| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Lindskoug, Patrik, et al.
(author)
-
Foreword
- 2013
-
In: Essays in Honour of Michael Bogdan. - 9789154405633 ; , s. 5-8
-
Book chapter (other academic/artistic)
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Ytreberg, Agnes, et al.
(author)
-
God havsmiljö 2020 : Marin strategi för Nordsjön och Östersjön Del 3: Övervakningsprogram
- 2014
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Havsmiljöförordningens övergripande mål är att upprätthålla eller uppnå en god miljöstatus i de svenska förvaltningsområdena Nordsjön och Östersjön till år 2020. En av uppgifterna i den första förvaltningsperioden är att fastställa övervakningsprogram.God miljöstatus baseras på ett ramverk av så kallade deskriptorer som anges i havsmiljödirektivet, det vill säga det EU-direktiv som i Sverige genomförs genom havsmiljöförordningen. Deskriptorerna beskriver god miljöstatus på en övergripande nivå för elva temaområden. Till varje deskriptor hör en rad kriterier som anger vad som ska ingå i en bedömning av miljöstatus. Utifrån de elva deskriptorerna har Sverige fastställt 13 övervakningsprogram. Sex program utgår ifrån olika biodiversitetsteman som berörs av en upp till tre deskriptorer, medan de övriga sju programmen utgår ifrån de deskriptorer som är mer inriktade mot belastning och miljöförändring.För varje program har ett antal underprogram föreslagits baserat på den nuvarande övervakningen och/eller planerad övervakning. Övervakning som ingår i programmen ska vara pågående och data ska vara tillgängliga. I programmen ingår nationell och regional miljöövervakning inklusive verksamhetsutövares recipientkontroll. Dessutom ingår annan typ av datainsamling som till exempel inventeringar av tumlare och uppgifter om omfattningen av mänskliga aktiviteter som orsakar belastning och miljöförändringar. Enligt havsmiljödirektivet ska övervakningen fånga upp tillstånd och miljöförändringar, belastning och omfattning av aktiviteterna som orsakar belastningen samt effekter av åtgärder. Eftersom nästa steg i havsförvaltningscykeln är att fastställa åtgärdsprogram kommer övervakning för att följa upp åtgärder att läggas till övervakningsprogrammen först under nästa förvaltningscykel.I beskrivningarna av programmen framgår hur den nuvarande övervakningen motsvarar de krav som ställs på dataunderlag genom havsmiljödirektivets bilaga III samt genom deskriptorer, kriterier, indikatorer och beslutade miljökvalitetsnormer. I dagens övervakning saknas bland annat tillräcklig övervakning för uppföljning av livsmiljöers tillstånd och utbredning. För marint avfall, buller och främmande arter saknas nationellt samordnad övervakning, men det görs regionala insatser och ett antal projekt har genomförts eller påbörjats för att öka kunskapen om hur övervakning bäst ska utformas. För de program som har pågående övervakning beskrivs utvecklingsbehoven för att förbättra underlaget för de återkommande tillståndsbedömningarna.Övervakningsprogrammet som fastställs under 2014 utgör således inte ett fast program för kunskapsinhämtning. Bristerna kommer att beaktas i det fortsatta genomförandet av havsmiljöförordningen där utveckling av indikatorer och övervakning kommer att ske kontinuerligt.
|
|
| 7. |
- Agmo Hernández, Víctor, et al.
(author)
-
Enhanced interpretation of adsorption data generated by liquid chromatography and by modern biosensors
- 2013
-
In: Journal of Chromatography A. - : Elsevier BV. - 0021-9673 .- 1873-3778. ; 1317, s. 22-31
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- In this study we demonstrate the importance of proper data processing in adsorption isotherm estimations. This was done by investigating and reprocessing data from five cases on two closely related platforms: liquid chromatography (LC) and biosensors. The previously acquired adsorption data were reevaluated and reprocessed using a three-step numerical procedure: (i) preprocessing of adsorption data, (ii) adsorption data analysis and (iii) final rival model fit. For each case, we will discuss what we really measure and what additional information can be obtained by numerical processing of the data. These cases clearly demonstrate that numerical processing of LC and biosensor data can be used to gain deeper understanding of molecular interactions with adsorption media. This is important because adsorption data, especially from biosensors, is often processed using old and simplified methods. (C) 2013 Elsevier B.V. All rights reserved.
|
|
| 8. |
- Almevik, Gunnar, 1969, et al.
(author)
-
Tacit record: augmented documentation methods to access traditional blacksmith skills
- 2013
-
In: NODEM 2013. Beyond Control. The collaborative museum and its challanges. International Conference on Design and Digital Heritage. Stockholm, Sweden 2013, Proceedings.. - 9789185960231 ; , s. 143-160
-
Conference paper (peer-reviewed)abstract
- Traditional craftsmanship is a specified domain in UNESCO’s Convention for the safeguarding of the intangible cultural heritage. During 19th and 20th centuries, museums and archives in the western world have been collecting a considerable amount of artefacts and produced records of trades, workshops and manual procedures referring to threatened traditional crafts. What potential value is embedded in the records on traditional crafts? To whom and for what purpose may this documented heritage be of interest or have use value? We find these questions critical to the subject of museology, and how to develop appropriate documentation methods as well as safeguarding strategies for the intangible cultural heritage. This paper critically investigates film making of traditional craftsmanship, and experiment augmented documentation methods to elicit tacit dimensions and multi-sensory aspects of craft skills. The text is grounded on a case study of a documentary from early 1970th, recording two old blacksmiths making a wrought scythe. This documentary has generated several research questions: How instructive is this documentary, as learning resource for blacksmiths of today? What meaningful information dwells in the colour and sound of the work process? How does the discontinuity of the edited film affect the intelligibility of the process in action? The tacit dimension of craftsmanship has been investigated in philosophical and pedagogical research (Gamble 2002, Mayer 2003, Polanyi 1958, Schön 1983, 1987), management and organisation theory (Agyris 2003, Kolb 1984), and recently in the emerging field of craft research (Adamson 2010, Niedderer 2009). However, the edge focus on documentation methodology to elicit the tacit dimensions of traditional craftsmanship is not extensively examined. Peer research to this study is performed at The Art and Design Research Centre (ADRC) at Sheffield Hallam University (e.g. Hjort-Lassen & Wood 2013, McCullough 1997, Wood 2006, Wood, Rust & Horne 2009) and the Craft Laboratory at the university of Gothenburg (e.g. Almevik 2012, Jarefjäll & Sjömar 2011, Karlsson 2013) exploring the use of film record and time-geography in documentation and display of craftsmanship. The documentary is scrutinised through a time-space path and a procedure analysis. Setting out from the data and interpretation of the film record, the craft procedure has been re-enacted by the authors. The re-enactment gives a critical reference to the documentary, exposing discontinuities lacunas, misinterpretations and hideouts of tacit blacksmith knowledge. Core problems in understanding skills and judgments made by the old blacksmiths relate to lacking qualities in the documentary concerning colour and authentic timeline. One sub-experiment concerning the judgment of colour in the process of hardening and welding is carried out by visual and IR measure. The general outcome of this investigation, contributes to a documentation methodology for heritage craft skills. A set of craft protocols is tested along with a critical discussion on documentation practice to meet up the agenda of “living” cultural heritage. The conclusion in perspective of museum collection and exhibitions is, that crafts persons need to become involved in the work in heritage institutions, not only as objects or informants but also as work-companions and agents of generic knowledge.
|
|
| 9. |
- Andersson, Lotta, 1958-, et al.
(author)
-
Assessment of climate change impact on water resources in the Pungwe river basin.
- 2011
-
In: Tellus. Series A, Dynamic meteorology and oceanography. - : Stockholm University Press. - 0280-6495 .- 1600-0870. ; 63:1, s. 138-157
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- The Rossby Centre Regional Climate Model (RCA3) and the hydrological model HBV were linked to assess climate change impacts on water resources in the Pungwe basin until 2050. RCA3 was capable of simulating the most important aspects of the climate for a control period at the regional scale. At the subbasin scale, additional scalingwas needed. Three climate change experiments using ECHAM4-A2, B2 and CCSM3-B2 as input to RCA3 were carried out. According to the simulations annual rainfall in 2050 would be reduced by approximately 10% with increasing interannual variability of rainfall and dry season river flow and later onset of the rainy season. The ECHAM4-A2 driven experiment did also indicate a slight increase of high flows. If the results indeed reflect the future, they will worsen the already critical situation for water resources, regarding both floods and droughts. Uncertainties, however in the downscaled scenarios make it difficult to prioritize adaptation options. This calls for inclusion of more climate change experiments, in an ensemble of climate scenarios possibly by using a combination of dynamical and statistical downscaling of general circulation models, as well as extending the simulations to 2100 to further ensure robustness of the signal.
|
|
| 10. |
|
|
