämplig myndighet med huvudansvar för miljöfarliga vrak, i operativ samverkan med övriga berörda myndigheter.
|
|
| 3. |
- Rosén, Christoffer, 1986, et al.
(författare)
-
Cerebrospinal fluid biomarkers in cardiac arrest survivors.
- 2014
-
Ingår i: Resuscitation. - : Elsevier BV. - 1873-1570 .- 0300-9572. ; 85:2, s. 227-232
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The aim of this study was to investigate the levels of various cerebrospinal fluid (CSF) biomarkers related to neuronal damage, inflammation and amyloid β (Aβ) metabolism in patients resuscitated after an out-of-hospital cardiac arrest (CA).
|
|
| 4. |
- Alehagen, Urban, et al.
(författare)
-
Cardiovascular mortality and N-terminal-proBNP reduced after combined selenium and coenzyme Q10 supplementation : a 5-year prospective randomized double-blind placebo-controlled trial among elderly Swedish citizens
- 2013
-
Ingår i: International Journal of Cardiology. - : Elsevier BV. - 0167-5273 .- 1874-1754. ; 167:5, s. 1860-1866
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- BackgroundSelenium and coenzyme Q10 are essential for the cell. Low cardiac contents of selenium and coenzyme Q10 have been shown in patients with cardiomyopathy, but inconsistent results are published on the effect of supplementation of the two components separately. A vital relationship exists between the two substances to obtain optimal function of the cell. However, reports on combined supplements are lacking.MethodsA 5-year prospective randomized double-blind placebo-controlled trial among Swedish citizens aged 70 to 88 was performed in 443 participants given combined supplementation of selenium and coenzyme Q10 or a placebo. Clinical examinations, echocardiography and biomarker measurements were performed. Participants were monitored every 6th month throughout the intervention.The cardiac biomarker N-terminal proBNP (NT-proBNP) and echocardiographic changes were monitored and mortalities were registered. End-points of mortality were evaluated by Kaplan–Meier plots and Cox proportional hazard ratios were adjusted for potential confounding factors. Intention-to-treat and per-protocol analyses were applied.ResultsDuring a follow up time of 5.2 years a significant reduction of cardiovascular mortality was found in the active treatment group vs. the placebo group (5.9% vs. 12.6%; P = 0.015). NT-proBNP levels were significantly lower in the active group compared with the placebo group (mean values: 214 ng/L vs. 302 ng/L at 48 months; P = 0.014). In echocardiography a significant better cardiac function score was found in the active supplementation compared to the placebo group (P = 0.03).ConclusionLong-term supplementation of selenium/coenzyme Q10 reduces cardiovascular mortality. The positive effects could also be seen in NT-proBNP levels and on echocardiography.
|
|
| 5. |
- Alexandersson, Tomas, et al.
(författare)
-
Biological treatment of whitewater in a laboratory process in order to determine kinetic parameters for model development
- 2004
-
Ingår i: Water Science and Technology. - 0273-1223. ; 50:3, s. 195-206
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Implementation of an in-mill biological treatment plant is one solution to the problems associated with closure of whitewater systems. It is, however, important to operate the treatment with low concentration of nutrients in the effluent. The effect on the COD reduction from decreased additions of NH4-N and PO4-P were investigated in three parallel aerobic suspended carrier reactors during treatment at 46 to 48degreesC of whitewater from a recycled paper mill producing liner and fluting. In the reference reactor, a COD reduction of 89% was achieved and 45.6 mg NH4-N/(g COD reduced) and 11.6 mg PO4-P/(g COD reduced) was consumed at an organic load around 20 kg COD/(m(3.)d). Reduced additions of NH4-N decreased the COD reduction. Addition of 56% of the consumption of NH4-N in the reference reactor resulted in a COD reduction of 80%. The response from decreased addition of PO4-P was different compared to NH4-N but it could not be determined if this is due to unsuitable experimental design or a different reaction mechanism. Reducing the addition of PO4-P to 26% of the consumption of PO4-P in the reference reactor, decreased the COD reduction to 83%. The main conclusion from the experiment is: biological treatment has the potential of treating whitewater from recycled paper mills with low effluent nutrient concentrations.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Andersson, Martin
(författare)
-
An experimental investigation of spur gear efficiency and temperature : A comparison between ground and superfinished surfaces
- 2017
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This thesis focuses on reliability when testing gear efficiency and on how gear mesh efficiency can be increased without detrimental effects on the gears. Test equipment commonly used in gear research was analysed to identify important parameters for gear efficiency testing. The effect of the bearing model's load-dependent losses on gear mesh efficiency was also investigated. Two different surface finishes of gears, ground and superfinished, were investigated to determine how two different load levels during running-in affect gear mesh efficiency and changes in surface roughness. Efficiency and gear temperature were also measured for ground and superfinished gears with dip lubrication, as well as two different forms of spray lubrication (before and after gear mesh contact).Tests on a gear test rig, showed that different assemblies of the same test setup can yield different measurements of torque loss. The applied bearing model had a significant effect on the estimated gear mesh efficiency. The mesh efficiency of ground gears is affected by the running-in procedure, with a higher running-in load resulting in a higher mesh efficiency than a lower load. This effect was not seen for superfinished gears, which show the same gear mesh efficiency for both running-in loads. Gearbox efficiency increased with spray lubrication rather than dip lubrication. The gear mesh efficiency increased, and thus gear temperatures were reduced, when superfinished gears were used rather than ground gears. A lower gear temperature was measured when gears were spray lubricated at the mesh inlet rather than the mesh outlet.
|
|
| 10. |
- Bergstedt, Edwin, 1986-
(författare)
-
A Comparative Investigation of Gear Performance BetweenWrought and Sintered Powder Metallurgical Steel : Utilizing In-situ Surface Profile Measurements to Investigate theInitiation and Evolution of Micropitting and Pitting Damage
- 2021
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vehicle electrification is a strong trend that introduces new challenges, such as increased input speed of the transmission and increased power density. Alsothe noise emittance of the gearbox is of increasing importance, as the sound of the gearbox is no longer masked by the internal combustion engine. Pressed and sintered powder metallurgical steel could be an interesting alternative towrought steel; the internal porosity has a dampening effect on the noise, and gears can be made in a fast and efficient process. However, current manufacturing of powder metallurgical steel has significant performance limitations. The Nanotechnology Enhanced Sintered Steel Processing project aims to reduce the gap in performance between conventional steel and powder metallurgical steel. One of the potential benefits is that with the inclusion of nano-powder the density can be increased. To validate the new material, its performance needs to be compared to the performance of current generation powder metallurgical materials and also to wrought steel. It is therefor crucial to be able to test and evaluate different materials and gears. This thesis has developed methods for testing, comparing, and evaluating the performance of gears. Powder metallurgical steel has been tested and compared to wrought steel; the efficiency as well as pitting life have been investigated in an FZG test rig. Also the effects of different surface finishing operations have been evaluated. The gear flanks were measured in-situ in the gearbox using a stylus instrument; an optimisation routine was created to fit the measurements to the theoretical involute profile. This enabled an in-depth analysis of surface wear and presented an opportunity to investigate micropitting initiation. It was found that the damage mechanisms of wrought steel and powder metallurgical steel are similar and related to the surface finishing method. However, the powder metallurgical steel was also susceptible to sub-surface cracks. Superfinished gears can be negatively influenced by the lack of tip relief as cracks initiate in the surface layer of the root, rapidly destroying the tooth.
|
|
