| 1. |
- Li Zweifel, Ulla, et al.
(författare)
-
God havsmiljö 2020 : Marin strategi för Nordsjön och Östersjön Del 2: God miljöstatus och miljökvalitetsnormer
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Havsmiljöförordningens övergripande mål är att upprätthålla eller uppnå en god miljöstatus i de svenska förvaltningsområdena Nordsjön och Östersjön till år 2020. En av uppgifterna i den första förvaltningsperioden är att bestämma vad som kännetecknar god miljöstatus i respektive förvaltningsområde samt att ta fram miljökvalitetsnormer. God miljöstatus baseras på ett ramverk av så kallade deskriptorer som anges i havsmiljödirektivet, det vill säga det EU-direktiv som i Sverige genomförs genom havsmiljöförordningen. Deskriptorerna beskriver god miljöstatus på en övergripande nivå för 11 temaområden. Till varje deskriptor hör en rad kriterier som anger vad som ska ingå i en bedömning av miljöstatus. I Sverige har god miljöstatus formulerats för samtliga 29 kriterier som ska beaktas enligt direktivet. Dessa kvalitativa beskrivningar anger vad som kännetecknar god miljöstatus i Nordsjön och Östersjön. För att praktiskt bedöma om god miljöstatus har uppnåtts föreslås 37 nationella indikatorer. En uppsättning av indikatorer omfattar miljöns tillstånd och avspeglar ekosystemets komponenter i form av nyckelarter, samhällen, och livsmiljöer. En utgångspunkt vid val av indikatorer för miljöns tillstånd har varit koppling till de belastningar som i den inledande bedömningen av miljötillståndet i Nordsjön och Östersjön bedömts ha stor negativ påverkan på ekosystemet. En annan uppsättning indikatorer berör påverkan och belastning på miljön i form av tillförsel av näringsämnen och farliga ämnen, samt biologisk och fysisk störning av miljön. Tillsammans utgör indikatorerna ett verktyg för att följa utvecklingen av miljötillståndet och effekter av åtgärder i havsmiljön. Vid val av indikatorer har arbetet delvis utgått från existerande miljöövervakning och redan utvecklade indikatorer. Med denna utgångspunkt uppfylls en rad av havsmiljödirektivets krav, bland annat en god uppföljning av effekter av tillförsel av näringsämnen. Funktionella indikatorer, det vill säga indikatorer som utvärderats och för vilka god miljöstatus har definierats, saknas dock för tio av havsmiljödirektivets 29 kriterier. För uppföljning av biologisk mångfald saknas bland annat miljöövervakning och metoder för att bedöma livsmiljöers tillstånd. För att kunna bedöma fysiska skador på havsbotten saknas en övergripande sammanställning av information om aktiviteter som påverkar havsbottnar samt metodik för att bedöma effekterna. Det saknas också utvecklade indikatorer för det kriterium som berör uppföljning av storleks- och åldersstruktur hos fiskar. Brist på kunskap gör också att inga förslag på svenska indikatorer kan ges för effekter på levande organismer från marint avfall, undervattensbuller, och främmande arter samt att endast ett begränsat antal indikatorer tagits fram som speglar effekter av farliga ämnen. De indikatorer som fastställs i juli 2012 utgör således inte en slutlig lista för att följa upp havsmiljödirektivet. Bristerna kommer att beaktas i det fortsatta genomförandet av havsmiljöförordningen där nästa steg är att anpassa miljöövervakningsprogrammen till uppföljning av miljötillståndet med valda indikatorer senast år 2014 samt att ta fram åtgärdsprogram till år 2015. God miljöstatus ska uppnås genom tillämpning av miljökvalitetsnormer det vill säga rättsligt bindande regler som avspeglar den lägsta godtagbara miljökvaliteten i Nordsjön och Östersjön. För att nå god miljöstatus har elva svenska miljökvalitetsnormer formulerats. Dessa miljökvalitetsnormer omfattar belastning i form av näringsämnen, farliga ämnen, främmande arter, uttag av arter, fysisk påverkan på havsbottnar och avfall i havsmiljön. Målsättningen har varit att utforma miljökvalitetsnormer som motsvarar alla de belastningar som i den inledande bedömningen har identifierats ha en stor påverkan på miljön.
|
|
| 2. |
- Schoumans, Jacqueline, et al.
(författare)
-
Comprehensive mutational analysis of a cohort of Swedish Cornelia de Lange syndrome patients
- 2007
-
Ingår i: European Journal of Human Genetics. - : Springer Science and Business Media LLC. - 1018-4813 .- 1476-5438. ; 15:2, s. 143-149
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Cornelia de Lange syndrome (CdLS; OMIM 122470) is a rare multiple congenital anomaly/mental retardation syndrome characterized by distinctive dysmorphic facial features, severe growth and developmental delay and abnormalities of the upper limbs. About 50% of CdLS patients have been found to have heterozygous mutations in the NIPBL gene and a few cases were recently found to be caused by mutations in the X-linked SMC1L1 gene. We performed a mutation screening of all NIPBL coding exons by direct sequencing in 11 patients (nine sporadic and two familial cases) diagnosed with CdLS in Sweden and detected mutations in seven of the cases. All were de novo, and six of the mutations have not been previously described. Four patients without identifiable NIPBL mutations were subsequently subjected to multiplex ligation-dependent probe amplification analysis to exclude whole exon deletions/duplications of NIPBL. In addition, mutation analysis of the 5' untranslated region (5' UTR) of NIPBL was performed. Tiling resolution array comparative genomic hybridization analysis was carried out on these four patients to detect cryptic chromosome imbalances and in addition the boys were screened for SMC1L1 mutations. We found a de novo 9p duplication with a size of 0.6 Mb in one of the patients with a CdLS-like phenotype but no mutations were detected in SMC1L1. So far, two genes (NIPBL and SMC1L1) have been identified causing CdLS or CdLS-like phenotypes. However, in a considerable proportion of individuals demonstrating the CdLS phenotype, mutations in any of these two genes are not found and other potential loci harboring additional CdLS-causing genes should be considered.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Gunnarsson, Rebeqa, et al.
(författare)
-
Screening for copy-number alterations and loss of heterozygosity in chronic lymphocytic leukemia-A comparative study of four differently designed, high resolution microarray platforms
- 2008
-
Ingår i: Genes, Chromosomes and Cancer. - : Wiley. - 1045-2257 .- 1098-2264. ; 93, s. 0536-0536
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Screening for gene copy-number alterations (CNAs) has improved by applying genome-wide microarrays, where SNP arrays also allow analysis of loss of heterozygozity (LOH). We here analyzed 10 chronic lymphocytic leukemia (CLL) samples using four different high-resolution platforms: BAC arrays (32K), oligonucleotide arrays (185K, Agilent), and two SNP arrays (250K, Affymetrix and 317K, Illumina). Cross-platform comparison revealed 29 concordantly detected CNAs, including known recurrent alterations, which confirmed that all platforms are powerful tools when screening for large aberrations. However, detection of 32 additional regions present in 2-3 platforms illustrated a discrepancy in detection of small CNAs, which often involved reported copy-number variations. LOH analysis using dChip revealed concordance of mainly large regions, but showed numerous, small nonoverlapping regions and LOH escaping detection. Evaluation of baseline variation and copy-number ratio response showed the best performance for the Agilent platform and confirmed the robustness of BAC arrays. Accordingly, these platforms demonstrated a higher degree of platform-specific CNAs. The SNP arrays displayed higher technical variation, although this was compensated by high density of elements. Affymetrix detected a higher degree of CNAs compared to Illumina, while the latter showed a lower noise level and higher detection rate in the LOH analysis. Large-scale studies of genomic aberrations are now feasible, but new tools for LOH analysis are requested.
|
|
| 5. |
- Kuchinskaya, Ekaterina, et al.
(författare)
-
Array-CGH reveals hidden gene dose changes in children with acute lymphoblastic leukaemia and a normal or failed karyotype by G-banding
- 2008
-
Ingår i: British Journal of Haematology. - : Wiley. - 0007-1048 .- 1365-2141. ; 140:5, s. 572-577
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- A tiling path 33K BAC array was used to study 28 children with acute lymphoblastic leukaemia (ALL) who had normal or failed G-banded karyotypes. Twenty-two patients (79%) had a total of 135 copy number alterations (CNA) (69 gains and 66 losses); most of these patients showed CNA that were below the resolution of G-banding. Molecular cytogenetic and array comparative genomic hybridization results enabled the division of B-precursor ALL patients into five groups: high hyperdiploidy, intrachromosomal amplification of 21q, ETV6/RUNX1 rearrangement, others and no CNA. Apart from a shared deletion of 9p21.3, T-ALL patients had additional small CNA, with no region in common.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
