| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Ahacic, Kozma, et al.
(författare)
-
Trends in smoking in Sweden from 1968 to 2002 : Age, period, and cohort patterns
- 2008
-
Ingår i: Preventive Medicine. - : Elsevier BV. - 0091-7435 .- 1096-0260. ; 46:6, s. 558-564
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Objective. Smoking is related to many later life health outcomes. We examined age, period, and cohort patterns in smoking between 1968 and 2002. Methods. A nationally representative panel study allowed repeated cross-sectional comparisons of ages 18-75 (5 waves n approximate to 5000), and ages 77+ at later waves (2 waves n approximate to 500). Cross-sectional 10-year age group differences in 5 waves, time-lag differences between waves for age groups, and within-cohort differences between waves for 10-year birth cohorts were evaluated using graphs and ordered logistic regressions. Results. Age-period-cohort models suggested that period and age effects dominated smoking patterns, showing decreases over time and age. The 1935-44 and 1945-54 cohorts, however, showed lesser period decline. Moreover, men showed a period reduction of smoking rates but no age related decrease, while women showed an age related decrease but no period effect. The genders' cohort patterns were similar, with higher smoking rates in the last waves for some cohorts, for men the 1945-54 cohort and women the 1935-44 cohort. Conclusions. Cross-sectional studies of cohorts must be aware of age effects. Due to the coming of age of the 1940s' cohorts smoking may increase among women in the oldest age groups.
|
|
| 5. |
- Amnå, Erik, et al.
(författare)
-
En halv miljard av statens pengar riskerar att slösas bort
- 2007
-
Ingår i: Göteborgs-Posten. ; 2007-09-13, s. 47-47
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Minskade anslag gör att den årliga undersökningen om våra levnadsförhållanden hotas att halveras. Det kan drabba redan svaga grupper som äldre, invandrare och ensamstående föräldrar.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Andersson, Anders, 1983-, et al.
(författare)
-
Framtagning av loktågsmodell för VTI:s tågsimulator
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Genom höjda hastigheter för godståg finns möjligheter till en högre prioritering av trafikslaget hos tågtrafikledningen, vilket i sig är en kapacitetsvinst och bör ge upphov till bättre flöden och högre kapacitet på det svenska järnvägsnätet (framför allt på stambanorna). Simulatorer är ett effektivt och säkert sätt att undersöka effekter av förändringar på både förarbeteende och kapacitet.Syftet med det här projektet var att skapa kapacitetshöjande möjligheter och åtgärder genom att ta fram en loktågssimulator och undersöka möjliga användningsområden för denna. Målet med projektet var att få fram en loktågssimulator, bestående av ett lok och ett antal vagnar, som kan användas i studier för att öka kapaciteten genom till exempel optimerad hastighet, och därmed förändrade bromsprofiler, för loktåg. Projektet har levererat kunskap i form av nya testmetoder, en loktågssimulator samt mjukvaruplattform för ytterligare testverksamhet.Projektet genomfördes i tre successiva etapper. I den första etappen genomfördes en förstudie med lokförare, operatörer och problemägare, som gav forskarna en förståelse för förarmiljön. Här samlades även in en del av det underlag som krävdes för utveckling av loktågsimulatorn. I den andra etappen utvecklades en simulator för loktåg (mjukvara och hårdvara). Etapp tre var en valideringsstudie tillsammans med lokförare.Ett förarbord av modellen Traxx köptes in från en tysk tillverkare. Fordonsmodellen utvecklades från en enstaka enhet, Reginamodell (motorvagnståg), till en kombination av flera enheter. Loktåget i simulatorn består av ett eller flera draglok samt ett antal vagnar med en total längd på maximalt 750 meter. Som draglok används ett lok av modellen Traxx. För varje enhet, lok och vagn, krävs data över enheten: längd, vikt, last, broms-, rull- och luftmotstånd. För lok tillkommer dessutom information om ljud, drivning, broms (återmatande elbroms samt konventionell pneumatisk broms (P-broms)), hyttutrustning med mera. För närvarande finns bansträckningen mellan Falköping–Jönköping–Forserum färdigmodellerad och kommer användas för loktågskörning med ATC. Modellen är konfigurerbar utifrån ett lok (Traxx) och i nuläget fyra olika vagnar. Dessa kan kopplas samman i olika kombinationer.Några användningsområden som diskuterades redan vid projektstart var dels de som naturligt kan kopplas till följder av längre och tyngre tåg, dels de idéer som uppkom som följd av den utrustning som köptes in. Vid Trafikverkets vintermöte genomfördes en workshop där ytterligare användningsområden diskuterades. Några av dessa handlar om utbildning,energieffektiv körning eller projektering. Utbildning och vissa typer av studier går att göra med den nu existerande loktågsmodellen, medan andra kräver antingen validering av parametrar eller viss vidareutveckling av modellen.Projektet har levererat kunskap i form av nya testmetoder, denna forskningsrapport och en produkt i form av en loktågssimulator samt mjukvaruplattform för ytterligare testverksamhet. Projektet har även levererat en nationell resurs i form av simulatormjukvara. Mjukvaran har lagt grunden för en kostnadseffektiv testverksamhet inom loktågsdomänen. En loktågssimulering (simulering av loktåg) har tagits fram, vilken kommer att vara värdefull som ett demonstrationsverktyg samt för utbildning, träning och projektering.
|
|
| 8. |
- Barbosa, Cristina, et al.
(författare)
-
GOVERNANCE STRATEGIES TO AN AGEING SOCIETY - LOCAL ROLL IN MULTI LEVEL PROCESSES
- 2016
-
Ingår i: Journal of Comparative Politics. - 1337-7477 .- 1338-1385. ; 9:1, s. 4-18
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Demographic ageing marks strategic orientations and public policies. It's a challenge to societies, public and private institutions and Welfare State. The goal of this study is to understand the local governance strategies to an ageing population and the role of the local in multilevel governance processes. A qualitative methodology it was followed that supports analysis and understanding of both local ageing policies. The samples are case studies of two contexts, Portugal and Sweden, respectively city councils of Lisbon and Nacka, where stakeholders were interviewed. Different concepts and visions influence local ageing policies. Vertical coordination is easier to follow in Portugal, but without concrete laws, and in Sweden, horizontal coordination is emphasized between providers and municipalities. Local public intervention in ageing seeks renewed actions and this study allows to conclude that a perfect local policy doesn't exist. However in many aspects, can be complementary.
|
|
| 9. |
- Batljan, Ilija, 1967-
(författare)
-
Demographics and Future Needs for Public Long Term Care and Services among the Elderly in Sweden : The Need for Planning
- 2007
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Long term care and social services (LTCaS) for older people are an important part of the Scandinavian welfare state. The fast growing number of elderly people in Sweden has caused many concerns about increases in future needs (and particularly costs) of age-related social programs such as LTCaS. The general aim of this dissertation is to examine how projected demographic changes may affect future needs for long-term care and services in Sweden assuming different trends in morbidity and mortality. The following data sources are used: national population registers, register data on inpatient/outpatient health care from region Skåne, the Swedish National Survey on Living Conditions (SNSLC) for the period 1975-1999. Three alternative methods to inform simple demographic extrapolations of needs for health and social care for the elderly are presented. Furthermore, a new method for demographic projections has been developed. According to our studies, the health of older people (measured as the prevalence of severe ill-health) has improved during the study period. Taking into account health status, when projecting future needs for LTCaS, will result in a fairly substantial reduction of the rate of the demographically influenced increase in projected LTCaS needs. The changes in population composition regarding education and mortality differentials per educational level may have a significant impact on the number of the elderly in the future. On the other hand, the projected increase in the number of older people suffering from severe ill-health, as a consequence of population ageing, may be counterbalanced to a large extent by changes in the educational composition towards a higher proportion of the population having a high educational level and lower prevalence of severe ill-health. We need to improve our planning tools in order to support policy-makers to plan for uncertainty concerning future needs and demand for LTCaS.
|
|
| 10. |
- Batljan, Ilija, et al.
(författare)
-
Population aging : the effect of change in educational composition
- 2009
-
Ingår i: EUROPEAN JOURNAL OF AGEING. - : Springer Science and Business Media LLC. - 1613-9372 .- 1613-9380. ; 6:3, s. 201-211
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- We investigate how expected changes in the educational level composition of the older population may affect future prevalence of severe ill-health among older people in Sweden. Previous research has indicated that the number of older people, given educational differentials in mortality and expected changes in educational composition during the next decades, may increase more than expected following official population projections in Sweden. Eight alternative scenario projections for the possible development in the number of people with severe ill-health in Sweden between 2000 and 2035 are presented. Scenario projections, where both morbidity and mortality inequalities by educational level are taken into account, are compared with scenarios in which only age and gender are modelled. The projections are made with both constant and decreasing mortality. The calculations show that the expected increases in severe ill-health as a result from the ageing of the population in the period 2000-2035 might, to a large extent, be counteracted by the increase in the educational level of the Swedish population. We recommend therefore that in projections of the prevalence of ill-health, in addition to the ageing of the population, also changes in educational level should be taken into account.
|
|
