| 1. |
|
|
| 2. |
- Grennfelt, Peringe, et al.
(författare)
-
Inventering av historiska luftkvalitetsdata från svenska tätorter - Del 3
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Data från tätortsmätningar avseende luftkvalitet från 1960 till början av 1980-talet, som arkiverats vid IVL Svenska Miljöinstitutet, har på uppdrag av Naturvårdsverket inventerats och delvis digitaliserats.Arbetet har hittills gjorts i tre etapper, och i rapporten redovisas vad som hittills gjorts samt exempel på hur data kan utnyttjas för olika typer av utvärderingar, till exempel exponeringssituationer och trendanalyser. Digitaliseringen har hittills främst inriktats mot sot och svaveldioxid. Även halter av tungmetaller och svavel på partiklar har digitaliserats men i mindre utsträckning. Utvärderingen har hittills visat att mätningar förekommit på cirka 80 orter och oftast med många mätstationer i varje ort. Mätningarnas tidsmässiga omfattning har varierat från några månader till många år. Halterna var under 1960- och första hälften av 1970-talet avsevärt högre än idag, inte minst för svaveldioxid. Extrema situationer med dygnsmedelvärden på över 400 µg/m3 svaveldioxid uppmättes i bl.a. Göteborg och i flera industriorter med ogynnsamma spridningsförhållanden. Fortsatt arbete med digitalisering kommer bland annat innefatta kvävedioxid.
|
|
| 3. |
- Kindbom, Karin, et al.
(författare)
-
Kartläggning och beräkning av potentiella och faktiska utslää av HFC, FC och SF6 i Sverige
- 2001
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- På uppdrag av Naturvårdsverket har IVL Svenska Miljöinstitutet AB genomfört en kartläggning av förekomst, samt beräkning av potentiella och faktiska emissioner, av fluorerade växthusgaser i Sverige. Beräkningar har innefattat perioden 1990-1999, samt prognoser för åren 2005, 2010, 2015 och 2020. Kartläggningen och beräkningarna innefattar ofullständigt halogenerade fluorkolväten (HFC), fullständigt halogenerade fluorkolväten (FC) och svavelhexafluorid (SF6). I inventeringen har ingått en rad olika branscher, produktgrupper eller användningsområden, såsom kyl-, frys- och elektronikindustri, aluminiumtillverkning, magnesiumgjutning, elektrisk isolering, isolerglas samt joggingskor. Beräkningarna visar att de faktiska emissionerna ökat med 50% i Sverige mellan 1990 och 1999, från ca 0.52 till 0.78 miljoner ton CO2-ekvivalanter
|
|
| 4. |
- Oskarsson, Eva, 1959-, et al.
(författare)
-
Intramuscular pressure in the ECRB muscle of patients with lateral epicondylitis
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract
- An increased tension and a low intramuscular blood flow in the extensor carpi radialis (ECRB) muscle in patient with lateral epichondylitis has been suggested to contribute to the symptoms. The reason for the lower blood flow may be increased intramuscular pressure. The purpose of this pilot study was to determine intramuscular pressure and blood flow in affected and unaffected ECRB in ten patients with unilateral epicondylitis, with a mean duration of symptoms of 24 (13-48) months. Intramuscular pressure (IMP) was measured using the microcapillary infusion technique and intramuscular blood flow using the laser Doppler flowmetry technique, bilaterally with the non-affected arm serving as a control. The recordings were performed at rest, during isometric dorsal extension of the wrist for 1 min at 40 % and 2 min at 20 % of maximal voluntary contraction (MVC) and during recovery after contractions. At rest the median IMP was 7-8 mm Hg regardless of arm while the median intramuscular blood flow was lower on the affected side compared with the unaffected side (P=0.03). During contraction the IMP and blood flow increased regardless of arm. The IMP fell to pre-contraction level within 2 s after contraction, independent of arm and contraction force. Recovery, regarding the intramuscular blood flow, tended to be faster on the unaffected side than on the affected after contraction at 20 % MVC. After contraction at 40 % MVC the blood flow was equal on both sides. When the IMP value in the unaffected muscle was corrected for the higher force elicited compared to affected muscle the adjusted IMP was significantly lower (P=0.006) at 20 % MVC. In summary, affected ECRB has a lower intramuscular blood flow during rest and a higher intramuscular pressure in relation to the unaffected muscle at contraction for 2 min at 20 % MVC.
|
|
| 5. |
- Oskarsson, Eva, 1959-, et al.
(författare)
-
Microvascular response in the ECRB muscle of patients with lateral epicondylitis
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The microvascular response in extensor carpi radialis brevis (ECRB) muscle was studied in thirteen patients with unilateral epicondylitis. At rest the intramuscular blood flow was significantly lower in the affected arm than in the unaffected (P = 0.006). During dorsal extension for 1 min at 40% maximal voluntary contraction (MVC) and 2 min at 20% MVC, blood flow increased significantly in both arms (P = 0.02). Microcirculation remained above resting level both 1 and 2 min after contraction at 40% MVC but was back to the precontraction level 2 min after contraction at 20 % MVC. The reactive hyperaemic response after occlusion of the brachial artery for 5 min, showed no significant difference between the arms. The reason for the hampered microcirculation in ECRB at rest does not seem to be due to a decreased ability of the vessel wall to dilate. Other plausible reasons merits further investigation.
|
|
| 6. |
- Persson, Karin, et al.
(författare)
-
Analys avseende utvärdering av luften i Sverige utifrån kraven i EU:s luftkvalitetsdirektiv
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Utvärderingen av luftkvaliteten ska, enligt luftkvalitetsdirektivet (2008/50/EG), ske inom fastställda zoner, som täcker in hela medlemslandets territorium. Luftkvaliteten inom varje zon ska klassificeras enligt särskilda utvärderingströsklar som, tillsammans med befolkningsmängd, styr omfattningen av kontrollen inom varje zon. Zonklassificeringen ska ses över minst vart femte år.I denna rapport redovisas en analys av luftkvalitetssituationen inom Sveriges sex zoner, en klassificering av zonerna utifrån utvärderingströsklarna, en kartläggning av vilka stationer som finns inom zonerna samt identifiering av hur många mätstationer som krävs för respektive zon enligt gällande direktiv för övervakning av luftkvalitet (2008/50/EG, 2004/107/EG). Utifrån detta presenteras också ett förslag på utvärderingsstrategier för de sex zonerna.År 2011 fastställdes nya bestämmelser (2011/850/EG) (Implementing Provisions on Reporting (IPR)) för rapportering av luftkvalitetsdata och information enligt direktiven (2008/50/EG, 2004/107/EG). IPR trädde i kraft 2014 och innebär avsevärt ökade rapporteringskrav för Sverige. Bland annat innebär de nya kraven att utvärderingsstrategierna för Sveriges sex zoner, enligt luftkvalitetsdirektivet, för det kommande året ska rapporteras tillsammans med detaljerade metadata för alla stationer som ingår i dessa strategier senast i december varje år.EU:s gränsvärden överskrids i Sverige för luftföroreningarna partiklar (PM10) och kvävedioxid (NO2). Gränsvärdet för kolmonoxid (CO) har också överskridits under vissa år på grund av ett årligt bilevenemang i Stockholm, men generellt sett är halterna av CO i Sverige mycket låga. För övriga luftföroreningar förekommer främst halter under NUT, vilket innebär att luftkvalitetsövervakningen kan utföras genom objektiv skattning och/eller modellberäkningar.Enligt det framtagna förslaget på utvärderingsstrategier för rapportering till EU framgår att antalet befintliga stationer, med några undantag, räcker för att uppfylla de krav som ställs. För NO2 i zon 2 (Mellansverige) behövs dock ytterligare 3 stationer. I denna studie har emellertid ej tagits hänsyn till om modellberäkningar eller indikativa mätningar utförts, vilket kan medföra upp till 50 % reduktion av det antal mätstationer som krävs.Även kraven på fördelning mellan stationer i urban bakgrund och gaturum uppfylls för Sveriges rapportering i enlighet med förslag på utvärderingsstrategi. Däremot uppfylls inte kravet på fördelningen mellan PM10- och PM2.5 – stationer fullt ut. Kvoten mellan antalet mätstationer för PM10 och PM2.5 är enligt förslaget 2.7, jämfört med kravets 2.0, vilket innebär att antalet PM10-stationer som föreslås rapporteras är för många i förhållande till PM2.5. Generellt är det dock för halterna av PM10 det föreligger risk för överskridanden av EU-direktiv och utvärderingströsklar i Sverige, medan halterna av PM2.5 är låga. Därmed bedöms det relevant att antalet stationer för PM10 är något högre än för PM2.5 vid Sveriges rapportering till EU.
|
|
| 7. |
- Sjöberg, Karin, et al.
(författare)
-
Luftkvalitet i tätorter
- 2004
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sedan många år tillbaka genomförs mätningar av luftkvaliteten i svenska tätorter. Mätningarna har visat att halterna av alla allvarliga luftföroreningar, utom ozon, minskat kraftigt sedan 1980-talet. Förbättringarna har huvudsakligen berott på minskade utsläpp från vägtrafik, industri och energiproduktion i Sverige och utomlands. Resultaten i denna rapport visar dock att sedan slutet av 1990-talet sker inte längre någon minskning av luftföroreningar i svenska tätorter. Halterna under vintern 2002/2003 var högre än på flera år. Mätningarna vintern 2002/2003 visar att nästan hälften av de svenska tätorterna har en oacceptabel luftkvalitet och riskerar att inte klara miljökvalitetsnormerna för ett eller flera ämnen. Det är framför allt normerna för partiklar och kvävedioxid som är svårast att nå till den tid respektive norm ska vara uppnådd. Även halten av VOC (här i form av bensen) kan bli svår att nå för flera kommuner. För ozon finns ännu ingen norm, men halterna i många tätorter överskrider det svenska miljömålet för år 2010. Det är med andra ord de fem luftföroreningarna ozon, partiklar, kvävedioxid, VOC och PAH (polycykliska aromatiska kolväten) som orsakar betydande problem för luftkvaliteten i svenska städer, medan problemen med kolmonoxid, svaveldioxid och tungmetaller numera på de flesta håll är små.
|
|
| 8. |
- Sjöberg, Karin, et al.
(författare)
-
Luftkvalitet i tätorter 2004
- 2005
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport bygger på mätningar av luftkvaliteten från et sextiotal svenska tätorter. Data redovisas särskilt för vintern 2003/2004 och året 2003. Vi gör jämförelser med utvecklingen sedan 1980-talet och bedömer vart utvecklingen är på väg. Flera kommuner har omfattande mätningar av luftförorenignar. Tre av dessa, en stor (Göteborg), en medelstor (Landskorna) och en mindre (Lycksele) redovisar sina erfarenheter i denna rapport. Luftkvaliteten i svenska tätorter har endast svagt förbättrats under de senaste fem till sex åren. Detta kan troligen främst förklaras av utvecklingen för utsläpp och annan påverkan från vägnätet, energianvändning och energiporduktion (t ex vedeldning). Luftföroreningar i tätorter bedöms orsaka för tidig död för tusentals personer i Sverige. Störst hälsoproblem orsakar marknära ozon och partiklar.
|
|
| 9. |
- Sjöberg, Karin, et al.
(författare)
-
Luftkvalitet i tätorter 2005
- 2006
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport bygger på mätningar av luftkvaliteten från ett sextiotal svenska tätorter. Data redovisas särskilt för vintern 2004/2005 och året 2004. Vi gör jämförelser med utvecklingen sedan 1980-talet och bedömer vart utvecklingen är på väg. Ingen tydlig förbättring av luftkvaliteten i svenska tätorter har skett sedan slutet av 1990-talet. Under denna period har halterna av partiklar (PM10) och ozon, de två luftföroreningar som orsakar mest hälsoproblem i Sverige, som helhet varit tämligen oförändrade. Beräkningar tyder på att fler än 5 000 personer per år i Sverige får en för tidig död på grund av luftföroreningar. En hel del åtgärder görs för att minska utsläpp av luftföroreningar. För att vi ska klara miljökvalitetsnormer och miljömål för luftföroreningar krävs dock kraftfullare åtgärder i Sverige och i våra grannländer
|
|
| 10. |
- Sjöberg, Karin, et al.
(författare)
-
Nationell Miljöövervakning - LuftData t.o.m. 2009
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- På uppdrag av Naturvårdsverkets Miljöövervakningsenhet bedrivs mätningar av luftens och nederbördens sammansättning, främst i bakgrundsmiljö, inom olika mätprogram. IVL Svenska Miljöinstitutet har ansvar för genomförandet av merparten av verksamheten inom luftområdet. Därtill ombesörjer både Institutionen för Tillämpad Miljöteknik (ITM) vid Stockholms universitet och Institutionen för Mark och Miljö vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) delar av övervakningen. De samlade resultaten från mätningarna till och med 2009 redovisas i denna rapport. Det har generellt sett skett en avsevärd förbättring avseende såväl halter i luft som deposition i bakgrundsmiljö för flertalet av de luftföroreningskomponenter som övervakas inom den nationella miljöövervakningen sedan mätningarna startade för mellan 10 och 30 år sedan. Utvecklingen har dock varierat i något olika utsträckning beroende på komponent och lokalisering i landet. Föroreningsbelastningen är oftast lägre ju längre norrut man kommer. För de flesta de ämnen som det finns miljökvalitetsnormer (MKN) respektive miljömål för ligger halterna avsevärt lägre än angivna gräns- och målvärden. Halterna av ozon överskrider i dagsläget MKN för hälsa. För såväl ozon som bensen (i urban bakgrund) och eten finns risk för haltnivåer som överstiger miljömålen.
|
|
