| 1. |
|
|
| 2. |
- Ahlgren, Serina, et al.
(author)
-
Review of methodological choices in LCA of biorefinery systems - key issues and recommendations
- 2015
-
In: Biofuels, Bioproducts and Biorefining. - : Wiley. - 1932-1031 .- 1932-104X. ; 9:5, s. 606-619
-
Research review (peer-reviewed)abstract
- The current trend in biomass conversion technologies is toward more efficient utilization of biomass feedstock in multiproduct biorefineries. Many life-cycle assessment (LCA) studies of biorefinery systems have been performed but differ in how they use the LCA methodology. Based on a review of existing LCA standards and guidelines, this paper provides recommendations on how to handle key methodological issues when performing LCA studies of biorefinery systems. Six key issues were identified: (i) goal definition, (ii) functional unit, (iii) allocation of biorefinery outputs, (iv) allocation of biomass feedstock, (v) land use, and (vi) biogenic carbon and timing of emissions. Many of the standards and guidelines reviewed here provide only general methodological recommendations. Some make more specific methodological recommendations, but these often differ between standards. In this paper we present some clarifications (e.g. examples of research questions and suitable functional units) and methodological recommendations (e.g. on allocation).
|
|
| 3. |
- Bartek, Louise, et al.
(author)
-
Environmental benefits of circular food systems: The case of upcycled protein recovered using genome edited potato
- 2022
-
In: Journal of Cleaner Production. - : Elsevier BV. - 0959-6526 .- 1879-1786. ; 380
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Although essential in the human diet, large quantities of available protein are currently lost or under-utilized within the food system, including protein rich side streams from conventional potato starch production. By using the genome editing technique CRISPR-Cas9, conventional starch potato cultivars can be upgraded to facilitate high-value recovery of potato protein fit for human consumption. In turn, this could support the nessecary transition towards more circular food systems. The aim of this study was to assess what environmental benefits could be gained by shifting from conventional protein recovery practice to a novel approach using genome edited potato. Our results, using consequential life cycle assessment, showed that the novel protein recovery scenario provided substantial environmental savings for every ton potato starch produced, with a reduction in global warming impact, terrestrial acidification, land use and ecosystem damage of −720 kgCO2eq, −13 kgSO2eq, −760 m2a crop eq, and −1.1 × 10−5 species.yr respectively. The potential environmental benefits of using genome edited potato were maintained even when simulating reduced tuber yield, increased production inputs, and substitution of various protein sources. Although currently limited by EU legislation and technical maturity, high-value protein recovery from food side streams holds a promising potential to support sustainable production and circularity within the food system.
|
|
| 4. |
- Bartek, Louise, et al.
(author)
-
Life cycle assessment of fish oil substitute produced by microalgae using food waste
- 2021
-
In: Sustainable Production and Consumption. - : Elsevier BV. - 2352-5509. ; 27, s. 2002-2021
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Fish oil has been used in conventional aquaculture for decades, despite the known links between increasing global demand for fish and depletion of natural resources and vital ecosystems (FAO, 2020, 2019). Alternative feed ingredients, including algae oil rich in docosahexaenoic acid (DHA), has therefore been increasingly used to substitute traditional fish oil. Heterotrophic algae cultivation in bioreactors can be supported by a primary carbon feedstock recovered from food waste, a solution that could reduce environmental impacts and support the transition towards circular food systems. This study used life cycle assessment to quantify environmental impact of DHA produced by the heterotrophic algae Crypthecodinium cohnii, using short-chain carboxylic acids derived from dark fermentation of food waste. The future potential of DHA from algae was evaluated by comparing the environmental impact to that of DHA from Peruvian anchovy oil. With respect to global warming, terrestrial acidification, freshwater eutrophication and land use, algae oil inferred -52 ton CO2eq, 3.5 ton SO2eq, -94 kg Peq, 2700 m2 eq, respectively per ton DHA. In comparison, the impact per ton DHA from fish oil was -15 ton CO2eq, 3.9 ton SO2eq, -97 kg Peq and 3200 m2 eq. Furthermore, algae oil showed lower climate impact compared to canola and linseed oil. By including Ecosystem damage as indicator for ecosystem quality at endpoint level, the important aspect of biodiversity impact was accounted for. Although the method primarily accounts for indirect effects on biodiversity, DHA from algae oil showed lower Ecosystem damage compared to fish oil even when future energy development, optimized production, increased energy demand and effects on biotic resources were considered via sensitivity analyses. As the results suggest, algae oil holds a promising potential for increased sustainability within aquaculture, provided that continued development and optimization of this emerging technology is enabled through active decision-making and purposeful investments.
|
|
| 5. |
- Bergström, Pauline, et al.
(author)
-
Sustainability Assessment of Food Redistribution Initiatives in Sweden
- 2020
-
In: Resources. - : MDPI AG. - 2079-9276. ; 9
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Food banks that redistribute surplus food from retailers and the food industry to people in need are not a new concept globally, but their connection to food waste prevention is new. As a result, new types of food redistribution units are emerging and diversifying to find new target groups and distribution methods. The aim of this study was to identify and study surplus food redistribution units in Sweden,and then to assess the impact on several sustainability indicators for selected redistribution units, in order to increase knowledge on the types of values these redistribution concepts generate. The methods used for analyzing the scenarios were Environmental Life Cycle Assessment, Life Cycle Costing and Social Life Cycle Assessment. The results showed that providing food bags to socially exposed people generated the largest reduction of greenhouse gas emissions per kg of redistributed food (−1.2 kg CO2eq./FU). Reprocessing surplus food to a high-quality end-product was attributed a high social value, due to job creation effects in the high number of working hours required per kg of redistributed food. With regard to economic impacts, all but two scenarios studied had monthly financial losses,and therefore needed other sources of financial support.
|
|
| 6. |
- Bernesson, Sven, et al.
(author)
-
Svensk spannmålsbaserad drank : Alternativa sätt att tillvarata dess ekonomiska, energi- och miljömässiga potential
- 2011
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Spannmålsdrank används huvudsakligen till utfodring. Den kan utfodras antingen i blöt form (8,5-28 % ts), eller i torr form (90 % ts). Vanligen utfodras nötkreatur och grisar med drank, men även andra djurslag inom jordbruket kan utfodras. Dranken kan även användas som biogasråvara, bränsle eller som organiskt gödselmedel. Efter jäsningen återstår spannmålens smältbara protein i dranken (primärdrank) i huvudsakligen oförändrad form, medan nästan all stärkelse gått bort. Dranken blir därför ett proteinfoder. Då även fiberpolysackarider (cellulosa och hemicellulosa) återstår i denna drank, och dessa med annan processteknik kan brytas ner till jäsbara sockerarter och jäsas till etanol, och den drank som då återstår, s.k. sekundärdrank, kan användas i liknande tillämpningar som normal (primär) drank, studeras även detta i det här projektet. En nackdel med denna teknik är att en del av aminosyrorna i drankens protein bryts ner. I de ekonomiska beräkningarna och livscykelanalyserna har det antagits att 50 % av lysinet och 20 % av metioninet brutits ner i denna sekundära drank. Arbetets syfte var att utvärdera hur spannmålsdrank kan användas i olika applikationer, samt att beräkna dess ekonomiska värde och produktionskostnader vid dessa användningar. Vidare att ta fram miljöbelastning såsom bl.a. emissioner av växthusgaser och energibehov för de olika användningarna vid produktion av etanol och drank. Dessutom att analysera betydelsen av att dranken behandlas med ytterligare en process, där en del av spannmålens cellulosa och hemicellulosa omvandlas till etanol, och sekundärdrank erhålles. Idisslare, som nötkreatur och får, kan utfodras med en stor del av proteinet i fodret som vetedrank. Protein från andra källor kan behövas för att den totala mängden protein ska bete sig på önskat sätt vid matsmältningen. Till grisar och fjäderfä kan drygt 10 %, respektive ca 10 %, av fodret bestå av vetedrank. Smågrisar är känsliga för fodrets smaklighet, och det är därför inte säkert att de alltid kan äta foder som innehåller vetedrank. Till fjäderfä kan man få begränsa inblandningen av drankprodukter i fodret om gödseln skulle bli blöt och kladdig. Till hästar kan ca 10 %, i bästa fall uppåt 20 %, av kraftfodret bestå av vetedrank om man ej drabbas av smaklighetsproblem. Spannmålsdrank kan eldas antingen blöt eller torkad beroende på eldningsutrustningen. Drank med ursprung i spannmål innehåller höga halter alkalimetaller, som ger en aska med låg smältpunkt, vilket gör att den troligen sintrar lätt. Höga halter av svavel och klor kan ge problem med korrosion. Mängden aska är ganska stor, ca 5 % av torrsubstansen. Det höga innehållet av kväve (ca 5 % av ts) gör att kväveoxidemissionerna sannolikt blir höga, och då i nivå med vad som erhållits vid eldning av rapsexpeller med ungefär samma kvävehalt, 2-3,6 gånger jämfört med kvävefattiga bränslen. Utnyttjas även en del av cellulosan och hemicellulosan för produktion av etanol (i en sekundär process), koncentreras de ämnen som ger problem vid eldningen, vilket ökar sannolikheten för problem. Dessutom blir askhalten högre, medan det totala värmevärdet minskar i takt med att cellulosa och hemicellulosa blir till etanol. Som gödselmedel innehåller drankens torrsubstans ca 5,7 % kväve, 0,8-1,5 % fosfor och 0,9- 1,9 % kalium. Beräkningar ger att sekundärdranks torrsubstans bör innehålla ca 7,4 % kväve, 1,0-2,0 % fosfor och 1,2-2,4 % kalium. Det organiskt bundna kvävet mineraliseras (frigörs) troligen långsamt såsom hos t.ex. rapsexpeller. Drank går bra att röta till biogas. Växtnäringen i rötad drank blir sannolikt mer växttillgänglig efter rötningen. Drank är ett kväverikt substrat som kan ge problem med hög halt av ammoniumkväve i biogasreaktorn. Detta gäller i högre utsträckning för sekundärdrank där näringsämnena koncentrerats då en del av cellulosan och hemicellulosan blivit till etanol. Utbytet i processen borde kunna bli 60-70 %, vid goda förhållanden kanske 80 %. Kostnadsberäkningar har gjorts där det ekonomiska värdet hos spannmålsdrank beräknats utifrån de ekonomiska värdena hos korn och sojamjöl (omsättbar energi och råprotein till nötkreatur och hästar eller lysin till grisar och fjäderfä eller metionin till fjäderfä) vid utfodring, skogsflis vid eldning (effektiva värmevärdet), kväve, fosfor och kalium vid användning som gödselmedel, samt försäljning av el och fjärrvärme från en större gårdsanläggning för biogas inklusive värdet av kväve, fosfor och kalium i rötresten vid rötning. Vid rötningen studerades fall med både 60 och 80 %:s utbyte, samt fall exklusive och inklusive rötningskostnaderna. Kostnaderna studerades för åren 2005-2010. Primärdrank fick högst värde vid användning som foder till fjäderfä (metionin) följt av: foder till hästar och nötkreatur, biogas (80 %) exkl. rötningskostnader, biogas (60 %) exkl. rötningskostnader, foder till fjäderfä (lysin) och grisar, gödselmedel, eldning för uppvärmning, biogas (80 %) inkl. rötningskostnader och sämst biogas (60 %) inkl. rötningskostnader. För sekundärdrank ändras ordningsföljden så foder till hästar och nötkreatur får högst värde följt av: foder till fjäderfä (metionin), biogas (80 %) exkl. rötningskostnader, biogas (60 %) exkl. rötningskostnader, gödselmedel, foder till fjäderfä (lysin) och grisar, biogas (80 %) inkl. rötningskostnader, eldning för uppvärmning och sämst biogas (60 %) inkl. rötningskostnader. Värdet för sekundärdrank är högre än för primärdrank vid alla användningar utom vid utfodring av grisar och fjäderfän (baserat på lysin eller metionin). Orsaken till det lägre värdet, som foder till grisar och fjäderfän, är att i sekundärprocessen för att utvinna 13 % mer etanol, bryts 50 % av lysinet och 20 % av metioninet ner. Världsmarknadspriserna på korn och sojamjöl har en stor inverkan på drankens värde, liksom utbyte m.m. från biogasanläggningen. Priserna på skogsflis och gödselmedel hade något mindre inverkan på resultatet då dessa produkter hade ett lägre värde från början. Livscykelanalyser har gjorts av produktionen av etanol med systemutvidgning, där dranken ersätter andra produkter beroende på dess användning. Följande produkter ersätts beroende av drankens användning: sojamjöl och korn vid utfodring (råprotein till nötkreatur och hästar; lysin till grisar och fjäderfä; metionin till fjäderfä); skogsflis vid eldning; konstgödsel NPK vid gödsling; vall till biogas och överskottskonstgödsel vid biogasråvara. För primärdrank blir, för global uppvärmning, ordningsföljden från lägst påverkan: fjäderfä (metionin), hästar och nötkreatur, fjäderfä och grisar (lysin), biogas (80 % och 60 %), gödselmedel och sämst eldning. Ordningsföljderna blir ungefär desamma för försurning och eutrofiering. För energiåtgång blir ordningsföljden från lägsta: biogas (80 % och 60 %), gödselmedel, eldning, fjäderfä (metionin), hästar och nötkreatur och sist fjäderfä (lysin) och grisar. För sekundärdrank blir, för global uppvärmning, ordningsföljden från lägst påverkan: hästar och nötkreatur, fjäderfä (metionin), biogas (80% och 60 %), grisar och fjäderfä (lysin), gödselmedel och sist eldning. För energiåtgång blir ordningsföljden från lägsta: biogas (80% och 60 %), hästar och nötkreatur, fjäderfä (metionin), gödselmedel, eldning, och sist grisar och fjäderfä (lysin). Produktionen av etanol och sekundärdrank ger lägst miljöbelastning då sekundärdranken blir foder till nötkreatur och hästar, samt används som biogasråvara. Vid de andra användningsområdena för dranken, ger produktionen av etanol och primärdrank lägst miljöbelastning. Energiåtgången för produktion av etanol och sekundärdrank blir, för samtliga användningsområden för dranken, högre än vid produktion av etanol och primärdrank. Orsaken till detta är att en energikrävande extra process tillkommer vid produktionen av etanol och sekundärdrank. Låter man istället biogasen, i det ovan beskrivna systemet, ersätta bensin direkt i lätta fordon, blir miljövinsten vad gäller växthusgaser större än i alla andra fall beroende på att ett fossilt bränsle ersätts direkt. Till skillnad från de andra studerade användningsområdena för dranken, blir primärdrank bättre än sekundärdrank då den har mer cellulosa och hemicellulosa kvar som kan bli till biogas. Även energivinsten visar upp ett liknande resultat som växthusgaserna. Energibalanser, som kan beskrivas som kvoten mellan utgående energi hos etanol och drank som effektivt värmevärde, och energiåtgången i alla steg för hela produktionskedjan, beräknades. Dessa innehåller alla steg från odlingen av höstvetet tills dess att det färdiga etanolbränslet är färdigt att tanka och dranken är transporterad till gården och då är färdig att utfodra. Dess värden har beräknats till 1,96 för etanol och primärdrank från en ordinär etanolprocess och 1,75 för etanol och sekundärdrank från en process som ger 13 % mer etanol från även en del av spannmålens cellulosa och hemicellulosa. Om dranken inte torkas förbättras dessa energibalanser till 2,84 respektive 2,22. Om halva arealen av vete, korn och rågvete (knappt 400 000 ha) används till etanol skulle knappt 600 000 ton primärdrank erhållas. Nuvarande djurbestånd kan konsumera ungefär två tredjedelar av denna, varav mjölkkorna en tredjedel och slaktsvinen knappt en sjättedel. Om även en del av spannmålens cellulosa och hemicellulosa används för etanolproduktion erhålls ca 470 000 ton sekundärdrank, av vilken nuvarande djurbestånd kan konsumera ca tre fjärdedelar, varav mjölkkorna knappt två femtedelar och slaktsvinen knappt en femtedel.
|
|
| 7. |
- Burkill, Sarah M., et al.
(author)
-
Pain and Painkiller Use Among Multiple Sclerosis Patients in Sweden
- 2017
-
In: Pharmacoepidemiology and Drug Safety. - : John Wiley & Sons. - 1053-8569 .- 1099-1557. ; 26:Suppl. 2, s. 634-634
-
Journal article (other academic/artistic)abstract
- Background: Multiple sclerosis is an autoimmune disease which leads to demyelination and subsequent damage of axons and neurons. Pain is known to commonly affect MS patients, however the clinical characteristics of this pain are not fully described. Prescribed pain medication identifies more severe and chronic pain and different drug types can be used to identify other pain characteristics.Objectives: To assess whether MS patients in Sweden are at increased risk of receiving medication for pain relative to non-MS comparators. We aim to study overall pain, neuropathic pain, musculoskeletal pain and migraine.Methods: This cohort study using data on 5,555 MS patients in Sweden individually matched to 5,555 non-MS Swedish residents on sex, year of birth and place of residence at the time of MS diagnosis. We used Cox PH models using date of entry or 1stJuly 2006 as the beginning of follow up, whichever occurred later, and end of study was date of death, date of prescription of a painkiller or December 31st 2014, whichever occurred first. Painkillers were identified through relevant ATC codes. For neuropathic pain, pregabalin, gabapentin, amitriptyline, capsaicin or nortriptyline were used for identification, and for migraine prescriptions of anti-migraine preparations were included in the outcome. Musculoskeletal pain was identified primarily through topical products for joint and muscular pain.Results: Cox PH models showed MS patients to be at a 2.43 (CI 2.31–2.55) times increased risk of being prescribed any painkiller. The risk increased to 5.63 (CI 5.03–6.31) for neuropathic painkillers, however there was no significant difference for musculoskeletal painkillers (RR = 0.92 (CI 0.79–1.07)). MS patients were at a 1.28 (CI 1.10-1.50) times increased risk of being prescribed anti-migraine preparations. Restricting the data to MS patients showed that exposure to neuropathic painkillers was present in 32.8% of MS patients, and is associated with lower educational attainment and female sex. Conclusions: MS patients are at significantly increased risk of pain overall, with a particularly elevated risk for neuropathic pain. It seems that lower educational attainment and female sex are risk factors of neuropathic pain. However, the reason for this is not fully understood.*We would like to acknowledge the funding from the Science for Life - Astra Zeneca collaborative grant that supported this research
|
|
| 8. |
- Burkill, Sarah, et al.
(author)
-
The association between multiple sclerosis and pain medications
- 2019
-
In: Pain. - : Lippincott Williams & Wilkins. - 0304-3959 .- 1872-6623. ; 160:2, s. 424-432
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Patients with multiple sclerosis (MS) are at greater risk of pain than people without the disease; however, the occurrence and characteristics of pain among these patients are incompletely described. We aimed to assess characteristics of pain amongst MS patients using MS patients who were recruited to participate in 3 studies in Sweden (n = 3877) and were matched with individuals without MS (n = 4548) by sex, year of birth, and region of residence. The Prescribed Drugs Register identified prescribed pain medication, overall and restricted to those given 4 or more prescriptions in 1 year to assess chronic pain. Anatomical therapeutic chemical codes classified whether pain was neuropathic, musculoskeletal, or migraine. Cox-proportional hazard models were used to estimate associations. Our findings showed patients with MS were at increased risk of pain treatment, with a hazard ratio (HR) of 2.52 (95% confidence interval 2.38-2.66). The largest magnitude HR was for neuropathic pain (5.73, 5.07-6.47) for which 34.2% (n = 1326) of the MS and 7.15% (n = 325) of the non-MS cohort were prescribed a treatment. The HR for chronic pain treatment was 3.55 (3.27-3.84), indicating an increased effect size relative to any pain treatment. Chronic neuropathic pain showed the largest HR at 7.43 (6.21-8.89). Neuropathic pain was shown to be the primary mechanism leading to increased risk of pain in patients with MS.
|
|
| 9. |
- Eriksson, Mattias, et al.
(author)
-
Carbon footprint of food waste management options in the waste hierarchy - a Swedish Case study
- 2015
-
In: Journal of Cleaner Production. - : Elsevier BV. - 0959-6526 .- 1879-1786. ; 93, s. 115-125
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Food waste is a problem with economic, environmental and social implications, making it both important and complex. Previous studies have addressed food waste management options at the less prioritised end of the waste hierarchy, but information on more prioritised levels is also needed when selecting the best available waste management options. Investigating the global warming potential of different waste management options offers a limited perspective, but is still important for validating generations from the waste hierarchy in a local context. This study compared the effect on greenhouse gas emissions of different food waste management scenarios representing different levels in the waste hierarchy in the city of Uppsala, Sweden. A life cycle assessment was performed for six waste management scenarios (landfill, incineration, composting, anaerobic digestion, animal feed and donations), using five food products (bananas, grilled chicken, lettuce, beef and bread) as examples when treated as individual waste streams. For all five waste streams, the established waste hierarchy was a useful, but approximate, tool for prioritising the various options, since landfill proved to tie the worst option and donation, anaerobic digestion and incineration with energy recovery the best options, for easily handle products, wet products and dry products, respectively, taking into account the GHG emissions. The greatest potential for reducing greenhouse gas emissions was in the bread waste stream, since bread is an energy-rich product with a relatively low carbon footprint, increasing the possibilities for replacing fossil energy carriers. Lettuce, with its high water content, had the least potential to reduce greenhouse gas emissions when the waste management method was changed. Waste valorisation measures should therefore focus on food products with the potential to replace production of goods and services, rather than on food products that are wasted in large quantities or have a high carbon footprint. (C) 2015 Elsevier Ltd. All rights reserved.
|
|
| 10. |
- Eriksson, Mattias, et al.
(author)
-
Donera överskottsmat för att minska matsvinnet och skapa sociala värden
- 2023
-
Reports (pop. science, debate, etc.)abstract
- Mat som inte kan säljas kastas i stora mängder inom dagligvaruhandeln vilket innebär ett ineff ektivt utnyttjande av resurser och påfrestningar på miljön. Samtidigt finns det människor som lever under utsatta förhållanden och som saknar en säker tillgång till mat, även i ett välfärdsland som Sverige. Genom att donera överskottsmat från livsmedelsbutiker till välgörenhetsorganisationer och vidare till behövande människor kan matsvinnet minska och sociala värden skapas.
|
|
