| 1. |
|
|
| 2. |
- Svensson, Åsa, 1981-, et al.
(författare)
-
Overweight and obese children´s ability to report energy intake using digital camera food records during a 2-year study
- 2012
-
Ingår i: Journal of Nutrition and Metabolism. - : Hindawi Limited. - 2090-0724 .- 2090-0732. ; :247389
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The objective was to evaluate overweight and obese children's ability to report reproducible and valid estimates of energy intake (EI) by using digital camera food records (FR) during a 2-year study, compared with objectively measured total energy expenditure (TEE). Seventy-three overweight/obese children, aged 8–12 years at inclusion, kept FR with the help of digital cameras for 16 days in total, on 7 occasions during a 2-year period. On the same days, their TEE was registered with SenseWear Armband (SWA). The children underestimated their EI by −2.8 (2.4) MJ/d on the first assessment occasion (95% CI: −3.3, −2.3). Reporting accuracy did not differ between the 7 assessment occasions (P=0.15). Variables negatively associated with reporting accuracy relative to TEE were increased age (95% CI: −0.07, −0.01) and BMI z-score (95% CI: −0.18, −0.06). Further, reporting accuracy relative to TEE was lower for girls than boys (95% CI: −0.14, −0.01) and on weekdays compared with weekend days (95% CI: −0.08, −0.001). In conclusion, overweight and obese children were able to report their EI using a digital camera FR with good reproducibility over a 2-year period, even though their EI was underestimated compared with objectively measured TEE.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Dahlqvist, Heléne, 1974-, et al.
(författare)
-
Co-occurrence of online and offline bullying and sexual harassment among youth in Sweden : Implications for studies on victimization and health - a short communication
- 2022
-
Ingår i: International Journal of Circumpolar Health. - : Informa UK Limited. - 1239-9736 .- 2242-3982. ; 81:1
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Studies of co-occurrence of online and offline victimisation of bullying and sexual harassment and its associations to mental health outcomes among youth are scarce. To inform future study designs, the aim of this brief communication was to map co-occurrence of online and offline bullying and sexual harassment victimisation among adolescents. Data were collected in 2011 in nine schools in Northern Sweden, n = 1193 (boys = 566; girls = 627). Absolute and relative frequencies were calculated to find combinations of victimisation: one, two, three, or four forms. Reflecting a picture of the early days of online victimisation, in total fifty seven percent (57%) of adolescents were victimised. Single occurrence victimisation was 21.2% (offline sexual harassment was most common irrespective of gender), showing that most youths were victimised in a co-occurrence of two or more forms. Seven percent (7%) were victimised by all four forms of victimisation. Offline sexual harassment victimisation was present in the most common co-occurrences. Directions for future studies of victimisation and its associations to mental health outcomes are discussed.
|
|
| 5. |
- Danielski, Itai, 1973-, et al.
(författare)
-
Design för energieffektiv vardag : Slutrapport projekt DEVA-skolor
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Dålig inomhusmiljö i grundskolor i Sverige verkar vara ett problem i många kommuner. I det här projektet har man tittat på om en installation av en stor mängd växter i ett klassrum skulle kunna ändra på det. Det finns nämligen forskning om visar att vi mår, både fysiskt och psykiskt, bättre om vi är omgivna av växter. Fysiskt för att de kan rena luften och omvandla koldioxiden till syre. Dessutom ökar de luftfuktigheten och reglerar temperaturen. Psykiskt kanske för att vi är en del av naturen och har levt i den största delen av mänsklighetens historia. Växter kan också skapa bättre akustik i rummet genom att absorbera ljudvågor. Dessutom finns det tidigare studier som visar att växterna kan öka både koncentrationsförmågan och minnet.Projektet hade tre olika perspektiv; design, miljö och hälsa. Platsen för projektet var en grundskola belägen i ett mindre landsbygdssamhälle i norra delarna av Sverige. Totalt installerades 350 gröna växter i fyra växtställningar, dessa fördelades sedan på två olika klassrum med ca 25 elever ur årskurs 8 vardera. Ett liknande klassrum (åk9) bredvid dessa användes som referensobjekt. Växtställningarna designades av industridesignstudenter på Mittuniversitetet och skulle resultera i fungerande prototyper med automatisk bevattning. Projektet pågick under två terminer, höstterminen 2019 och vårterminen 2020.Mätningar av inomhustemperaturen visade att de gröna växterna bidrar till en mer stabil temperatur och till och med kan öka temperaturen något, vilket kan användas för att minska värmebehovet. Effekterna på luftfuktighet var endast högre i klassrummen med växter under natten när ventilationsflödet var lågt. Koldioxidnivåerna i klassrummen med växterna var 10 % lägre under undervisningstiden jämfört med kontrollklassrummet vilket indikerar att gröna växter skulle kunna användas för att minska ventilationsluftflödet och därigenom minska värmeenergiförluster. Energiberäkningen visade upp till 18% minskning på uppvärmningsbehovet. Mängden luftburna partiklar var redan låg och man kunde inte se någon förändring efter installationen av växterna.I början uppskattade både lärare och elever att de hade fått ett “grönt klassrum”. Minnet och koncentrationsförmågan hos eleverna blev bättre. I mätningen ett halvår senare hade dock effekten avtagit. Det är svårt att säga om detta berodde på hemmablindhet, Covid 19-pandemin (som hade brutit ut en månad tidigare) eller för att det var problem med några av bevattningssystemen som gjorde att vissa växter vissnade. Kanske en kombination.Resultaten av det här projektet kan ge kunskap och inspiration till kommuner och skolor om hur de kan förbättra inomhusklimatet med växter som ett kostnadseffektivt komplement till befintliga ventilationssystem som också kan förbättra elevernas och lärarnas prestationer och välbefinnande. Det är värt att notera att den här studien genomfördes på landsbygden där det redan är en bra luftkvalitet. Därför vore intressant att genomföra en liknande studie i ett storstadsområde men sämre luftkvalitet och även i andra med typer av byggnader med lägre ventilationsflöde.Det är också värt att notera att när projektet befanns sig i halvtid inträffade en pandemi, covid-19, som gav en betydande påverkan på både många samhällsfunktioner och för många människor. Detta kan ha påverkat resultatet av effekterna i mätningarna av hälsa och koncentration.
|
|
| 6. |
- Danielski, Itai, et al.
(författare)
-
Effects of Green Plants on the Indoor Environment and Wellbeing in Classrooms : A Case Study in a Swedish School
- 2022
-
Ingår i: Sustainability. - : MDPI. - 2071-1050. ; 14:7
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Many schools in Sweden lack a proper indoor environment due to, e.g., poor thermal-envelope properties, overcrowded classes, poor visual appearance and insufficient ventilation. This study aims to explore the integration of a large number of indoor green plants into classrooms’ environments. This case study consists of three parts: measurements of the indoor environment including a final energy model, a questionnaire to the pupils with questions about their well-being and qualitative interviews with teachers. The case was two classrooms in a secondary education facility in central Sweden with an average annual temperature of 3 °C and a long and dark winter period with snow. The results showed 10% lower CO2 and slightly higher and more stable temperatures due to the green plants. Worries about climate change and war among the pupils decreased after several months with the plants and worry about infectious disease increased. The teachers experienced fresher air from the plants and used the plant stands for a flexible classroom design. The conclusion is that indoor plants have the potential to contribute to a better indoor environment, but due to the high number of uncontrolled variables (including the effect of COVID-19) in measurements of real-life conditions, more studies are needed.
|
|
| 7. |
- Makenzius, Marlene, et al.
(författare)
-
Samverkan för att främja barn och ungas hälsa, lärande och trygghet – möjligheter och hinder utifrån ett landsbygdsperspektiv : Slutrapport
- 2024
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Tidiga och samordnade insatser (TSI) för barn och unga i risk för psykisk ohälsa genom samverkansmodellen HLT (förskola, hälso- och sjukvård och socialtjänst) kan bidra till en mer jämlik framtida hälsa, men implementeringen behöver studeras i olika kontexter och för olika målgrupper för att utvärderas och utvecklas.Syfte: Syftet var att processutvärdera implementeringen av samverkansprojektet HLT i Sollefteå kommun med fokus på framgångsfaktorer och hinder, utifrån ett landsbygdsperspektiv.Metod: Kvalitativ fallstudiedesign där tre fokusgruppdiskussioner och enkätundersökningar genomfördes med fyra olika målgrupper; förskole-team, skol-team, styrgrupp och ledningsgrupp, mellan oktober 2022 och april 2023. Fokusgrupp-diskussionerna spelades in och transkriberades, och analyserades med kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Projektorganisationens förförståelse om vad HLT innebär, visade på mognad i de olika verksamheterna. Alla deltagare ansåg att målet med HLT-implementeringen var att uppnå en god samverkan, vilket alla, på olika sätt, uttryckte att de hade uppnått. Framgångsfaktorerna handlade om själva strukturen i HLT-modellen, stödet från ledningen, flexibla mötesformer och personkännedom som underlättade i en landsbygdskontext. Utmaningarna handlade om de långa avstånden och svårigheter med att rekrytera personal, vilket påverkar jämlikhetsaspekter (vilka som kan erbjudas HLT-samverkan, och innehållet i det stöd som HLT-samverkan kan erbjuda). För den fortsatta implementeringen behöver en plan utvecklas för hur nya teammedlemmar rekryteras och introduceras i HLT-arbetet och ett målarbete behöver startas där gemensamt uppsatta mål kan mätas och följas över tid (effekt-, resultat och processmått). Fortsatt stöd behövs från ledningen, och en projektledare som kan vara länken mellan de olika teamen, och mellan ledningen och teamen.Slutsatser: Intersektoriell samverkan och kunskapsutbyte skapar en breddad bild som möjliggör tidig identifiering av behov och stöd till barn och unga. Landsbygdskontexten gynnar teambygge men långa avstånd i kombination med bristande resurser och avsaknad av mätbara mål utgör hinder för långsiktig hållbarhet.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
