| 1. |
|
|
| 2. |
- Bakker, Elisabeth, et al.
(författare)
-
Perspectives on a Way Forward to Implementation of Precision Medicine in Patients With Diabetic Kidney Disease; Results of a Stakeholder Consensus-Building Meeting
- 2021
-
Ingår i: Frontiers in Pharmacology. - : Frontiers Media SA. - 1663-9812. ; 12
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Aim: This study aimed to identify from different stakeholders the benefits and obstacles of implementing precision medicine in diabetic kidney disease (DKD) and to build consensus about a way forward in order to treat, prevent, or even reverse this disease. Methods: As part of an ongoing effort of moving implementation of precision medicine in DKD forward, a two-day consensus-building meeting was organized with different stakeholders involved in drug development and patient care in DKD, including patients, patient representatives, pharmaceutical industry, regulatory agencies representatives, health technology assessors, healthcare professionals, basic scientists, and clinical academic researchers. The meeting consisted of plenary presentations and discussions, and small group break-out sessions. Discussion topics were based on a symposium, focus groups and literature search. Benefits, obstacles and potential solutions toward implementing precision medicine were discussed. Results from the break-out sessions were presented in plenary and formed the basis of a broad consensus discussion to reach final conclusions. Throughout the meeting, participants answered several statement and open-ended questions on their mobile device, using a real-time online survey tool. Answers to the statement questions were analyzed descriptively. Results of the open-ended survey questions, the break-out sessions and the consensus discussion were analyzed qualitatively. Results and conclusion: Seventy-one participants from 26 countries attended the consensus-building meeting in Amsterdam, April 2019. During the opening plenary on the first day, the participants agreed with the statement that precision medicine is the way forward in DKD (n = 57, median 90, IQR [75–100]). Lack of efficient tools for implementation in practice and generating robust data were identified as significant obstacles. The identified benefits, e.g., improvement of the benefit-risk ratio of treatment, offer substantive incentives to find solutions for the identified obstacles. Earlier and increased multi-stakeholder collaboration and specific training may provide solutions to alter clinical and regulatory guidelines that lie at the basis of both obstacles and solutions. At the end of the second day, the opinion of the participants toward precision medicine in DKD was somewhat more nuanced (n = 45, median 83, IQR [70–92]) and they concluded that precision medicine is an important way forward in improving the treatment of patients with DKD.
|
|
| 3. |
- Boo, Sofia, 1976-, et al.
(författare)
-
Att anpassa undervisning : till individ och grupp i klassrummet
- 2017. - 1
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Tycker du att din svåraste arbetsuppgift som lärare är att anpassa undervisningen efter varje elevs förutsättningar och behov? Då är du inte ensam!Att anpassa undervisning är en grundbok som erbjuder en teoretisk och praktisk vägledning mot en undervisning anpassad till individ och grupp. Författarna sätter dagens rådande teorier om anpassningar i perspektiv och sammanhang genom en historisk återblick. De varvar sedan didaktiska aspekter av undervisningen – som metoder, strategier och dilemman – med färska exempel och erfarenheter från den svenska skolan. Här synliggörs de medvetna val som du som lärare måste göra, både gällande ämnesinnehållets strukturer och arbetsformer.Fokus ligger på vikten av ett systematiskt arbete – dels i syfte att låta effektiva anpassningar genomsyra den dagliga verksamheten, dels för att skapa en hållbar arbetssituation.Boken vänder sig till lärarstudenter och verksamma lärare i grundskolan.
|
|
| 4. |
- Forslund Frykedal, Karin, 1961-, et al.
(författare)
-
Individanpassat arbetssätt– utmaningar och möjligheter
- 2013
-
Ingår i: Venue. - : Linköping University. - 2001-788X.
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Det har inom det svenska skolsystemet länge funnits en strävan att utveckla en skola som med hjälp av individualiserade arbetssätt ökar möjligheten för varje elev att lära och utvecklas utifrån sina förutsättningar. Individualisering är följaktligen en term som ofta används i svensk skolkontext och som begrepp finns det omskrivet i alla skolans styrdokument. Eleven i centrum har därför kommit att betraktas som ett viktigt inslag i undervisningen och i linje med det har arbetsformer som utgår från individens förutsättningar och förmågor blivit ideal.
|
|
| 5. |
- Forslund Frykedal, Karin, 1961-, et al.
(författare)
-
Individualisierung im schwedischen Schulkontext
- 2012. - 1
-
Ingår i: Ressourcen stärken!. - Köln : Carl Link. - 9783556061558 ; , s. 261-274
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 6. |
- Hartmann, Nanna B., et al.
(författare)
-
Are We Speaking the Same Language? Recommendations for a Definition and Categorization Framework for Plastic Debris
- 2019
-
Ingår i: Environmental Science and Technology. - : American Chemical Society (ACS). - 0013-936X .- 1520-5851. ; 53:3, s. 1039-1047
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Copyright © 2019 American Chemical Society. The accumulation of plastic litter in natural environments is a global issue. Concerns over potential negative impacts on the economy, wildlife, and human health provide strong incentives for improving the sustainable use of plastics. Despite the many voices raised on the issue, we lack a consensus on how to define and categorize plastic debris. This is evident for microplastics, where inconsistent size classes are used and where the materials to be included are under debate. While this is inherent in an emerging research field, an ambiguous terminology results in confusion and miscommunication that may compromise progress in research and mitigation measures. Therefore, we need to be explicit on what exactly we consider plastic debris. Thus, we critically discuss the advantages and disadvantages of a unified terminology, propose a definition and categorization framework, and highlight areas of uncertainty. Going beyond size classes, our framework includes physicochemical properties (polymer composition, solid state, solubility) as defining criteria and size, shape, color, and origin as classifiers for categorization. Acknowledging the rapid evolution of our knowledge on plastic pollution, our framework will promote consensus building within the scientific and regulatory community based on a solid scientific foundation.
|
|
| 7. |
- Hellman, Josefin, et al.
(författare)
-
Plagiera eller referera vetenskapligt? : En studie om vad studenter behöver lära sig för att bli bättre på referathantering
- 2021
-
Ingår i: Högre Utbildning. - Oslo : Cappelen Damm Akademisk. - 2000-7558. ; 11:1, s. 41-55
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Den här artikeln fokuserar på studenters referathantering i examinerande uppgifter i högre utbildning och vad studenterna behöver urskilja för att utveckla detta kunnande. Dataunderlaget består av intervjuer och studenttexter. Resultatet bygger på två typer av analyser. Genom en fenomenografisk analys framkom fyra kategorier som beskriver kvalitativt skilda sätt att erfara och hantera referatet. Via en variationsteoretisk analys, utifrån skillnaderna mellan kategorierna, påvisades sedan fyra aspekter som kan anses kritiska för att lära sig referathantering. De beskriver att studenter behöver urskilja att A) textens innehåll kan separeras från dess form, B) det finns ett idéinnehåll i hela källtexten och i längre textavsnitt, C) källans idéinnehåll ska fylla en funktion i relation till den egna textens idéinnehåll och D) referathantering placerar in den egna texten i ett vetenskapligt sammanhang. De kritiska aspekterna som framkommit i studien kan användas som underlag för att planera undervisning i akademiskt skrivande i högre utbildning.
|
|
| 8. |
- Jansson, Magnus, 1966-, et al.
(författare)
-
Elevers berättelser om meningsfullt skrivande i skolan
- 2021
-
Ingår i: Nordic Journal of Literacy Research. - Oslo, Norway : Nordic Open Access Scholarly Publishing – NOASP. - 2464-1596. ; 7:2, s. 57-76
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Den här studien handlar om elevers erfarenheter av meningsfullt skrivande i skolan. Studien bygger på narrativa analyser av elevers muntliga berättelser om skrivande och literacyhändelser kopplade till skrivande. Studiens data består av intervjuer med nio elever i årskurs 6. Som teoretisk utgångspunkt används New Literacy Studies med fokus mot skrivande som social aktivitet situerad i kontext. I berättelserna framträder skrivandet som meningsfullt när eleverna positionerar sig själva som skribenter och sina klasskamrater som olika typer av mottagare till deras texter. Positioneringarna handlar enligt elevernas utsagor om att framstå som en unik elev, lära andra något, övertyga andra eller skriva för att bli granskad av klasskamrater och lärare. Det framstår som viktigt att skrivandet kopplas till andra literacyhändelser, att texten presenteras för klasskamrater och lärare och att eleverna ges agentskap genom att få bestämma över textens innehåll och form.
|
|
| 9. |
- Johansson, Patrik, 1972-, et al.
(författare)
-
Experiences from the teacher-researcher’s perspective on learning study : Challenges and opportunities
- 2017
-
Ingår i: International Journal for Lesson and Learning Studies. - : Emerald Group Publishing Limited. - 2046-8253 .- 2046-8261. ; 6:1, s. 45-55
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The purpose of this paper is to analyze and discuss experiences, in terms of challenges and opportunities, of teacher-researchers who engage in research on the learning study approach. The following two questions will be addressed: how can the teaching experience influence, and become an asset, in the research process and what challenges do teachers face when they enter the research practice?Each question will be explored through some empirically grounded themes. The analysis is based on experiences from participation in a PhD program, where learning study was used as a method and variation theory was the main theoretical framework. One learning study was focusing on creative writing in primary school and the other was focusing on historical primary source analysis in upper secondary school.The first question is addressed through the following themes: choosing and identifying research problems; planning and conducting research lessons; analyzing research lessons and students’ learning; and process of self-reflection, and the second question through: teaching as an object of research; to use and develop theories; and communication and review in research. The findings indicate that learning study is a practice-based research approach where teaching experience and academic skills are intertwined in many ways. Both approaches bring opportunities as well as challenges.The paper is expected to contribute insights and knowledge about the advantages, as well as hindrances to overcome, for teacher-researchers who use learning study as a research method. The results can also be related to the performing of action research in teachers’ classroom practice.
|
|
| 10. |
-
Ledarskap för lärande
- 2022
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Ledarskap för lärande handlar om det som är lärares viktigaste uppdrag, nämligen att leda undervisning, det vill säga det didaktiska ledarskapet (se Samuelsson et al., 2020. Didaktiskt ledarskap handlar om att ha elevers lärande i fokus vid planering, genomförande och uppföljning av undervisningen. Det handlar om att skapa arbetsro och upprätthålla elevers uppmärksamhet samtidigt som det finns ett genomtänkt didaktiskt upplägg som gör att eleverna lär och utvecklas så långt som möjligt. Att leda eleverna till lärande är både givande och inspirerande, men också svårt och utmanande. Lärares förmåga att leda undervisningen är avgörande för elevers lärande, och trots att frågan ständigt diskuteras av lärare, utvecklingslärare, rektorer, skolledare och forskare finns det fortsatt behov av ytterligare studier, just därför att frågan är så komplex. Kanske var det därför som tre kommuner valde att fokusera på just lärares förmåga att leda elever till lärande när de skulle delta i det praktiknära forskningsprojekt som har resulterat i den här rapporten. I rapporten beskrivs ett tvåårigt forskningsprojekt inriktat mot Ledarskap för lärande. Projektet är en del i den nationella försöksverksamheten ULF som står för utveckling, lärande och forskning (Ulf-avtal, 2021). Två forskare från Linköpings universitet har samarbetat med åtta medforskande lärare från Mjölby, Norrköpings och Söderköpings kommun. De båda forskarna har lång erfarenhet av att själva arbeta som lärare. De arbetar nu på Linköpings universitet med forskning och utbildning. Deras forskningsområden kompletterar varandra. En av dem är inriktad på ledarskap och den andra på didaktik, och båda intresserar sig för hur dessa forskningsområden kan sammanflätas. De medforskande lärarna har lite olika roller i sina kommuner. Alla är lärarutbildade och arbetar med undervisning. Några av dem har ordinarie lärartjänster, med viss tid för skolutveckling och handledning av kollegor, andra har som huvudsyssla att handleda andra lärare på olika skolor i kommunen.De medforskande lärarnas arbete i sina kommuner var utgångspunkten när forskningsområdet skulle avgränsas. Deras skolledare hade valt det övergripande området, ledarskap för lärande, och utsett dem som medforskare, eftersom de var erkänt skickliga lärare som på olika sätt också arbetade med och intresserade sig för skolutveckling. Eftersom de medforskande lärarna i olika utsträckning inte bara arbetade med att undervisa själva, utan även med att stötta andra lärare i sin lärarroll, beskrev de utmaningar som handlade om hur lärare kan stöttas i att utveckla nya strategier för att leda för lärande. Detta praktikgrundade behov utgjorde ett första underlag för forskningsgruppens arbete. För att kunna stötta lärare i deras didaktiska ledarskap blir det viktigt att definiera vad det är. Tidigare forskning är ofta uppdelad i ledarskapsforskning och didaktisk forskning, men i lärares dagliga praktik är dessa båda fält sammanvävda (Samuelsson et al., 2021). Det finns därför ett behov av att öka kunskapen om vad didaktiskt ledarskap innebär, för att sedan kunna använda den kunskapen för att stötta lärare i deras förmåga att leda undervisning.
|
|
