| 1. |
- Eklund, Niklas, Professor, 1964-, et al.
(författare)
-
Russian ideas of peace and peacekeeping
- 2023
-
Ingår i: Relational peace practices. - Manchester : Manchester University Press. - 9781526168962 - 9781526168955 ; , s. 27-50
-
Bokkapitel (refereegranskat)
|
|
| 2. |
- Eklund, Per, et al.
(författare)
-
Chromium oxide-based multilayer coatings deposited by reactive magnetron sputtering in an industrial setup
- 2008
-
Ingår i: Surface & Coatings Technology. - : Elsevier. - 0257-8972 .- 1879-3347. ; 203:1, s. 156-159
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Chromium oxide-based multilayers were deposited by reactive magnetron sputtering in an industrial setup by employing one-fold substrate rotation and cyclic variation of the O2 flow. This simple method allows deposition of multilayers comprising alternating layers of ~ 1 μm thickness of columnar α-Cr2O3 and mixed layers consisting of ~ 50 nm-thick sublayers of amorphous CrOx and nanocrystalline Cr2O3.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Engkvist, Inga-Lill, et al.
(författare)
-
Joint investigation of working conditions, environmental and system performance at recycling centres : Development of instruments and their usage
- 2010
-
Ingår i: Applied Ergonomics. - : Elsevier BV. - 0003-6870 .- 1872-9126. ; 41:3, s. 336-346
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Recycling is a new and developing industry, which has only been researched to a limited extent. This article describes the development and use of instruments for data collection within a multidisciplinary research programme "Recycling centres in Sweden - working conditions, environmental and system performance". The overall purpose of the programme was to form a basis for improving the function of recycling centres with respect to these three perspectives and the disciplines of: ergonomics, safety, external environment, and production systems. A total of 10 instruments were developed for collecting data from employees, managers and visitors at recycling centres. including one instrument for observing visitors. Validation tests were performed in several steps. This, along with the quality of the collected data, and experience from the data collection, showed that the instruments and methodology used were valid and suitable for their purpose.
|
|
| 6. |
- Engkvist, Inga-Lill, 1950-, et al.
(författare)
-
Planera, utforma och driva en återvinningscentral
- 2009
-
Bok (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Denna bok baserar sig på de forskningsresultat och erfarenheter som kommit fram inom forskningsprogrammet ”Framtidens återvinningscentral” som är ett multidiciplinärt forskningsprogram som drivits vid Linköpings universitet under åren 2002-2007.Boken vänder sig till alla som är involverade vid planering, byggnation, ombyggnation och drift av återvinningscentraler. Dessa kan vara ansvariga inom kommuner, arkitekter, konsulter, arbetsledare på återvinningscentral, skyddsombud, fackliga förtroendemän med flera.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
| 11. |
- Engkvist, Inga-Lill, 1950-, et al.
(författare)
-
Utmaningar inom återvinningsbranschen : En förstudie av problem- och utvecklingsområden vid återvinningscentraler och relaterade verksamheter
- 2004
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Insamling, sortering och återvinning av uttjänta produkter är en snabbt växande industribransch. Det svenska samhällets kretsloppsanpassning har under 1990-talet medfört stora förändringar av samhällets avfallshantering. Nya lagar om vilket avfall som skall återvinnas tillkommer kontinuerligt. Denna kretsloppsanpassning i samhället har vanligen skett utan att några speciella krav har ställts på utformningen av produkterna eller på hur produkterna skall insamlas på bästa sätt för att kunna ta reda på materialet så effektivt och skonsamt som möjligt. Istället har man utgått från att de eventuella problem som kan uppstå när produkterna ska återvinnas får lösas när produkterna blir avfall och att producenterna via producentansvaret får ta kostnader och problem som uppstår i avfallshanteringen. Samhället av idag står inför flera stora utmaningar när systemen för återvinning av produkter och material ska utvecklas. Studien har visat att frågor som rör arbetsförhållanden, ekonomi och effektivitet samt miljönytta bör behandlas på ett integrerat sätt när branschen utvecklas för framtiden. Arbetsförhållandena för de som är verksamma inom återvinningsindustrin förväntas vara sådana att de anställda långsiktigt bibehåller god hälsa och välbefinnande. De arbetsplatser där avfallet sorteras och hanteras har utvecklats under kort tid och inom en avfallshanteringstradition där man inte utnyttjat kunskap från industrin och forskningen om arbetsplatsutformning och hantering av gods. Det finns påtagliga arbetsmiljöproblem i återvinningsbranschen som visar sig i statistiken både gällande olycksfall och arbetsrelaterade sjukdomar. Konsumenterna får bära mycket av kostnaderna för materialåtervinningen dels genom ett högre pris på nya produkter de köper, dels genom att de står för en del av arbetet med sortering och transporterna av avfallet till återvinningscentraler eller återvinningsstationer samt vidare via avfallstaxan. För kommunerna kan ökad sortering av avfall också medföra ökade kostnader. Det är angeläget att hålla nere dessa kostnader genom god utformning av anläggningar för återvinning. Syftet med denna förstudie var att identifiera förekommande problem- och utvecklingsområden inom återvinningsbranschen med focus på återvinningscentralernas roll. Studien utformades som en kartläggande och utforskande studie. Datainsamlingen genomfördes på totalt 7 anläggningar som representerar olika delar av återvinningsbranschen varav fyra återvinningscentraler (i kommuner med 32 000 till 135 000 invånare). Två av dem byggdes på mitten av 1990-talet medan de andra två har utvecklats från soptippar. Tre av anläggningarna drevs direkt i kommunal regi eller som kommunägt bolag och ett drevs på entreprenad. Anläggningarna valdes för att ge en variation mellan återvinningscentraler från större kommuner såväl som mindre, och också för att representera olika typer och byggnadsår. Dessutom besöktes en elektronikdemonteringsanläggning, en fragmenteringsanläggning samt en anläggning för rekonditionering av vitvaror. Detta möjliggjorde att ett par avfallsfraktioner kunnat följas från återvinningscentralen till efterbehandling i nästkommande steg. Besöken genomfördes av de forskare som är författare till denna rapport, och därmed representerade disciplinerna arbetsmiljö, hälsa, produktionssystem, säkerhet och miljö. Besöken inleddes med en presentation / rundvandring i anläggningen. Halvstrukturerade intervjuer genomfördes med de anställda och besökare. Observationer genomfördes av hur olika aktiviteter genomfördes av besökarna såväl som av de anställda. Med hjälp av digitalkamera med videofunktion dokumenterades layouter, materialfraktioner, skyltning etc. samt vissa rörelsemoment. Relevanta dokument som fanns tillgängliga samlades in. Respektive besök genomfördes under en dag, under januari - mars 2003. Återvinningscentralerna är ofta den första instansen för insamlandet av avfall och har en nyckelposition för hur avfallet kan hanteras på ett så produktivt och kostnadseffektivt sätt som möjligt. Det är därför viktigt att studera återvinningsproblematiken med ett helhetsperspektiv med utgångspunkt från såväl arbetsmiljö, säkerhet, produktionssystemutformning och yttre miljö. Vidare att betrakta återvinningscentraler utifrån en systemsyn, och se dess funktion också i relation till avnämarna, d.v.s. de behov och förutsättningar som efterföljande anläggningar i avfallskedjan har. Studien kan konkluderas enligt följande: Identifierade problemområden Det föreligger olika typer av arbetsmiljörisker i de olika stegen av avfallshanteringen. Vid återvinningscentraler idag finns risker för skada för de anställda såväl som för besökarna. Återvinningscentralen har identifierats att inneha en nyckelroll i hanteringen av avfall. Det brister i de ekonomiska incitament för förbättring av hanteringen av avfallet vid återvinningscentralerna. Det föreligger dålig kommunikation mellan de olika aktörerna i återvinningskedjan om hur avfallet hanteras i respektive led och vilka förväntningar man har på det inkommande avfallet. Incitamentsbristen och den därav försämrade kommunikationen påverkar såväl arbetsmiljön, kvaliteten som ekonomin i efterföljande led. Utvecklingsområden Goda möjligheter finns att utforma och organisera återvinningscentraler så att risken för skada påtagligt minskar för såväl personal som besökare. Goda förbättringsmöjligheter finns att inom miljöområdet åstadkomma bättre sorteringskvalitet och därmed förbättra kvaliteten av det återvunna materialet. Genom en bättre industrialisering av återvinningscentralerna kan effektiviteten och ekonomin förbättras, samtidigt som det finns möjligheter att också förbättra arbetsförhållanden och miljö i återvinningssystemen som helhet. Vissa enkla åtgärder, t.ex. tydlig skyltning och information till besökarna, kan ge avsevärd förenkling av arbetet i återvinningscentralerna och även senare i återvinningskedjan. En bättre helhetsoptimering skulle erhållas genom förbättrad interorganisatorisk samverkan för ökad förståelse mellan de olika aktörerna i återvinningskedjan och därmed en bättre optimering av hur avfallet hanteras. En återvinningscentral ett viktigt ansikte utåt för kommunen. Om utformningen är anpassad till besökarna kan en positiv attityd till återvinning skapas med positiva miljöeffekter och en bättre arbetsmiljö för de anställda som följd.
|
|
| 12. |
|
|
| 13. |
- Sundin, Erik, et al.
(författare)
-
Improving the layout of recycling centres by use of lean production principles
- 2011
-
Ingår i: WASTE MANAGEMENT. - : Elsevier Science B.V., Amsterdam.. - 0956-053X .- 1879-2456. ; 31:6, s. 1121-1132
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- There has been increased focus on recycling in Sweden during recent years. This focus can be attributed to external environmental factors such as tougher legislation, but also to the potential gains for raw materials suppliers. Recycling centres are important components in the Swedish total recycling system. Recycling centres are manned facilities for waste collection where visitors can bring, sort and discard worn products as well as large-sized, hazardous, and electrical waste. The aim of this paper was to identify and describe the main flows and layout types at Swedish recycling centres. The aim was also to adapt and apply production theory for designing and managing recycling centre operations. More specifically, this means using lean production principles to help develop guidelines for recycling centre design and efficient control. Empirical data for this research was primarily collected through interviews and questionnaires among both visitors and employees at 16 Swedish recycling centres. Furthermore, adapted observation protocols have been used in order to explore visitor activities. There was also close collaboration with a local recycling centre company, which shared their layout experiences with the researchers in this project. The recycling centres studied had a variety of problems such as queues of visitors, overloading of material and improper sorting. The study shows that in order to decrease the problems, the recycling centres should be designed and managed according to lean production principles, i.e. through choosing more suitable layout choices with visible and linear flows, providing better visitor information, and providing suitable technical equipment. Improvements can be achieved through proper planning of the layout and control of the flow of vehicles, with the result of increased efficiency and capacity, shorter visits, and cleaner waste fractions. The benefits of a lean production mindset include increased visitor capacity, waste flexibility, improved sorting quality, shorter time for visits and improved working conditions.
|
|
| 14. |
- Svensson, Rickard, et al.
(författare)
-
Identified Risks at Swedish Recycling Centres during Handling of Waste from Electric and Electronic Equipment
- 2005
-
Ingår i: Fourth International Symposium on Environmentally Conscious Design and Inverse Manufacturing, Proceedings. ; , s. 951-954
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Waste electric and electronic equipment (WEEE) is the most rapidly growing waste stream. Further, producer responsibility was enforced in EU member countries during 2005. Most of the WEEE in Sweden is collected at manned recycling centres, which have a key role for the downstream handling in order to ensure high collection rates of WEEE and a proper initial sorting. The Swedish concept for collection of WEEE is based on manual work which creates risks for the employees. This paper have identified a number of risks in the work environment at recycling centres during handling of WEEE, particularly fi-equent heavy manual lifting of televisions, white goods and net cages. The personnel especially suffer from ache or pain from the back, and they show a high number of occupational accidents.
|
|
| 15. |
|
|
| 16. |
- Abtahi, Farhad, 1981-, et al.
(författare)
-
Big Data & Wearable Sensors Ensuring Safety and Health @Work
- 2017
-
Ingår i: GLOBAL HEALTH 2017, The Sixth International Conference on Global Health Challenges. - 9781612086040
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- —Work-related injuries and disorders constitute a major burden and cost for employers, society in general and workers in particular. We@Work is a project that aims to develop an integrated solution for promoting and supporting a safe and healthy working life by combining wearable technologies, Big Data analytics, ergonomics, and information and communication technologies. The We@Work solution aims to support the worker and employer to ensure a healthy working life through pervasive monitoring for early warnings, prompt detection of capacity-loss and accurate risk assessments at workplace as well as self-management of a healthy working life. A multiservice platform will allow unobtrusive data collection at workplaces. Big Data analytics will provide real-time information useful to prevent work injuries and support healthy working life
|
|
| 17. |
- Andersson, Karin, et al.
(författare)
-
Lean-inspired development work in agriculture : Implications for the work environment
- 2020
-
Ingår i: Agronomy Research. - : Eesti Pollumajandusulikool. - 1406-894X .- 2228-4907. ; 18:2, s. 324-345
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Farmers operate in a turbulent environment that includes international competition, weather conditions and animal behaviour, for example, and is difficult for them to control. However, economy and productivity always have a high priority. As a consequence, farms have started to implement lean-inspired work systems. At the same time, health and safety are of urgent concern in the sector. This article explores how famers apply lean-inspired work processes. It identifies work environment changes during and after a lean implementation, as well as possible developments in the work environment following implementation of the lean philosophy. Data were collected from three groups: lean, lean-light and development-inclined reference farms (in total 54 farms), using a questionnaire and interviews. The results indicate that a majority of the lean farms were applying several lean principles and tools, and the lean philosophy. The lean-light farms applied parts of the lean concept, while the reference farms applied some of the more general tools, used in lean and elsewhere, such as visualisation in various forms and to various extents. The results showed positive effects of lean on the psychosocial work environment, better work structure and improved information, communication and co-operation. The physical work environment was improved to some extent by lean, where advantages such as a more structured and practical work environment with less physical movements and locomotion could be noticed. The lean concept provided a more structured and systematic approach to dealing with work and production environmental issues, for managers as well as for employees.
|
|
| 18. |
|
|
| 19. |
- Andersson, Karin, 1981-, et al.
(författare)
-
Work environment, Lean and Agriculture
- 2014
-
Ingår i: PROCEEDINGS: 11th International Symposium on Human Factors in Organisational Design and Management & 46th Annual Nordic Ergonomics Society Conference. - : IEA Press. - 9788793130135 ; , s. 661-666
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Lean has become the predominant management concept in industry, but its effect on the work environment is debated. Lean has now reached farms and garden nurseries. This paper aims to identify consequences for the physical and psychosocial work environment when Lean was applied in micro-businesses in the agricultural sector. Observations, a questionnaire and interviews were used as methods. It was concluded that the psychosocial work environment became more structured and less stressful. The physical work environment was partly improved by less transportation on the farm. However, consideration of the physical work environment was insufficient.
|
|
| 20. |
|
|
| 21. |
|
|
| 22. |
|
|
| 23. |
|
|
| 24. |
|
|
| 25. |
|
|
