| 1. |
|
|
| 2. |
- af Klintberg, Tord, 1951-, et al.
(författare)
-
Air Gap Method : drying of a concrete slab on ground construction
- 2010
-
Ingår i: Structural Survey. - : Emerald Group Publishing Limited. - 0263-080X .- 1758-6844. ; 28:4, s. 281-299
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Purpose – The purpose of this paper is to report on a study which has been carried out on a timber floor construction above a ground-supported concrete slab, which was used in small detached houses built in Sweden during the period 1960-1990. This method of building has turned out to be a risky construction nowadays, but there are 800,000 houses built this way in Sweden.Design/methodology/approach – By using the patented Air Gap Method inside building constructions, harmful water can be dried out. The method ventilates air gaps inside walls and floors with an air flow driven by thermal buoyancy caused by a heating cable in the vertical air gaps. The drying out process has been studied both by measuring the moisture level in the slab and also by measuring the humidity transport and comparing this with air flow measurements.Findings – The paper shows that the Air Gap Method manages to dry out water from both the slab and the overlaying wooden construction. The study shows also that the relative humidity (RH) levels in the air space below the floor are reduced in a significant way, thus minimizing mould growth. It is also shown that a thin layer of concrete upon floor beams prevents mould to grow even in a humid situation.Research limitations/implications – The research reported in this paper is only concerned with timber-framed small detached houses. Similar studies of apartment buildings are ongoing.Practical implications – The Air Gap Method can thus be useful in the context of renovating a water damaged house of this type built during this 30-year period. The method provides a possibility of drying out such damage without a separate drying period. The inhabitants could therefore be able to use a renovated water-damaged kitchen six/eight weeks earlier compared to ordinary building methods.Originality/value – The paper is useful because it provides better understanding of the mechanism of RH inside a building construction and how this parameter could be lowered. The paper is also useful in the context of renovating water-damaged small detached houses built by the risky method of construction used in the last decades of the twentieth century.
|
|
| 3. |
- af Klintberg, Tord, 1951-, et al.
(författare)
-
Air Gap Method : Dependence of water removal on RH in room and height of floor air gap
- 2012
-
Ingår i: Building and Environment. - : Elsevier. - 0360-1323 .- 1873-684X. ; 56, s. 1-7
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This study is performed in combined floor and wall constructions with air gaps within and with a heating cable in the vertical air gap. All surfaces of the air gap are covered with polystyrene plastic to avoid leakage into the construction. Wet gypsum boards that are weighed at start and end of experiment are used to measure the dry out process.Three different heights of the floor air gap, 25 mm, 15 mm and 5 mm are investigated. The influences of the RH in the surrounding room and of the wetness of the gypsum boards are also investigated.It is shown that the height of the floor air gap has a great impact on the rate of drying. The optimal height is less than 25 mm and somewhere between 15 and 5 mm.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- af Klintberg, Tord, 1951-, et al.
(författare)
-
Riksbyggens renoveringsverkstad 2 : Energieffektivisering i samband med renovering hos bostadsrättsföreningar
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Detta projektet ”Riskbyggens renoveringsverkstad 2” har, med utgångspunkt från bostadsrättsföreningarna och den omvärld de möter, analyserat hinder för mer långtgående energisparprocesser och hur dessa kan överbryggas.Projektets resultat visar på att det främsta hindret är rent ekonomiskt. Om man inte räknar med realt stigande energipriser är det svårt att motivera insatser som t.ex. tilläggsisolering av fasader eller värmeåtervinning av ventilationsluft. De enskilda fallen kan dock naturligtvis avvika och det är viktigt att undersöka lönsamheten för denna typ investeringar i samband med planering av större underhållsåtgärder och ombyggnationer. Det finns också en pågående teknikutveckling som kan göra denna typ av insatser mer intressanta framöver. Däremot bekräftas bilden från ett tidigare projektet att driftoptimerande åtgärder (t.ex. injustering av värmesystemet) ofta är mycket lönsamma. Ekonomin skulle naturligtvis kunna påverkas genom styrmedel. Det är dock ganska tveksamt att prioritera styrmedel för minskad användning av värme eftersom denna till stor del, när det gäller flerbostadshusen, baseras på förnyelsebara energislag (jämfört med t.ex. trafiken).Projektet har även studerat hur bank-och försäkringsbranscherna skulle kunna medverka till att mer energieffektivisering blir verklighet hos bostadsrättsföreningarna. Slutsatsen är att dessa branscher har en ganska marginell möjlighet till påverkan. Det kan dock finnas en möjlig ”trigger-effekt” om det finns specialerbjudanden på marknaden för föreningar som arbetar aktivt med sin energieffektivisering. Arbetet fortsätter här för att undersöka olika möjligheter inom området.Projektet har studerat Riksbyggens nuvarande utbud av tjänster inom energiområdet och har flera förslag på kompletterande tjänster och processer. Det gäller dels den långsiktiga finansiella planeringen som utgör en viktig faktor för att föreningarna beredskap att genomföra motiverade investeringar, dels den mer kortsiktiga/operativa när föreningen närmar sig beslut om större underhållsåtgärder. Kopplat till detta kan olika former av kompetensutveckling, framförallt av styrelser ha stor betydelse. Projektet föreslår bl.a. en bred utbildningsinsats byggt på rollspel. Riksbyggen kan också utveckla sin roll som diskussionspart för att bedöma olika alternativa insatser/investeringar och även för att skapa nätverk med andra bostadsrättsföreningar som kan underlätta informationsspridning och kanske till och med samordning av insatser.Detta projekt är en direkt fortsättning på Riksbyggens renoveringsverkstad och följaktligen har vi valt att döpa det till Riksbyggen renoveringsverkstad 2.Projektet Riksbyggens renoveringsverkstad drevs som ett gemensamt projekt av Riksbyggen, KTH och Sustainable Innovation under 2010-2012 med syfte att lyfta fram goda exempel på renoveringsinsatser hos bostadsrättsföreningar som kan bidra till att minska energianvändningen. Projektet visade att det finns goda ekonomiska potentialer till energibesparingar framförallt genom driftoptimering och mindre omfattande åtgärder.
|
|
| 6. |
- af Klintberg, Tord, 1951-, et al.
(författare)
-
Rättvist Byggande byggkriminalitet och Sveriges sekretesslagstiftning
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Studien bygger på intervjuer och samtal med 64 personer hos bl. a. myndigheter & fastighetsbolag.Byggkriminaliteten belastar samhället på flera olika sätt. Personer i utsatta lägen, exempelvis pappers-lösa, blir utnyttjade genom att få arbeta långa dagar med låg lön, ofta under ofta farliga förhållanden. Dessutom blir hederliga byggbolag utkonkurrerade då kriminella bolag kan vinna upphandlingar, genom låga anbud. Kriminella bolag försöker sedan få till ytterligare intäkter, exempelvis genom att ge dåliga leveranser, som i sin tur genererar dem intäkter i form av ändrings- och tilläggsarbeten. Detta visar i sin tur att byggnadskvaliteten blir försämrad av de kriminella bolagens aktivitet. Vidare går svenska staten miste om betydande skatteintäkter. Kriminella bolag gör å sin sida stora vinster och dessa vinster kan sedan användas till annan aktivitet, exempelvis att köpa upp hederliga bolag. Vår analys är att ekonomisk vinning är ytterst centralt för kriminella bolag, samtidigt som de gärna vill framställa sig som ytterst hederliga. Därför är det möjligt att bekämpa dem ur ett ekonomiskt pers-pektiv, Här har det dock visat sig att Sveriges befintliga sekretesslagstiftning utgör ett operativt hinder.Dagens svenska sekretesslagstiftning grundar sig på farhågor som fanns på 1970-talet, att Sverige skulle förvandlas till Oceanien i Orwells 1984 genom att myndigheterna samkörde sina register. Sekretesslagstiftningen skapades 1979/80, i syfte att försvara den personliga integriteten, men lagen förhindrar nu att myndigheter på en löpande basis samarbetar mot kriminella bolag. Detta gäller även Skatteverkets olika enheter där Skattebrotts- och Beskattningsenheterna inte löpande får samarbeta mot kriminalitet. Föreslag har lagts fram att lagen ska ändras, så att myndigheter får samarbeta, men frågan har till slut behandlats som en mer avgränsad integritetsfråga ur en strikt juridisk synvinkel. Vi frågar oss om Regeringar och Justitiedepartement har ägt tillräcklig insikt eller kraft för att förbereda förslag, vilka kan ligga till grund för lagstiftning, som är operativ mot byggkriminalitet, men även tar hänsyn till integritet. Att försvara den personliga integriteten är vällovligt, men det är stötande att skärpt lagstiftning mot arbetslivskriminalitet inte utvecklas, därför att ett fåtal remissinstanser vill stoppa sådana lagar med ett snävt integritetsförsvar. Detta får en stor negativ påverkan på Sveriges förmåga att agera mot byggkriminaliteten. Till skillnad från Sverige så har Finland en lagstiftning, som tillåter finska myndigheter att operativt agera mot kriminella företag. Den finska Skatteförvaltningen erhåller information om byggarbetares arbetsgivarsamband och arbetstid, om byggentreprenörers fakturering, samt gängse deklarationer. Dessutom kan den finska Skatteförvaltningens olika enheter samarbeta löpande med varandra utan sekretesshinder, vilket det svenska Skatteverket är förhindrat att göra. Man kan fråga sig om Finlands system är farligt för den personliga integriteten för människorna i Finland? I ljuset av Sveriges nuvarande bekymmer avseende arbetslivskriminalitet och arbetskraftsutnyttjande bör en forskargrupp etableras, knuten till Justitiedepartementet, där juridik- och samhällsforskare samarbetar i syfte att lägga fram underlag till en ny sekretesslag. I det sammanhanget vore det intressant att studera forskningsinstitutet HEUNIs verksamhet vid Finlands Justitiedepartement. Intervjupersoner i denna studie anser att Rättvist Byggande är ett bra initiativ av Stockholmshem, som tar ett utökat byggherreansvar. Det är dock huvudentreprenören, som ska ta ansvar för arbetsplatsen. Andra renodlade byggherrar ansluter sig nu till initiativet vilket är bra. Rättvist Byggande kommer framför allt åt den kriminalitet, som består av att fel personer befinner sig på bygget och Stockholmshem har rätt att utestänga byggbolag som missköter sig från kommande upphandlingar. Sammantaget finns flera organisationer som genomför viktigt arbete med kontroller mot byggkrimina-litet. Kontroll kostar dock pengar att genomföra, vilket exempelvis påverkar ett fastighetsbolags eko-nomi och i slutändan kommer att betalas av de boende. Om Sverige hade Finlands system där Skatte-förvaltningen har tillgång till siffror på antal anställda för varje entreprenör, entreprenörernas faktu-rering och samband mellan arbetsgivare och arbetstagare, så skulle kontrollen bli enklare och ändå tjäna samma syfte. Brottsbekämpningen skulle bli mer kraftfull och ge en större samlad effekt än vad enskilda goda initiativ kan ge. Det skulle dessutom ge färre förluster för statskassan, stödja hederliga byggföretag och på sikt relativt sett förmodligen ge lägre boendekostnader. Vi frågar oss hur mycket Sveriges arbetsgivaravgifter och inkomstskatter skulle öka om det finska systemet skulle införas.
|
|
| 7. |
- af Klintberg, Tord, 1951-, et al.
(författare)
-
Stegvis renovering
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den tekniska utvecklingen medför att det finns ett ökande utbud av metoder för att göra renovering stegvis. Det finns också en utveckling mot att renoveringsåtgärder kan göras kortvarigt, så att de boende inte behöver störas så svårt. Det går att genomföra en stegvis renovering på ett flertal teknikområden, exempelvis av rör, badrum, fönsterbyten. Utvecklingen av relining i olika typer av rör och kanaler har inneburit en stor förändring i och med att åtgärder för renovering kan göras i stort sett utan att riva i stommar och schakt, även i fall då rör och kanaler är ingjutna. Både resultat av experiment i detta projekt och insamlade erfarenheter visar att relining är ett koncept som nu är i stark utveckling och som kommit för att stanna. Användning av relining är även gynnsamt ur ett LCA-perspektiv. Stegvis renovering ger ofta ett mer ekonomiskt och ett mindre komplext renoveringsförfarande. Bland annat gäller:När systemen renoveras i taget, så optimeras livslängden för dem, vilket är kostnadseffektivt.Det är mer hanterbart att bara renovera ett system i taget och arbetet blir mer effektivt.Stegvis renovering minimerar antalet inblandade yrkesgrupper och minimerar då även missförstånd mellan dessa yrkesgrupper och missförstånd med beställare och boende.Omvärldsfaktorer kan bättre kontrolleras vid stegvis renovering och arbetet blir då mer industriellt och därmed och effektivare.Om byggnadens system renoveras ett i taget som kortvariga kampanjer, så ökar möjligheten för boende att bo kvar under processen, vilket sparar pengar för fastighetsbolaget.Stegvis renovering gör det lättare för byggherren att behålla kontrollen över projektet, bland annat förenklas upphandlingsprocessen. Nuvarande lagstiftning hindrar en värd att ta betalt för underhåll. Detta är ett arv från den bostadssociala utredningen, som tillsattes 1932. Då var byggnads- och boendesituationen helt annorlunda än nu, exempelvis avseende inomhusmiljö och hygien. Det fanns då många bostäder med usel uppvärmningssituation utan varmvatten och många bostäder med torrdass på gården. Det fanns inte heller någon allmännytta som kunde hålla hyror på en rimlig nivå för ett flertal, istället fanns det somliga hyresvärdar som utnyttjade en bostadsbrist med ohemula hyror. Det var då fullt rimligt att den bostadssociala utredningen kom fram till att en hyresvärd endast skulle kunna höja hyran om det gjordes standardhöjningar. Om bostadssituationen då hade liknat dagens ur ett inomhusmiljö- och hygienperspektiv kan man undra ifall utredningen kommit till samma resultat. Fortfarande är det så att en hyresvärd bara kan göra hyreshöjningar för underhållsåtgärder om alla hyresgäster går med på det. Om en boende tar frågan till hyresnämnden så kommer värden att fällas och hyreshöjningen accepteras inte. Fastighetsägaren är alltså tvungen att tillgripa standardhöjande åtgärder och dessa kan vara väl så dyra om inte dyrare för de boende än de nödvändiga underhållsåtgärderna. Det finns då en risk att en oseriös fastighetsägare genomför standardhöjande åtgärder och höjer hyran utan att vidta nödvändigt underhåll. En fastighet med höga hyror kan sedan säljas. Till slut blir hyresgästerna drabbade, både av höga hyror och av ett hyreshus, utan fungerande system. Lagen bör ändras, så att om en majoritet av de boende accepterar att betala för underhållsåtgärder så bör detta gälla. Dessutom bör en majoritet av de boende acceptera standardhöjande åtgärder för att dessa ska bli av. Stegvis renovering har tillämpats fullt ut vid Knivstabostäders renovering, som resulterade i hyreshöjning på 13 %. En förutsättning för detta var dels att fastighetsbolaget var helt transparenta med ekonomin, undvek fördyrande standardhöjande åtgärder och fick ta betalt för sina underhållskostnader.
|
|
| 8. |
- af Klintberg, Tord, 1951-, et al.
(författare)
-
System för personlig meritering och certifiering för ingenjörer inom den svenska byggsektorn
- 2018
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- SammanfattningIncitament till systematisk personlig kompetensutveckling för ingenjörer inom byggbranschen saknas. Detta leder till att vi har svårt att upprätthålla tillräckligt hög kompetens och utvecklingstakt i branschen.Frågan är om ett system för meritering kan underlätta och ge större incitament för kontinuerlig kompetensutveckling än vad som finns idag. I ansökningstexten till detta projekt nämns bland annat att: Det är dock väsentligt att ett sådant system är utformat på ett sätt som gör att branschens aktörer finner det relevant och behövligt, samt att det verkligen stärker ingenjörens roll och bidrar till att kompetens bibehålls och utvecklas. I projektet ingår också att beakta ekonomiska och legala aspekter.Arbetet rör först och främst konstruktörer även om slutsatserna kan tillämpas på stora delar av ingenjörskollektivet. Det förefaller finnas brist på kompetenta ingenjörer för centrala positioner i stora projekt med förmåga att upprätthålla kontroll och kommunikation med projektets ingående parter, som byggherre, installationsföretag etc.Ett flertal intervjupersoner hävdar att många stora bygg- och anläggningsprojekt är fragmentiserade med bristande intern kommunikation och att de lider av höga merkostnader. Intervjuade personer inom Trafikverket, med inblick i den egna verksamheten, menar att det kan finnas höga merkostnader även inom de egna projekten. Trafikverket är dock en mycket kompetent byggherre. Det är troligt att mindre byggherrar med lägre kompetens kan ha en värre situation avseende denna typ av kostnader. Många merkostnader skulle kunna begränsas eller undvikas om kompetensnivån höjs inom ingenjörssektorn.Ett meriteringssystem med vidareutbildning, mentorskap mellan seniorer och juniorer, fokuserat på bland annat personlig utveckling skulle kunna höja kompetensnivån bland ingenjörer. Ett meriteringssystem skulle göra konstruktörsyrket mer attraktivt, om det blir tydligt att en oerfaren konstruktör har en karriärväg mot högre expertkompetens.Förbättrade meriter kan valideras genom ett certifieringssystem, som bör fokusera på ingenjörskunskaper såsom konceptuell förståelse och bedömning av bärförmåga och konstruktioners verkningssätt. Systemet ska ha en kontroll- och reklamationsfunktion, som hanterar eventuella kvalitetsproblem hos den certifierade personen. Ett certifieringssystem dokumenterar kompetensnivån för en certifierad och kan därigenom göra det lättare för byggherrar att säkerställa kvalitet i sina beställda projekt.Beträffande värdet av certifiering påvisas i en brittisk rapport att certifiering för testlaboratorier är lönsamt för ingående parter, alltså både för de certifierade och för beställarna. Rapportens slutsats är att det är samhällsekonomiskt lönsamt med certifiering, då den bygger upp förtroende samt minskar risker.Regeringen skulle kunna ge en eller flera myndigheter, exempelvis Transportstyrelsen och/eller Boverket ansvar för personlig kompetensutveckling inom väg och vattenbyggnadssektorn. Denna myndighet skulle alltså få ett liknande ansvar som Socialstyrelsens, som under ett flertal år har medverkat till att utveckla medicinsektorn, med en höjd personlig expertis som resultat. Socialstyrelsens verktyg har här varit personcertifiering (läkarlegitimation). Dessutom ges vidareutbildning, samt handledar- och mentorskap inom medicinsektorn.Trafikverket skulle eventuellt kunna undersöka möjligheten att upphandla certifiering för nyckelkompetenser samt definiera dessa kompetenser i sina egna projekt. Ett liknande förfarande finns hos Stockholms Exploateringskontor när det gäller upphandling av nyckelkompetenser. Om Trafikverket skulle avisera att det skulle ställa särskilda krav på certifiering vid cirka 20 upphandlingar år 2021, så skulle det ge konsultbolagen tid att etablera ett antal certifierade ingenjörer. Dessa projekt kan då jämföras med projekt utan certifiering.Det är förmodligen kostsamt att bygga upp ett svenskt system för personlig certifiering liknande medicinsektorns legitimationssystem. Författarnas förslag är därför att branschen kan börja använda internationella certifieringssystem, exempelvis ”Institution of Civil Engineers” (ICE) och ”Institution of Structural Engineers” (IStructE). ICE är ett bredare system för väg och vattenbyggnadsingenjörer i allmänhet och IStructE certifierar konstruktörer. ICE och IStructE fokuserar på ingenjörs- och marknadskompetens, personlig utveckling och har en kontroll- och reklamationsfunktion samt olika grader avseende medlemmarnas kompetens.De svenska konsult- och entreprenadföretagen har i denna rapports intervjuundersökning visat stort intresse för att låta meritera och certifiera sina konstruktörer, särskilt om stora beställare kommer att efterfråga meriterade konstruktörer. Om internationella certifieringssystem (ICE och IStructE) används, kommer förmodligen svenska konsult- och entreprenörföretag att stärkas på en internationell marknad. Under en övergångstid behövs ett register över befintliga svenska kompetenta ingenjörer så att dessa inte stängs ute från marknaden.Det kommer att ta tid att införa utökad meritering, mentorskap och certifiering. Det är fråga om en kulturförändring i ingenjörssektorn och det behövs då en uthållighet hos branschen, framför allt hos byggherrar. Systemet kommer inledningsvis att medföra ökade kostnader, medan besparingar och vinster kommer i ett senare skede.
|
|
| 9. |
- af Klintberg, Tord, 1951-, et al.
(författare)
-
Västertorps simhall - Klorreduktion med hjälp av blått ljus och fotokatalys
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Västertorps simhall, byggd på 1960-talet, har försetts med partikelräkning och fotokatalys i reningsverket samt blått ljus i simhallen till en investeringskostnad på cirka två miljoner kronor. · Fotokatalysen utförs med AOT-apparaturen, vilken består av en UV-lampa inuti ett rör, som på insidan är täckt med titanoxid. När UV-ljuset träffar titanoxiden splittras vattenmolekyler till väteatomer (H) och väteoxid (OH), där båda är starka radikaler. Dessa vattenradikaler oxiderar organiska ämnen till koldioxid och vatten och dödar mikroorganismer. Ungefär 20 % av det cirkulerande vattnet har gått igenom fotokatalysen. · Det blå ljuset i simhallen aktiverar porfyrinmolekyler inuti bakterier och detta skapar även här vattenradikaler, som dödar bakterien från insidan. Det blå ljuset har varit tänt på nätterna, alltså en tredjedel av dygnets alla timmar. · Partikelräknaren räknar partiklar i bakteriestorlek i denna studie och hypotesen var att det snabbt skulle gå att detektera en ökad bakterieförekomst i badvattnet. Det blev dock bakterietillväxt i slangen som leder till räknaren och slangvattnet kan inte antas vara representativt för bassängvattnet. Västertorps simhall har kunnat sänka sin klortillsats till hälften, men ändå haft acceptabla låga bakteriehalter med inverkan av det blå ljuset och fotokatalysen, även om det blev större spridning av bakterienivåerna vid den lägsta klornivån (0,4 mg Cl/liter). Bakterienivåerna har alltså varit låga trots att hydrauliken (vattenflödet från bassäng till reningsverk och vice versa) i simhallen är uttalat dålig. Alla vattenkemiprover i studien visar också på i stort sett oförändrade resultat, jämfört med normal klorering. Dock har kloridhalten sänkts till signifikant lägre nivåer, vilket med hög grad av sannolikhet leder till längre livslängd för anläggningen. Det förefaller också som om luftkvaliteten har förbättrats med lägre klornivåer, mätningar visar på låga nivåer av den ohälsosamma gasen trikloramin. Med denna metod finns en risk att bakterieväxt sker i badets rörsystem och för att förhindra detta bör Västertorps simhall extrakloreras med jämna tidsintervall, med en tidsfrekvens som bör provas ut. Blått ljus innebär en risk för ögon, men om det blå ljuset kan vara på alla dygnets timmar och om mer vatten kan gå genom fotokatalys, så skulle förmodligen klortillsatsen kunna sänkas ytterligare. Då skulle simhallen bestå längre tid och halten av ohälsosamma gaser minska ytterligare. Detta kommer dock i konflikt med myndigheters riktlinjer. Arbetsmiljöverket saknar relevanta riktlinjer för blått ljus i simhallar och Folkhälsomyndighetens riktlinjer avseende klorhalter avråder från ytterligare klorsänkningar. Relevant vetenskapligt arbete behövs för att myndigheterna ska kunna ändra sina riktlinjer, enligt frågorna:· Kan det blå ljuset vara på dygnet runt? Ett vetenskapligt utredande arbete krävs för att komplettera Arbetsmiljöverkets riktlinjer. Detta kan genomföras av forskare vid ST: Eriks Ögonsjukhus i samarbete med optiska forskare vid KTH. · Vilka bakterier växer under blått ljus, dels i badvattnet, dels på gångytor? Detta går att utröna med metodstudier av forskare på Karolinska Sjukhuset, som har metoder att jämföra simhallens bakterier med ett bibliotek med patogena bakterier. · Vad sker i fotokatalysen? En hypotes är att den ohälsosamma gasen trikloramin bildas tillsammans med urinämne, som avges i svett. Fotokatalysen kan eventuellt bryta ner urinämne till koldioxid och ammoniak och på så sätt bryts bildandet av trikloramin. Detta kan studeras med metodförsök på KTH/Kemi, som har tillgång till LC-MS (Liquid chromatography–mass spectrometry) där urinämne kan detekteras. · Vad kan ge ytterligare minskad korrosion? Klorering bildar löst klorgas i badvattnet, som är mycket korrosivt, frånsett korrosion som sker via klorider. Sambandet kan undersökas av Rise/Korrosionsinstitutet vid olika klorid- och pH-nivåer med Institutets flödesmetod. Vidare visar denna studie att ytterligare försök med blått ljus och fotokatalys kan utföras på andra simhallar inom Stockholms Stad, i ett samarbete mellan Fastighetskontoret, Idrottsförvaltningen och Miljöförvaltningen. Förmodligen är det en fördel om även KTH kan engageras i detta arbete. Olika simhallar kan antas ha särskilda möjligheter och problem och då kan de forskningsperspektiv och kunskaper, som KTH erhållit vara till nytta.
|
|
| 10. |
- Björk, Folke, 1958-, et al.
(författare)
-
Reliningrapport 2011
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Del 1 Intervjuer har utförts med 41 personer med erfarenhet av relining av avloppsinstallationer ochmed ett beställarperspektiv. Dessa personer med insyn i minst 300 relinade fastigheter ärverksamma i fastighetsbolag, förvaltningsbolag, spolföretag, försäkringsbolag och branschföreningar. De relinade fastigheterna har haft cirka 50 lägenheter i genomsnitt. Utredningen omfattar alltså cirka 15 000 lägenheter. Den viktigaste slutsatsen av intervjuundersökningen är att relining har fungerat tillfredsställande i de flesta fall. Det vanligaste problemet som kan ge vattenskador vid själva reliningarbetet är att renspolningen orsakar läckage; enligt intervjuerna kan mindre än 5 procent av fallen hänföras till den kategorin. I vissa fall kan rörledningar också bedömas vara för sköra så att reliningföretaget avråder från relining. I mindre än 5 procent av fallen har relining inte lyckats täta eventuellt läckage direkt. I andra fall (också mindre än 5 procent) har reliningen orsakat hinder i avloppsrören. Men de här typerna av brister har upptäckts tidigt, vid renspolningen eller vid den kvalitetskontroll med filmning som normalt ingår i arbetet,eller tidigt då avloppsinstallationen har tagits i bruk. Bland dessa 300 relinade fastigheter har det framkommit ett bekräftat fall där reliningen blev ett misslyckande. Denna relining krackelerade fyra år efter garantitidens utgång och släppte från avloppsrörets väggar. Det gick inte att relina igen, och de nyrenoverade badrummen fick byggas om igen efter ett traditionellt byte av avloppsrören. I övriga fall har relinade installationer fungerat tillfredsställande. En stor majoritet av beställarna i undersökningen har varit nöjda och kan tänka sig att använda relining igen. Relining har förekommit i Sverige i cirka 20 år. Hittills har det inte säkert framkommit att någon utförd relining har slutat fungera på grund av ålder. Det går inte att i dag säga hur långlivslängden är på ett relinat avloppssystem i bruk. När det gäller själva plasten finns detreliningföretag som har utfört tester på sina ingående plastmaterial. SP Sitacs godkännandebevis visar på ålderbeständighet på 50 år för plasten i vissa metoder. Relining utförs ibland då det skulle vara motiverat att göra en större badrumsrenovering med förnyat tätskikt och ny golvbrunn. Detta upplevs som olyckligt av de flesta intervjuade projektledarna på fastighetsbolagen. Särskilt bör man ta hänsyn till golvbrunnen och dess anslutning till tätskiktet. Det här är en känslig del med tanke på vattenskador, och någon bra lösning särskilt med klinker/stenmaterial på golvet finns inte att tillgå för närvarande.5 Ekonomi Det har framkommit två ekonomiska strategier för relining: 1. Det är god ekonomi att relina stammar som är placerade i slitsar bakom nyligen ombyggda badrum, eller i rörinstallationer genom skyddsrum, med mera. 2. Ett förvaltningsföretag har relinat alla sina avloppsstammar, och sedan successivt bytt de badrum som är sämst i beståndet. Med framförhandlade ramavtal både på relining och på badrumsrenovering har detta visat sig vara en ekonomiskt fördelaktig lösning,enligt förvaltningsföretaget. Prisbilden på relining verkar vara ojämn och kan variera med cirka 50 procent mellan likartade objekt. En förklaring kan vara att många beställare är trygga med en speciell reliningmetod som har visat sig ge ett gott tekniskt resultat för just dem. Det förekommer alltså att beställare tar in anbud från bara ett reliningföretag, med försämrad konkurrens som följd. En annan förklaring är att olika reliningföretag ser olika på detaljer i arbetets omfattningi ett visst uppdrag, och detta kan ge olika offertpriser.Teknik och arbetsmiljö Relining innebär att plast appliceras inuti ledningar. Plasten som används är antingen polyesterplast eller epoxiplast. Plastens ingående komponenter kan vara toxiska (giftiga), men den färdiga produkten bedöms vara ofarlig enligt gällande kunskap och bestämmelser. Det har inte gått att hitta litteratur som visar vilka ämnen polyesterplasten avsöndrar. Däremot finns det rapporter som visar att epoxiplasten emitterar bisfenol A och snarlika ämnen, en emission som dock ligger under gällande gränsvärden. Arbetsmiljöverket har föreskrifter som gäller dels arbete med plast som syftar till minskad hudexponering, dels återkommande läkarundersökningar, med mera. Föreskrifterna för personligt skydd är desamma på tillfälliga arbetsplatser och på fabriker, men reglerna förventilation och utsug är inte lika stringenta för en tillfällig arbetsplats. Vid kvalitetskontroll är det viktigt att fotografera de relinade partierna i båda riktningar; det borde också kunna vara ett viktigt verktyg för teknikern som utför reliningen. Om teknikern som utförde arbetet som visas i figurerna 8 och 9 i del 2 hade filmat reliningen bakifrån så hade han kunnat fortsätta att applicera plastmassa tills hela ytan blivit täckt. Vad kan en beställare göra inför beslut om relining och vid upphandling? En beställare bör titta på det avtalsförslag som bifogas den här rapporten (bilaga 6).Avtalet är dock en mall för ett ramavtal som kan vara aktuellt för ett stort fastighetsbolag. Här följernågra allmänna punkter som kan vara värda att beakta i ett entreprenadavtal mellan en mindreaktör och ett reliningföretag.1. Ta beslut om ifall det är en relining eller en badrumsrenovering som bör utföras. Idetta ingår att göra en analys av vad reliningen innebär för fastighetens framtidaombyggnader och totala ekonomi samt värde. Här kan behövas hjälp från ensakkunnig.2. Gör en bedömning av det egna husets användning. Kan det finnas frätande eller giftigaämnen som spolas ut med avloppet, eller spolas avloppet med heta vätskor? Detta kaninnebära speciella krav på reliningen.63. Kontrollera hur det egna försäkringsbolaget ställer sig till relining, samt fråga omreliningföretaget har giltig ansvarsförsäkring som även skyddar tredje part.4. Ta referenser på tilltänkta reliningföretag och på deras tidigare arbeten.5. Ta referenser på de tekniker som ska utföra relining. Begär även en erfarenhetslista.6. Ta referenser på hur reliningbolaget sköter sina arbetsmiljö- och miljöåtaganden.7. Handla upp en oberoende besiktning.8. Kräv transparens och noggrann dokumentation.9. Utred vad reliningen innebär för golvbrunnar och anslutning mot tätskikt.10. Låt en oberoende besiktningsman felsöka inom garantitiden. Besiktningen ska ävenbedöma reliningföretagets egenkontroll11. Ta reda på vilka provningar och godkännanden som finns för företagets metod samtanalysera vad detta innebär.12. Avisera att man tänker ta förstörande prover efter arbetets genomförande.Vad kan en beställare ställa för krav på reliningföretaget?1. Materialbeskrivning. Det är bra att begära en materialbeskrivning för ingåendeämnen, deras toxicitet och miljöbelastning. Det är även bra att få se enarbetsmiljöinstruktion som beskriver riskmoment och hur dessa hanteras.2. Metodbeskrivning som beskriver hur reliningen går till i olika steg, exempelvis hurplasten blandas för att säkerställa resultatet och förhindra framtida urlakning.Beskrivningen bör även ta upp hur framtida åtgärder i badrummet ska genomföras.Det kan röra sig om reparation av skadad relining, eller om det vid byte av golvbrunnfinns begränsningar i valet av golvbrunn som ska anslutas till det relinade systemet.3. Utbildning. Begära beskrivning av reliningföretagens utbildning av personal,eftersom relining är ett hantverk.4. Egenkontroll. Nu utförs egenkontrollen med hjälp av en film på det relinade röret.Det vore bra om den kompletterades med skriftliga kommentarer som förklarar filmen.Det är också bra att få reliningen filmad från två håll.5. Godkänt prov. Begära att reliningföretaget ska kunna visa upp ett godkänt SP Sitacprov,Sintef-prov eller likvärdigt test, eller att företaget planerar att genomgå ett sådanttest.7 Del 2 De undersökta proverna återspeglar både lyckad och mer misslyckad relining av avloppsrör. Vad somgäller de prover som visade en mer misslyckad relining så är det viktigt att påpeka att relining företaget själv valde att ställa provbitar till förfogandet för projektet och att det inte handlar sig om slumpvist valda prover. Antalet prover, vilka dessutom återspeglar olika metoder, företag och material i detursprungliga avloppsrör, är för litet för att kunna dra långtgående slutsatser och dessutom saknas prover från rör som har relinats med strumpa. Vidare bör de resultat som presenterats här även tolkas tillsammans med resultat från t.ex. intervjuar som utförts av KTH. I fall av mer misslyckad relining kan dock dessa mer övergripande punkter sammanfattas:− Relining kan vara svår att utföra ifall man inte lyckas att avlägsna lösa korrosionsprodukter vilket försvårar appliceringen av materialet, framförallt vid borstning.− Relining kan misslyckas då liningen applicerats för tunt. I de flesta undersökta proven fanns det områden, om dock ibland endast mindre, där tjockleken var lägre än den specificerade.− Relining kan misslyckas då den utförs på rör som visar för kraftiga korrosionsangrepp. Detta gäller även muffar eller kopplingar där hålrum har bildats som inte kan fyllas med reliningsmaterial. Det är möjligt att dessa hålrum är svåra att upptäcka vid invändig inspektion med kamera, framförallt om filmning sker från samma håll som borstning eller sprutning. Resultaten indikerade även att vissa åldringseffekter som kan t.ex. leda till ytkrackelering och sprickbildning kan göra sig gällande. Det är dock viktigt att förstå hur detta hänger ihop med ingående material och kvalitetsaspekter. För detta behövs flera och mer omfattande unders
|
|
